Ni som jobbat i >30 år. Var ert yrkesval rätt eller ångrar ni er?

Som TS får jag väl starta. Var villrådig efter gymnasiet, gick på vägledning hos SYO konsulent.

Hade gått teknik på gymnasiet, men i efterhand konstaterade jag att något med handel och juridik hade passat mig bättre.

Nu blev det bra ändå, men tror jag hade lyckats bättre med annan karriär.

Någon som upplevt samma dilemma?

Jag anser ALLTID att man har gjort rätt val eftersom man gjorde det valet.
Hade du fått börja om från den tiden så hade du valt samma inriktning igen!

Jag har inte ångrat mitt val men har utvecklat mig under tidens gång, har jobbat heltid nu drygt 40 år.
Så det jag ångrar är nog att man skulle ha vidareutbilda sig tidigare och passat på att jobba några år utomlands genom åren.
Nu har jag pendlat några ggr. och haft en lägenhet i andra länder men har aldrig bott permanent utomlands.
Men generellt yrkesval och i riktning ar jag aldrig ångrat.

Jag tror att i princip alla hamnar rätt i sina val till sist, även om vägen dit kan vara mycket mer slingrig för vissa än för dom som har en spikrak plan redan i tonåren. Har man t.ex kört truck på lager i 35 år, ja då har man dels inga högre ambitioner, och tycker det är i grunden roligt att köra truck, och det måste var ok.
Är man å andra sidan advokat, så har man ett abitionsdriv på en annan nivå, samt antagligen ett genuint intresse för rättsfrågor.
Sen ska man inte underskatta att familje- och social bakgrund spelar stor roll för amitionsninvån. Med läsintresse kommer högre ambitioner.
Livet leder en dit man ska s.a.s

Har inte kommit upp i 30 år ännu men jag valde rätt, inte en enda kvinna under hela tiden på vårt företag.
Och allt flyter som smort pga det vill jag påstå.

Jag var ganska bekväm av mig efter gymnasiet. Farsan sa att han kunde ordna ett jobb åt mig som kontorsvaktmästare på det företag där han jobbade. Eftersom jag inte hade några bättre idéer så blev det så. 45 år senare är jag kvar på samma jobb

Det har funkat bra för mig och jag kan inte säga att jag direkt ångrar mig. Men ibland undrar jag hur mitt liv hade blivit om jag hade studerat vid universitet/högskola. Jag hade nog klarat av många slags utbildningar förutom sådana som innehöll kvalificerad matematik.

Jag känner att jag är nöjd med det val jag gjorde trots att valet av gymnasieprogram mer handlade om att välja något som med minsta ansträngning ledde till ett arbete., var rejält skoltrött på den tiden. Sedan dess har jag vidareutbildat mig i omgångar och arbetar kvar i samma bransch men i andra roller än det som min gymnasieutbildning var inriktat på.

Visst har man dagar när man ifrågasätter vilket yrkesval man gjorde men det är nog samma oavsett vilken väg man valt.
Som andra skrivit så hamnar man nog till slut på något arbete som man är nöjd med och gillar även om vägen dit ibland kan ta sina omvägar.

Faktum är att en mycket stor andel svenskar upplever inlåsning i sina yrken och trivs inte alls.

Jag har testat allt möjligt, bott utomlands mycket, jobbat med olika saker och fått se och göra mycket. Utan den erfarenheten hade min karriär inte varit lika sjävklar (eller givande).

Läste elprogrammet på gymnasiet, har dock inte jobbat som elektriker/eltekniker på åtskilliga år. Utbildningen har däremot öppnat många dörrar när det gäller att få anställning! Skulle läsa vidare till Automationsingenjör (högskolenivå), men omständigheterna gjorde att det aldrig blev av. Jobbar med processteknik idag och trivs bra med det. Klart man har funderat lite på hur saker&ting hade kunnat bli om man då hade gått vidare i utbildningen, men ångrar definitivt ingenting!

Inte riktigt uppe i 30 år än inom mitt yrke men hittills har jag inte ångrat mitt val att arbeta inom IT. För den som vill så finns det mängder med roller att utforska. Ta några certifikat inom agila arbetsmetoder, vad hygglig på utveckling och behärska projektledarrollen så kan du arbeta med massa olika saker. Processägare, projektledare, utvecklare, produktägare, agil coach... för att nämna några roller. Det är lite av en myt att skomakaren blir vid sin läst inom IT. Vågar du bara gå utanför din comfort zone och tar några utbildningar så öppnas en hel värld av möjligheter. Som egen konsult kan du dessutom ta riktigt bra betalt för dina tjänster om du kan påvisa att du behärskar många områden inom ett projekt.

Ekonomiskt kanske det inte var rätt men för att trivas på jobbet var det det.
Gällande mig alltså. Jobbar med trädgård och anläggning.

Det där med inlåsning i sina yrken tror jag hänger ihop med att man kanske saknar möjligheter att utvecklas inom sina roller? Man har slagit i en vägg där man vill mer men arbetsgivaren inte kommer till mötes?
Det kan iofs vara så att man mitt i livet kommer på att "Nej fasen, att vara rörmokare är ändå inte vad jag vill göra mer, jag vill egentligen starta ett krukmakeri på Gotland", men att ta det steget är en för många oöverkomlig spärr fyllt av "tänk om det går åt helvete och jag förlorar allt?"