Bockstyrade cyklar, minns ni dom?

Ramväxlar med friktion används och säljs fortfarande, många touringcyklar med ramväxlar ffa för att det är enkelt att byta/laga vajer till skillnad från intern dragning genom ram och handtag.
Går växelvajern av mitt i natten i södra Albanien så är det lätt att fixa då den löper på utsidan av ramen.

Touringcyklar kan faktiskt ha lösningen med vajer utanpå ramen. Det är bara irriterande i stadstrafik, men det är ju inte där en sådan cykel är tänkt att användas.

Jofan dessa cyklar minns jag, kom ihåg att jag alltid tyckte att de var så jävla fula.

XD, landsvägscyklar har väl haft bockstyre sedan 60-talet? De har hela tiden funnits, men är onödiga om man inte cyklar ”fort”, dvs. Fortare än de 25km/h som en elcykel klarar av. (Vilket en någorlunda vältränad person enkelt kan överstiga på en bra cykel).

Ska man cykla någon längre sträcka på landsväg så är man direkt dum i huvudet om man INTE har bockstyre, eftersom vindmotståndet när man sitter rakt upp som man hade sadelstolpen i röven är enormt i jämförelse. Och cyklar man långt så är motstånd bortkastad energi.

Dessutom så är de tjockare däcken idag på ”racercyklar” inte alls på grund av punkteringar. Ingen i Tour de France/Giro di Italia/Vuelta de Espana bryr sig om punkteringar. De får nämligen en ny cykel av följebilen om det händer.

Nej, tjockare däck är snabbare till en viss gräns. Det har med balansen av luftmotstånd (vilket ökar ju tjockare däck du har), och ”vibrationsförluster” (vilka minskar ju tjockare däck du har). Ju jävligare underlag, desto mer är vibrationsförluster ett problem.

På slät asfalt ligger det optimala på någonstans 28-32mm beroende på lutning (större däck är tyngre = sämre uppför), väder (bredare däck = bättre grepp i tex regn), osv. Det är en hel vetenskap.

Men för dig som bara sett dem undantagsvis, ta en titt på cykelsport. Det finns egentligen 2 varianter:

1: MTB/Trail/Downhill som körs med rakt styre (bättre kontroll i snabba svängar/lägre fart) och dämpning i både bak och fram (över stock och sten, samt hopp), och tjocka, ”noppiga” däck för bra fäste.

2: Landsväg/Grus/Gravel/Cyclocross. Dessa körs samtliga med bockstyre, och ALLA har det, eftersom du blir långsam utan. Från släta (landsväg) till medelnoppiga däck ju sämre underlag.

Så, om du inte testat att cykla långt eller fort på landsväg, låna en cykel med bockstyre och testa. Det är väsentligt roligare än att harva med en ”citycykel”…

Ex-et ville ha en cykel, men den skulle promt ha bockstyre. Efter några år fick jag byta styret till ett mer vanligt.

Hon fick en femväxlad Cresent med bockstyre.

Det handlar om mode och att vissa människor bryr sig inte om det praktiska, utan följer bara dagens mode.

Köpte två sådana vintage-racer (landsvägsracer) för 250 kr styck på secondhanden. En Monark med SunTour Cycklone-växelsystem vilket var top of line på 70-talet och en 80-tals Motobecance Nomade, fransktillverkad med enklare komponenter och tyngre stålram. Båda 12-växlade. Sedan använder jag dessa som motionsracer. Bockastyret gör det blir lite mera teknisk cykling och jag har snöat in mig på landsvägscyklar och cykelteknik genom Youtube. Fördelen är det är enklare motivera sig trampa fortare på en racer och förbättra konditionen.

Vet inte om jag behöver en modernare racer utan jag är relativt såld på vintage racer med stålramar. Jag ligger mellan 20-30 km/h och gör mina 1.5 eller 3 mil per träningsdag. Lärt mig att storleken på ramen är viktigare för komforten än kvalitet på ram och komponenter. På Monarken sitter hoodsen för långt fram men på den franska Montbecanen sitter sakerna i rätt position för min kroppstyp, färden blir mera bekväm för både axlar, rygg och armar.

Det är klart, längre fram hägrar en modernare Bianchi men tillsvidare duger mina gamla klassiska landsvägscyklar.

Edit: Ser TS snackar om sportcyklar eller turistcyklar, visst är dom fula men det var modet på 70-talet för den som ville se fräck ut och han en cykel med många användningsområden.