"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

En värdering är en bedömning av något som bra eller dåligt.
Ett problem är en situation som är dålig.

Resten av ditt inlägg kan jag besvara när du klarnat ut detta.

Ja, värderingar kan etablera en kultur som inte prioriterar överlevnad och fortplantning högst. Jag ser inte hur detta skulle innebära att problem inte definieras av värderingar. Du antyder att din värdering om överlevnad och fortplantning skulle vara universell, och att det är den som är basen för problemformulering. Det du säger innebär inte att problem inte definieras av värderingar, endast att du menar att överlevnad och fortplantning är de universella värderingarna. Men det enkla faktumet att slumpmässig mutation existerar motbevisar detta: även om överlevnad och fortplantning är vanliga värderingar så förekommer det, av ren genetisk slump, varelser som inte värderar detta.

En strategi för att uppfylla sina behov är genom konflikt och erövring, vilket hela mänskliga historien är ett bevis på. "Harmonisering" är en strategi av flera, och den passar endast den vars överlevnad och fortplantning gynnas av den strategin. Vad harmonisering i praktiken ofta betyder är att de svaga överlever och fortplantar sig medan de starka klassas som störda och på olika sätt marginaliseras. Om harmonisering innebär att bevara status quo så är det inte gynnsamt som stark att harmonisera, eftersom en störd och marginaliserad person inte tenderar att fortplanta sig. Han gynnas då mer av att helt enkelt göra det han känner för.

En värdering är inte uteslutande en bedömning av något som är bra eller dåligt. Värderingar uppstår av alla möjliga skäl.

Värderingar hänger t.ex. ihop med kulturellt indoktrinerade begrepp som etik och moral.
Moral är interna personliga beteendemönster och trosföreställningar som ska överensstämma med lokala uppfattningar om normer, rätt och fel.
Etik är externa och bredare principsystem som ska utgöra rättesnören i sociala eller yrkesmässiga kontexter.

Moral och etik kommer båda till av främst hävdvunnenhet, sociala sedvanor, inte av disciplinerade utvärderingar i efterhand. Det senare är naturvetenskapen den främsta företrädaren för, inte sociala värderingar. Därför kan både moralens och etikens (och andra värderingars) bedömning av vad som är bra eller dåligt skilja dramatiskt (motsatsmässigt t.o.m.) från en plats till en annan, och från en tid till en annan, och även skilja mot den fysiologiska verklighet vi alla delar.

På så sätt kan värderingar – som moral och etik – absolut både förespråka och påbjuda saker som obevekligen leder till problem; problem som inte infunnit sig utan de etiska och moraliska värderingarna. På så sätt är inte värderingar som moral och etik bedömningar, utan istället påbud av vad som kollektivt skall uppfattas som bra eller dåligt - oavsett det faktiskt är bra som kliniskt fysiologiskt faktum.

Om moraliska eller etiska föreställningar leder till problem, och kopplingen emellan värderingarna och efterföljande problemen är tillräckligt tydlig och stark, så ändras i regel inte den moraliska eller etiska uppfattningen om detta ändå, därför det är för socialt obekvämt och svåromställt.

Finns t.ex. mycket forskning som visar att det är etiskt och fysiologiskt motsatt, att klaga över antalet döda i trafiken varje år, men samtidigt automatiskt förnya allas körkort livet ut, utan att utvärdera personers körförmåga kontinuerligt.
Men den sedvanan kommer ändå inte förändras, just för att det är en sedvana. Den är för svår för folk att införliva i sig själva, och då blir den kvar, trots att den leder till just det problem man säger man vill förebygga.

Således, värderingar, som moral/etik kan etablera en kultur där man anser att ska äta endast 1 måttligt mål mat per dag, sova 2 timmar per natt, och dricka vätska endast när det är fullmåne. Gör man så, då får man grava problem, oavsett vilket resultat som rådande värderingar trodde skulle bli. Och dom värderingarna kan kvarstå, på grund av social obekvämhet i att skifta värderingar.

Ha ha.... l Vad fan är en "ande"? Är det en sån där liten blå tjock gubbe utan ben och skitlöjlig hatt???

Om du anser att 1 mål mat osv är ett problem så gör du det utifrån en bedömning om att något med det är bra eller dåligt, det vill säga utifrån värderingar. Vad käbblar du ens om?

Det finns inte endast en uppsättning värderingar så från ett perspektiv är det bra att leva så, det vill säga oproblematiskt, medan från ett annat är det problematiskt.

Rent teoretiskt kan man naturligtvis argumentera för att allt är tillåtet, men ser inte något praktiskt värde av det. Alla andra kommer fortsätta tycka att mord är fel även om du inte gör det.

Än viktigare så kallar man oftast bara ett dråp för mord om man redan tycker det är fel. Annars kallar man det självförsvar eller dylikt.

En ande är det som driver folk, t.ex. ondska, godhet, ilska, girighet, sexlust, lathet. Dödssynderna är alla exempel på andar, de motsatta andarna är de kristna dygderna. Det här med dygder, på engelska virtue, kommer från antiken, de motsvarar beteende ideal. Likt idag med olika manlighetsrörelser så hade grekerna också manlighets ideal, exv stoicism, som lever kvar idag tack vare renässansen. Vare sig man kallar det för ande, dygd eller ideal så korsas de i samma väsen, kraften som driver oss.

Ja, ett 1 mål mat om dagen och vätska endast vid fullmåne, kan vara en värdering, etiskt, moraliskt. Dvs det vi talar om, moral och etik t.ex.

Personliga värderingar är tillvarons kryddor. Men värderingar, etiken eller moralen, förändrar inte resultatet av att exponeras naken 6 timmar i tjugo minusgrader. Man förfryser inte då på grund av vilka värderingar man har, och man kommer inte klara sig bättre i den situationen pga personliga värderingar heller. Det finns mer centrala livsvillkor att hörsamma och iaktta än etik, moral, och andra värderingar.

Värderingar som etik och moral har inte växt fram som pragmatiska principer. Etik o moral är som .. språk. Dom bara växte fram, olika, slumpmässigt, över tid, utav arv m.m. Etik och moral är inte uteslutande pragmatiska bedömning av något som bra eller dåligt. Etik och moral förespråkar mängder med saker som är dåliga, likväl som bra. Etik och moral är inte alls samma sak som- eller resultatet av lärdomar, vishet, eller andliga riktlinjer.

Gud är bara aliens och demoner somnar sig rättigheter att manipulera kroppen och uppehålla sig på planeten spirituellt sett.
Men de är ju våldsdårar med annan kultur och livsstil än vi.
Jag har varit tydlig med att de ska försvinna från mitt liv och de har vägrat i flera år.
De beter sig inte som någon människor skulle släppt in på planeten.
De är gravt perversa och visar upp sig konstant.

Kan hävda att de kidnappat vissa människor med.
De har nekat er rättigheter och vill förstöra planeten och människans hjärna.
De skulle slutat svara på böner för länge sen. Hur fan kan ni lita på de?

Varför skriver du ens sånt här trams? Du tror ju inte ens själv på det!

Du menar alltså att grundläggande biologiska drifter som sexlust, ilska och lathet styrs av "andar"? Och att samma andar också ansvarar för våra moraliska dygder? Okej!

Men samtidigt tror du inte att en mygga, råtta eller fisk är moraliska varelser som tror på Gud på samma sätt som du? Så hur fungerar det när samma starka biologiska drift som syftar till artens överlevnad, alltså sexlusten också är en ande som driver både människor och djur? Seriöst, du tror ju som sagt inte ens själv på ditt eget trams!

Så en hund jagar sin egen svans? Är det girighetens ande som driver den? Eller är det lathetens ande när katten ligger och sover hela dagen? Har den lilla kissen inte läst budorden än? Eller är den lilla vovven inte döpt?

Vad säger du som expert? Är det också "lathetens ande" som ligger bakom gravitationen som drar oss neråt eller?

Om du vill tillskriva varenda naturligt fenomen en osynlig andlig kraft, så finns det säkert en en ande som driver det resonemanget också? The Holy Spirit och Brainfarts?