110th Tour de France
Officiell hemsida: www.letour.fr
Bättre hemsida (dock ständigt överbelastad): https://www.procyclingstats.com/race...2023/startlist
TV: Eurosport med Vacchi och kanske Adamson
Förhandssnack: https://inrng.com/
Dags för årets andra treveckorslopp. Ifjol startade man i Köpenhamn och rent flaggmässigt är steget därifrån till baskiska Bilbao inte långt. Däremot banprofilsmässigt bjuds det på något helt annat, här gäller det att vara från start om man inte vill sumpa sina chanser i totalen direkt. Därefter väntar 4 bergsmålgångar och bara ett tempolopp, ett ganska kuperat sådant, innan vi återigen når den franska huvudstaden Paris. Här är favoriterna i årets Tour de France, och efter de två inledande styckena följer gänget som slåss om tredjeplatsen.
(* innebär att åkaren deltar i ungdomstävlingen, en tävling som Pogacar lett sedan 13:e etappen 2020 och mycket väl kan leda hela vägen även denna gång, dock för sista gången.)
https://www.procyclingstats.com/race.../top-gc-riders
Jumbo-Visma: Jonas Vingegaard blev Winnergaard (dansk TV) ifjol när han bröt Pogacars segersvit. I år har han varit minst lika bra, om inte bättre, bland annat när han vann Dauphiné med över två minuter. Till 75 % samma lag som förra året, däribland Kuss som alltid är bäst i bergen sista veckan. Och givetvis allkonstnären Van Aert som är behjälplig i nästan all sorts terräng.
UAE: Om Tadej Pogacar* varit bra tidigare år så har han nog varit ännu bättre i år. Vann stort mot Vingegaard i Paris-Nice och blev även förste GC sedan 80-talet att vinna Flandern Runt. En skada i Liegé avslutade vårsäsongen och bortsett från dubbelseger i slovenska mästerskapen har han inte tävlat på över två månader. Uppbackningen har blivit bättre år för år, bland annat tillkommer Adam Yates i laget som vann Romandiet och var tvåa i Dauphiné.
Jayco: Simon Yates inledde säsongen bra med andraplats Down under och fjärde i Paris-Nice. Men Romandiet bröt han med magsmärtor på första etappen och har inte tävlat sedan dess, så de sista 80 dagarna har han bara kört en prolog. Därmed väldigt osäkert var han står, men är kroppen redo kan det räcka till podiet. Väldigt tunn uppbackning i bergen.
Bahrain: Det finns nog ingen som älskar avsaknaden av multipla tempolopp lika mycket som Landa. Den klätterstarka spanjoren var tvåa i Baskien men lyckades däremot inte alls i Dauphiné. Gedigen uppbackning med Bilbao, Haig och Poels i bergen.
Trek: Årets genombrott har danske mästaren Skjelmose* stått för. I Vallonska Pilen blev han tvåa och toppade det med att vinna en etapp och totalt i Schweiz. Mångsidig åkare men som saknar rutin över tre veckor. Han fick inte köra Touren från hembyn ifjol utan enda erfarenheten är fjolårets Giro där han inte märktes mycket. Han kan få fin hjälp av Ciccone som fortsatt har fina toppar, som segern sista dagen i Dauphiné, men som inte har stabilitet över tre veckor längre.
AG2R: O’Connor var fyra för två år sedan och visade med tredjeplatsen i Dauphiné att det finns chans på mer här. Tidigare en ganska svag tempoåkare men till och med det lyckades han med i genrepet. I laget finns också Gall* som vann en etapp i Schweiz och låg tvåa inför sista dagens tempo där han dock rasade till åttondeplats.
Bora: Fjolårets Girovinnare Hindley har smugit under säsongen men blev fin fyra i Dauphiné. Först och främst en klättrare men inte alltför dålig vare sig i tempo eller spurt heller. Får mest hjälp i bergen av tyske mästaren Buchmann, Tourfyra för fyra år sedan men inte i närheten av det sedan dess.
Movistar: Med sjätteplats i Tirreno-Adriatico och femteplats i Baskien var Mas min tredjefavorit här, enda tills den bleka insatsen i Dauphiné där han inte alls hängde med. Möjligen försökte han spara på formtoppen som även ska räcka över Vueltan, en av väldigt få åkare numera som satsar på två stora etapplopp i rad. I form är spanjoren en av de bästa klättrarna och han sörjer nog inte den lilla mängden tempoåkning.
EF: Olympiamästaren Carapaz var tvåa i Girot ifjol men har inga etapploppsresultat att skryta med efter det. Uran bröt Girot men kom tillbaka direkt med sjätteplats i Schweiz och även Powless har varit sexa i år i Paris-Nice. Att någon av dem håller över tre veckor känns dock inte troligt.
FDJ: Efter andraplatsen i Paris-Nice och fjärdeplatsen i Baskien kändes Gaudu som en stark aspirant till tredjeplatsen. Den lilla mängden tempo ökar ytterligare hans chanser. Men i Dauphiné gick det inte alls som bara blev 30:e man där. Laget tror ändå så pass mycket på honom att han får full uppbackning och att spurtaren Demaré lämnas utanför laget. Bäste hjälpryttare i bergen blir Girots bergakung Pinot.
DSM: Bardet var på podiet både 2016 och 2017 men har mer gått mot att vara en klassikeråkare sedan dess. Har visat en stabil nivå i år med sjundeplatser i Paris-Nice och Romandiet och toppade det med femteplats i Schweiz.
Ineos: Britterna brukar ställa upp med en handfull kaptener, men denna gång är det tveksamt om de ställer upp med någon. Bernal är inte tillbaka i gammalt gott slag efter kraschen som höll honom borta ifjol, även om åttondeplatsen i Romandiet var ett steg i rätt riktning. Martinez vann förvisso Algarve men har inte imponerat i full konkurrens. Strade Bianche vinnaren Pidcock* har imponerat i endagslopp men inte i etapplopp. Faktum är att ännu yngre Rodriguez* var bäst i laget i Dauphiné som nia. Någon av de fyra måste lyfta sig ett par nivåer för att man ska utmana om podiet igen, annars ligger nog lagtävlingen bra till.
Cofidis: Martin fortsätter ta sina myrsteg mot toppen men skulle behöva ett större lyft snart om han på allvar ska blanda sig i tätstriden. Sexa i Dauphiné där det största tappet som vanligt kom i tempo, i bergen var han i stort sätt jämn mot sina konkurrenter.
Astana: Lutsenko började året att vinna sista etappen och totalt på Sicilien, men bröt sedan både Romandiet och Schweiz tidigt. Dubbelseger på kazakiska mästerskapen tyder ändå på att han är i tävlingsdugligt skick. Sjua och åtta de två senaste upplagorna och det är väl ungefär där han kan smyga in igen om allt går väl.
Israel: Ska Woods någon gång lyckas i en Grand Tour är det kanske nu när det knappt är någon tempokörning. Han blev sexa i Katalonien och visade fin form när han nyligen vann kungaetappen och totalt i ett franskt lopp med alldeles för långt namn.
Intermarché: Efter fyra tunga år kom Meintjes tillbaka ifjol med bland annat etappseger i Vueltan. Årets säsong inleddes lite försiktigt men andraplatsen i Sicilien följdes upp med sjunde i Dauphiné så sydafrikanen är redo för en ny topp 10 placering.
Lotto: Belgarna har ett svagt klättrarlag men unge Van Gils* känns ändå lite intressant. Sexa i Oman och i Ardennerklassikerna var han topp 11 i alla tre. Han däremot inte lyckats i de europeiska etapplopp han kört i år.
Uno-X: Underbarnet Johannesen vann framtidsloppet Tour de l’Avenier för två år sedan men har inte nått världstoppen lika fort som några tidigare vinnare. I år har det som bäst blivit en 15:e plats i Dauphiné. Bättre i samma lopp gick det för Träen som blev 8, Träen som ifjol diagnostiserades för testikelcancer men ganska snabbt tillfrisknade.
Officiell hemsida: www.letour.fr
Bättre hemsida (dock ständigt överbelastad): https://www.procyclingstats.com/race...2023/startlist
TV: Eurosport med Vacchi och kanske Adamson
Förhandssnack: https://inrng.com/
Dags för årets andra treveckorslopp. Ifjol startade man i Köpenhamn och rent flaggmässigt är steget därifrån till baskiska Bilbao inte långt. Däremot banprofilsmässigt bjuds det på något helt annat, här gäller det att vara från start om man inte vill sumpa sina chanser i totalen direkt. Därefter väntar 4 bergsmålgångar och bara ett tempolopp, ett ganska kuperat sådant, innan vi återigen når den franska huvudstaden Paris. Här är favoriterna i årets Tour de France, och efter de två inledande styckena följer gänget som slåss om tredjeplatsen.
(* innebär att åkaren deltar i ungdomstävlingen, en tävling som Pogacar lett sedan 13:e etappen 2020 och mycket väl kan leda hela vägen även denna gång, dock för sista gången.)
https://www.procyclingstats.com/race.../top-gc-riders
Jumbo-Visma: Jonas Vingegaard blev Winnergaard (dansk TV) ifjol när han bröt Pogacars segersvit. I år har han varit minst lika bra, om inte bättre, bland annat när han vann Dauphiné med över två minuter. Till 75 % samma lag som förra året, däribland Kuss som alltid är bäst i bergen sista veckan. Och givetvis allkonstnären Van Aert som är behjälplig i nästan all sorts terräng.
UAE: Om Tadej Pogacar* varit bra tidigare år så har han nog varit ännu bättre i år. Vann stort mot Vingegaard i Paris-Nice och blev även förste GC sedan 80-talet att vinna Flandern Runt. En skada i Liegé avslutade vårsäsongen och bortsett från dubbelseger i slovenska mästerskapen har han inte tävlat på över två månader. Uppbackningen har blivit bättre år för år, bland annat tillkommer Adam Yates i laget som vann Romandiet och var tvåa i Dauphiné.
Jayco: Simon Yates inledde säsongen bra med andraplats Down under och fjärde i Paris-Nice. Men Romandiet bröt han med magsmärtor på första etappen och har inte tävlat sedan dess, så de sista 80 dagarna har han bara kört en prolog. Därmed väldigt osäkert var han står, men är kroppen redo kan det räcka till podiet. Väldigt tunn uppbackning i bergen.
Bahrain: Det finns nog ingen som älskar avsaknaden av multipla tempolopp lika mycket som Landa. Den klätterstarka spanjoren var tvåa i Baskien men lyckades däremot inte alls i Dauphiné. Gedigen uppbackning med Bilbao, Haig och Poels i bergen.
Trek: Årets genombrott har danske mästaren Skjelmose* stått för. I Vallonska Pilen blev han tvåa och toppade det med att vinna en etapp och totalt i Schweiz. Mångsidig åkare men som saknar rutin över tre veckor. Han fick inte köra Touren från hembyn ifjol utan enda erfarenheten är fjolårets Giro där han inte märktes mycket. Han kan få fin hjälp av Ciccone som fortsatt har fina toppar, som segern sista dagen i Dauphiné, men som inte har stabilitet över tre veckor längre.
AG2R: O’Connor var fyra för två år sedan och visade med tredjeplatsen i Dauphiné att det finns chans på mer här. Tidigare en ganska svag tempoåkare men till och med det lyckades han med i genrepet. I laget finns också Gall* som vann en etapp i Schweiz och låg tvåa inför sista dagens tempo där han dock rasade till åttondeplats.
Bora: Fjolårets Girovinnare Hindley har smugit under säsongen men blev fin fyra i Dauphiné. Först och främst en klättrare men inte alltför dålig vare sig i tempo eller spurt heller. Får mest hjälp i bergen av tyske mästaren Buchmann, Tourfyra för fyra år sedan men inte i närheten av det sedan dess.
Movistar: Med sjätteplats i Tirreno-Adriatico och femteplats i Baskien var Mas min tredjefavorit här, enda tills den bleka insatsen i Dauphiné där han inte alls hängde med. Möjligen försökte han spara på formtoppen som även ska räcka över Vueltan, en av väldigt få åkare numera som satsar på två stora etapplopp i rad. I form är spanjoren en av de bästa klättrarna och han sörjer nog inte den lilla mängden tempoåkning.
EF: Olympiamästaren Carapaz var tvåa i Girot ifjol men har inga etapploppsresultat att skryta med efter det. Uran bröt Girot men kom tillbaka direkt med sjätteplats i Schweiz och även Powless har varit sexa i år i Paris-Nice. Att någon av dem håller över tre veckor känns dock inte troligt.
FDJ: Efter andraplatsen i Paris-Nice och fjärdeplatsen i Baskien kändes Gaudu som en stark aspirant till tredjeplatsen. Den lilla mängden tempo ökar ytterligare hans chanser. Men i Dauphiné gick det inte alls som bara blev 30:e man där. Laget tror ändå så pass mycket på honom att han får full uppbackning och att spurtaren Demaré lämnas utanför laget. Bäste hjälpryttare i bergen blir Girots bergakung Pinot.
DSM: Bardet var på podiet både 2016 och 2017 men har mer gått mot att vara en klassikeråkare sedan dess. Har visat en stabil nivå i år med sjundeplatser i Paris-Nice och Romandiet och toppade det med femteplats i Schweiz.
Ineos: Britterna brukar ställa upp med en handfull kaptener, men denna gång är det tveksamt om de ställer upp med någon. Bernal är inte tillbaka i gammalt gott slag efter kraschen som höll honom borta ifjol, även om åttondeplatsen i Romandiet var ett steg i rätt riktning. Martinez vann förvisso Algarve men har inte imponerat i full konkurrens. Strade Bianche vinnaren Pidcock* har imponerat i endagslopp men inte i etapplopp. Faktum är att ännu yngre Rodriguez* var bäst i laget i Dauphiné som nia. Någon av de fyra måste lyfta sig ett par nivåer för att man ska utmana om podiet igen, annars ligger nog lagtävlingen bra till.
Cofidis: Martin fortsätter ta sina myrsteg mot toppen men skulle behöva ett större lyft snart om han på allvar ska blanda sig i tätstriden. Sexa i Dauphiné där det största tappet som vanligt kom i tempo, i bergen var han i stort sätt jämn mot sina konkurrenter.
Astana: Lutsenko började året att vinna sista etappen och totalt på Sicilien, men bröt sedan både Romandiet och Schweiz tidigt. Dubbelseger på kazakiska mästerskapen tyder ändå på att han är i tävlingsdugligt skick. Sjua och åtta de två senaste upplagorna och det är väl ungefär där han kan smyga in igen om allt går väl.
Israel: Ska Woods någon gång lyckas i en Grand Tour är det kanske nu när det knappt är någon tempokörning. Han blev sexa i Katalonien och visade fin form när han nyligen vann kungaetappen och totalt i ett franskt lopp med alldeles för långt namn.
Intermarché: Efter fyra tunga år kom Meintjes tillbaka ifjol med bland annat etappseger i Vueltan. Årets säsong inleddes lite försiktigt men andraplatsen i Sicilien följdes upp med sjunde i Dauphiné så sydafrikanen är redo för en ny topp 10 placering.
Lotto: Belgarna har ett svagt klättrarlag men unge Van Gils* känns ändå lite intressant. Sexa i Oman och i Ardennerklassikerna var han topp 11 i alla tre. Han däremot inte lyckats i de europeiska etapplopp han kört i år.
Uno-X: Underbarnet Johannesen vann framtidsloppet Tour de l’Avenier för två år sedan men har inte nått världstoppen lika fort som några tidigare vinnare. I år har det som bäst blivit en 15:e plats i Dauphiné. Bättre i samma lopp gick det för Träen som blev 8, Träen som ifjol diagnostiserades för testikelcancer men ganska snabbt tillfrisknade.
