Hanna Theorin

Nu kom ett tack för ni finns och är så kloka och fina. Så något nöt har ju hållit med henne. Så det kan hon ta åt sig men inte kritik 🙄

Eller så vill hon ge sken av att folk håller med henne

Eller så tar hon för givet att de som inte ger henne kritik håller med henne

Jag vet att du (Hanna) läser denna tråd och jag säger inte att jag är en bättre förälder än någon annan – men jag kan inte låta bli att känna mig genuint orolig för barnet. Det handlar inte bara om socker, även om det i sig är något små barn inte behöver dagligen, utan mer om mönstret. Att ge en klubba till ett så litet barn för att distrahera henne i en butik – som dessutom verkar vara ett ständigt inslag i ditt liv – visar en brist på förståelse för barns behov av lek, stimulans och trygghet.

Det som gör mig mest frustrerad är inte godiset i sig, utan reaktionen när folk försöker påpeka risker, som kvävningsfara. Att då svara med sarkasm (“hon överlevde klubban”) tyder på att man inte alls vill förstå att det faktiskt kan gå illa – även om man står 10 cm ifrån.

Jag tror inte det handlar om att folk vill trycka ner dig – många här verkar faktiskt reagera av oro. Det hade varit mycket mer respektfullt att bara skriva ‘tack för omtanken, jag ska läsa på mer om det’. Men istället blir det trots, offermentalitet och ännu mer normalisering av saker som är tveksamma, både ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv.

Och det blir nästan obehagligt när du, i samma andetag som folk uttrycker oro för en potentiellt livsfarlig situation, svarar med något i stil med att “hon ska ändå äta tårta på kalaset sen”. Det här handlade inte om socker – det handlade om att en klubba är en konkret kvävningsrisk för ett så litet barn. Det är ingenting man skämtar bort eller använder för att håna dem som faktiskt bryr sig om barnets säkerhet.

Oavsett, behöver ett så litet barn inte socker så ofta – hon ska inte ens har ett sug efter det ännu. Det är nästan som att du ger ditt barn dessa saker för att du själv gillade det när du var liten, men säkert inte 1,5. Det finns ingen anledning att börja projicera dina egna barndomsminnen så tidigt. Hennes tid kommer – men det är inte nu.

Och jag förstår verkligen inte varför du fortsätter att dela såna här saker, när man uppenbarligen vet att folk reagerar. Det är ju inte så att reaktionerna kommer från ingenstans – de grundar sig i att det du lägger upp ofta är ifrågasättbart ur ett föräldraperspektiv. Det känns nästan som att du medvetet provocerar. Vem försöker man bevisa något för, genom att lägga ut något som potentiellt sätter ens barn i fara och sedan reagera hånfullt när folk uttrycker oro?

Jag säger inte att mitt barn aldrig får socker – men att bygga in det som ett verktyg för att hålla barnet tyst när man själv vill shoppa känns som ett större problem än bara sockerinnehållet. Det handlar om inställningen till barnets behov, säkerhet och värde.

Väldigt många riddare med moralpinnen i högsta hugg på internet. Barnen tycks dö av socker och skärmar. I det verkliga livet är både socker och skärmar vanligt förekommande.

Förra helgen var jag på ett barnkalas där 2-åringarna fick godis i påsen som fiskades upp ur fiskdammen. När barnen var trötta så fick dom vila framför en film i soffan. Ett vanligt kalas. Hade mitt namn varit Hanna Theorin hade jag väl blivit halshuggen för att jag misshandlade mitt barn på detta sätt.

Att ni aldrig slutar att förvånas över Hanna är för att ni lever i en filterbubbla på flashback och saknar erfarenheter och insikter från det verkliga livet.

Moralpaniken tycks inte veta några gränser här.

Det är större risk att överkokta makaroner klibbar ihop och sätter sig i halsen än att ett barn under 2 lyckas bita sönder en klubba och att klubban delar sig på det sättet så att en bit blir lagom stor för att sätta sig i halsen.

Jag är genuint nyfiken om du har samma moralpanik kring annat? Hur ser du på användning av strumpor? Det lyfts ibland som en risk. "Om barnet försöker svälja hela eller delar av strumpan kan det fastna i halsen och blockera luftvägarna. Det är sällsynt, men allvarligt om det händer."

Vad har du för bevis för dina påståenden?

Det här handlar inte om moralpanik utan om en välgrundad oro. Kvävning är en av de vanligaste orsakerna till olyckor bland små barn, och klubbor är just en av de produkter som ofta nämns som särskilt farliga – eftersom de är hårda, runda, och kan lossna från pinnen. Det är inte en hypotetisk fara, det är något som både BVC och barnsäkerhetsorganisationer varnar för.

Att jämföra detta med strumpor är rätt osakligt – ja, man kan kvävas på nästan vad som helst om man stoppar det i munnen, men skillnaden är att en strumpa inte är något man aktivt erbjuder barnet att äta. En klubba däremot är en ätbar produkt som säljs till äldre barn och vuxna, inte spädbarn.

Jag har inga problem med att barn får socker ibland. Men jag tycker det är helt rimligt att reagera när ett barn under två får en hård klubba som distraktion i en miljö där kvävningsrisken ökar – och att föräldern sedan gör narr av dem som uttrycker oro. Det är inte moralpanik. Det är sunt förnuft.

Läs gärna på innan du hittar på saker. Här är en artikel om kvävningsrisk avseende godis och små barn https://www.cbsnews.com/news/hard-ca...m-for-choking/

Fast det är ju som sagt omöjligt att hålla med henne i det här avseendet.

Klubban kan åka ner halsen, små barn är klumpiga och ramlar lätt.
Jag ser tyvärr relativt ofta barn gå eller springa med klubba i munnen. Bor precis vid en stor lekplats. Fattar inte att föräldrarna är så korkade och tillåter det. Hoppas inte H låter L suga på klubban i bilen med om hon blir uttråkad.

Med kokta makaroner och en klubba anser du alltså att makaronerna utgör en större risk?

Sunt förnuft.

Jag säger inte att vi ska ignorera kvävningsrisker, men någon måtta får det vara. Ja, barn kan sätta i halsen, det har de alltid kunnat. Men ser vi historiskt har dödsfall i kvävning minskat rejält sedan 1800-talet och tidigt 1900-tal, tack vare bättre kunskap och försiktighet. Tittar vi däremot på utvecklingen från 90- och 00-talet till idag, ser vi ingen nämnvärd skillnad. Den överdrivna försiktighet och moralpanik som växt fram det senaste decenniet leder inte till färre dödsfall – men däremot till att helt friska barn inte får äta frukt, överkokta makaroner eller en jäkla klubba. Det blir löjligt.