Tystnadskulturen i Sverige orsakar psykisk ohälsa

Jag har en teori om att den tystnadskultur som framförallt under de senaste åren vuxit sig stark orsakar mycket av den psykiska ohälsa vi idag ser i Sverige. För jag har aldrig sett människor så många människor åka ut och in på psyket och bränna ut sig som nu.

Och ska jag nu gå lite djupare in på detta så beror detta på att man som svensk ogärna tar strider mot tex maktmissbruk på grund av att man är rädd för repressalier av olika slag. Detta kan vara förlust av arbete , anmälningar mot sig etc. För att vi kommer inte ifrån det faktum att det som kommer in eller byggs upp inom oss måste ut på ett eller annat sätt , och istället för att det kommer ut genom att människor står upp mot alla fascister som får härja fritt överallt och där man på så vis kunde få slut på maktmissbruket så håller svensken det inom sig och så bryter det ned individen inifrån , bit för bit istället. Det är därför jag anser det viktigt att man får stopp på allt detta så snart det bara går.

En sak jag anser behöver göras är att se till att avsätta nuvarande regering eftersom det är till stor del sossarna och moderaterna som har lagt grunden för detta. Dem har bedrivit en smygkommunistisk politik som har legat och grott under många år ( främst sedan 2008 ) till att bli det den idag är , där ingen vågar säga emot någon eller något. Där man använt invandringen och antirasist-ideologin för att bryta ned och sänka folket , undan för undan för att få mer kontroll. Samtidigt som man även hotar tex journalister med sparken om dem skulle nämna något om hur spelet ligger till.

Målet med denna tråd är att höra era teorier gällande detta. Då menar jag naturligtvis ni som håller med och ni som inte gör det.

Nämnas bör att jag var lite osäker på vart tråden skulle placeras , så mod får naturligtvis flytta den om den ligger fel.

Det är väl självklart att folk tar skada av att behöva dubbeltänka hela tiden av rädsla för angivare på jobbet. Samtal med HR slutar sällan bra.

Kan verkligen rekommendera denna.
The Great Awakening Documentary Just Released. Premier June 3, 2023
https://www.youtube.com/watch?v=1fDWZjvNUC8


Bland annat säger man där att det är en liten klick som styr i toppen och en högljudd vänster-svans som är nyttiga idioter. Vi vanliga människor mitt emellan har hjärntvättats och kuvats att inte säga vad vi tycker om diverse politiska ämnen. Enligt klippet ovan anser 62% att de inte vågar säga sin åsikt i USA. De som av olika anledningar vågar säga sin mening blir uthängda i pressen, blir av med jobbet, får anslag indragna, förlorar förtroendeuppdrag och stigmatiseras så "vänner" tar avstånd från dem. I en del fall får de påhälsning i hemmet av våldsvänstern och i värsta fall "råkar de ut för en olycka".

Jag upplever att samtalstonen generellt är helt annorlunda idag än tex 2015 eller tex 2010. Det bästa man kan göra anser jag vara att försöka plantera frön i sin omgivning. Man får prova sig fram vilken strategi som är mest effektiv men jag har gjort misstaget att ge för mycket för fort och folk är inte redo för alla lögner de utsatts för under sin livstid. Börja smått. De som inte är mottagliga - bara släpp dem.

Förkovra sig, träna, ha god kost, frisk luft, bra sömn tror jag är grundreceptet för att inte gå ner sig helt. Utöver det rekommenderar jag kampsport eller ännu hellre skytte. Det är en process som tar år och det blir en ny livsstil. Hitta dessutom något du tycker är roligt, motorcross, bridge, flugfiske etc. Försök hitta en eller flera vänner som är på din nivå eller högre i vakenhet. Från att ha känt mig relativt ensam för +10 år sedan har jag nu ett rimligt stort nätverk med likasinnade. Några känner till varandra och några är solitära celler. Gamla nära vänner som är cementerade i PK/woke släpper jag. I några fall träffar jag dem ibland om de ringer, men jag ringer ALDRIG dem och ofta gör jag mig upptagen om de vill träffas. Jag lägger totalt max 2 timmar per kvartal/halvår på gamla vänner fast i vansinnet. Om de vaknar håller jag dörren lite på glänt för dem, men vaknar de inte innan allt går åt helvete så får de stå sitt kast. De är alltså mentalt avpolletterade. Nya vänner med rätt värderingar ger mer energi.

Svenskar är väldigt konformistiska och är rädda för att sticka ut. Man vågar inte vara sig själv, vågar inte stå för sina åsikter, vågar inte säga nej.

Ja, det kan nog leda till psykisk ohälsa att leva så.

Ja ,det är för mig tänkbart att Jantes lag har banat väg för allt detta. Det blir ju lite plug n play för alla dessa dårar som nu härskar överallt.

Psykopaterna styr. De har maktbegär och trampar över lik och får därför högre roller i samhället. Man blir utbränd pga dem.

Du har rätt. Detta låter dock som hur det är att vara kvinna där man ska passa in bland andra kvinnor. Jag tror att kvinnan sociala mönster har satt för stor rot i samhället. Där det råder dessa negativt inflytande sociala regler. Vi behöver mer folk som säger vad de tycker och inte vi ska inte sparka folk för vad de har för åsikt eller har sakt något dumt för 15 år sedan.

Klart det är så, människor blir sjuka av att slå knut på sig själva och går runt och låtsas hela dagarna.

Det är bara att titta på statistiken. Bland akademikerma är tystnadskulturen total och hos akademikerna är psykisk sjukdom skälet till sjukskrivning psykisk sjukdom i mer än hälften av fallen

Och detta beror på att i Sverige så riskerar man sitt liv om man vågar gå emot dessa normer, genom att förlora jobb, få sitt företag bojkottat, förlora sina "vänner" osv. Man brännmärks och drivs till ruinens kant. Sverige är ett mycket farligt land att leva i om man bryter mot normerna. En tyrannisk diktatur som maskerar sig som demokrati och "humanitär stormakt".

Det är hemskt att inte få säga till för man är rädd om sitt jobb. Men samtidigt har vi rätt mycket friheter, får stanna hemma om man är sjuk, vår stanna hemma vid dödsfall, kan inte bli sparkad när som helst.

I USA måste de fejka ännu mer vilka de är. Låtsas vara friska, ha fina kläder på kontoret osv. De får inte ens tala illa om företaget det minsta. På fritiden.

Vi har det ändå ganska bra. Men ja, vi skulle må bättre om vi fick säga vad vi ville. Vi är rädda för de som bestämmer. Men även för de vi är på samma nivå. Och tänk om man fick vara ärlig om hur man mår. Inte tjata om det, men säga det en gång. Som information. Men då har man "kommit ut" som galning.

Japp visst är det så. Satt en gång för ett par år sedan i en allmän bastu med ett par typiska gubbar/medelålders män. Samtalet gled in på Donald Trump och en i bastun sa typ " Den där idioten vet ju inte vad han håller på med" eller liknade.

De andra nickade instämmandes och jag var bar tvungen och inflika med "Vad är det han inte har koll på?". Mannen kunde inte svara utan hasplade ur sig något att han läst detta någonstans.

Nu tycker jag varken bu eller bä om Donald - ovanstående är bara ett bevis på hur vissa sväljer saker med hull och hår utan att reflektera varför.

Det finns ett "Vi och Dom" i dagens samhälle. Det gjorde det inte förut. Det började på 10-talet.
Tror inte folk mår bra av det.