Vad har krigsekonomi för negativa konsekvenser?

Rysk ekonomi är ett fiasko både i krig och fred, de har desperat försökt skapa olika hubbar med hightech m.m. men det fungerar inte i ett land där hälften är alkisar.
De har klarat sig på råvaror som tursamt nog råkat funnits inom landets gränser.

Den "framgångsrika" krigsekonomi de har nu är som du skriver knappast hållbar länge till, att producera varor som förstörs i krig är som alla förstår ingen höjdare.

Pensioner, löner och allt som skall underhållas kommer på undantag. Snart revolterar ryssen.

Putin kommer bli garotterad och ersatt av någon mer västvänlig person.

Vad skulle ett utvidgat europeiskt krig få för konsekvenser för Sveriges ekonomi? Kärnvapen mot Stockholm lär väl krascha allt, men innan det, hur kommer vi att kunna klara försörjningen? Framförhållningen och solidariteten vid Covid-19 visade att varje land, region och person tycks få klara sig bäst det går. Det tog väl ett halvår innan det var möjligt att ens köpa munskydd i Sverige?

Ytligt sett ser det ut som krig och ökad krigsproduktion ökar en ekonomis välstånd. Krigsekonomier är överhettade ekonomier eftersom så mycket resurser spenderas på krig (förstörelse) att löner och priser på allting som folk egentligen efterfrågar ökar. Numren i ekonomin ser positiva ut men det faktiska värdeskapandet minskar. Vilket lurar ytliga människor att tro att ekonomin går bra, till exempel har två grekiska socialister (the Duran) suttit på youtube och utgjutit sig över hur bra Rysslands ekonomi går på grund av kriget.

Det bästa sättet att förklara varför krig inte förbättrar ett lands ekonomi är Berättelsen om det Trasiga Fönstret (Eng: The Broken Window Fallacy). Från Metapedia:

Det ”trasiga fönstret” felslutet

När ett barn i en olyckshändelse krossar en ruta måste den ersättas. Är reparationen till nytta för samhället tack vare den ekonomiska aktivitet reparationen orsakar?
Det ”trasiga fönstret” felslutet (Broken window fallacy) är en teori som framfördes av den franske ekonomen Fredric Bastiat. Bastiat använde liknelsen ett trasigt fönster för att peka på att krig och förstörelse inte gynnar ekonomin.

Tes
I Bastiats historia krossar en mans son en glasruta, vilket betyder att mannen måste betala för att ersätta den. Åskådarna överväger situationen och beslutar att pojken faktiskt har gjort samhället till en tjänst, eftersom hans pappa kommer att behöva betala glasmästaren för att ersätta den trasiga rutan. Glasmästaren kommer då antagligen att spendera pengarna han får för reparationen på konsumtion, och därmed gynna den lokala ekonomin.

Åskådarna kommer att tro att krossa fönster stimulerar ekonomin, men Bastiat påpekar i sin djupare analys att detta är fel. Genom att krossa rutan har mannens son minskat sin fars disponibla inkomst, vilket innebär att hans far inte kommer att kunna köpa nya skor eller något annat i konsumtionsväg. Således kan det trasiga fönstret hjälpa glasmästaren, men samtidigt utarmar den andra industrier och minskar beloppet som spenderas på andra varor. Dessutom att ersätta det som redan betalats för är en underhållskostnad snarare än ett köp av verkligt nya varor och underhåll stimulerar inte produktionen. Kort sagt menar Bastiat att förstörelse - och dess kostnader - inte är fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Metapedia har även en paragraf som jämför Det Trasiga Fönstret med krig.
https://sv.metapedia.org/wiki/Det_%E...0%9D_felslutet

Finns en Wikipediasida på engelska som beskriver samma sak:
https://en.wikipedia.org/wiki/Parabl..._broken_window

Ett land som Ryssland är troligtvis bland de bäst lämpade att ha krigsekonomi.

1) De har oändliga resurser av råvara.
2) De har oändliga resurser av energi (olja och gas)
3) De har ett totalt fogligt folk. (Finns ingen opposition, alla gör som de blir tillsagda, man har väldigt låga krav på sin tillvaro, bara man får bröd och vatten är man i princip nöjd. Och om någon ändå får för sig att protestera så har man en gigantisk suppressionsapparat som väldigt snabbt kväser allt motstånd).
4) De har mycket omfattande produktionskapacitet (fabriker), till stor del tack vare västliga investeringar senaste tre decennierna.
5) De har väldigt många fattiga människor som gärna tar vilket jobb som helst.

Ur ett rent tekniskt perspektiv finns inga direkta nackdelar för Ryssland att ha en krigsekonomi. Men samhällsekonomiskt (civila varor och civilt välstånd) blir det såklart en försämring. Men det påverkar ju bara individen, inte staten.

Så en diktatur som uppfyller de fem punkterna ovan (som Ryssland) kan i princip ha permanent krigsekonomi hur länge som helst. Motsvarande fungerar inte i en demokrati.

Vilket leder oss till den bistra framtida verkligheten som kommer innebära att samtliga demokratier kommer försvinna, tids nog.

En krigsekonomi i Ryssland som är dålig för ryssarna och som Europa ska svara mot är naturligtvis dålig för oss också. I synnerhet när denna pånyttfödda produktion ska göda ett krig och förstöra mer i ett krig som i princip inte rör oss.

Finns positiva egenskaper också med en krigsekonomi, sociala problem förknippat med arbetslöshet försvinner då fabrikerna går dygnet runt och alla behövs antigen på fabriksgolvet, vetefälten ellet i skyttegravarna.

Produktionen av varor ökar, staten garanterar och finansierar produktionen. Fler bostäder frigörs när folk dör så det löser eventuell bostadsbrist om tillräckligt många dör. Krigsekonomi tenderar att leda till teknisk utveckling som kärnvapen, internet och interkontinala missiler med mera. Rent generellt språng i teknikutveckling då tveksamma projekt får finansiering som kan revolutionera civilsamhället.

Planekonomi tenderar dock att ha vissa dåliga egenskaper, dvs civilsamhällets behov av varor och tjänster åsidosätts. Individens behov åsidosätts för statens behov. Slöseri med resurser är en stor risk när staten dikterar vad civilsamhället ska producera. En biltillverkare som tvingas ställa om produktionen till krigsmaterial förstör sin konkurrensförmåga gentemot andra internationella biltillverkare som inte tvingas bygga krigsmaterial. När kriget är över kommer biltillverkaren som blev tvungen att producera krigsmaterial sakna internationell konkurrensförmåga och inte möjligt att företaget senare går i konkurs.

Publik verksamhet - skattefinansierad verksamhet, exempelvis domstolar och militär
Näringslivet - vinstfinansierad verksamhet, exempelvis butiker och jordbruk
Civilsamhället - icke vinstdrivande privat finansierad verksamhet, exempelvis idrottsföreningar och välgörenhet

I Sverige tog staten över civilsamhället. Därav att svenskar inte förstår vad termen civilsamhälle betyder.

Resurserna som de slösar på krigsproduktion som olja och gas ger inga inkomster som de skulle gjort annars.
Det är inte långsiktigt hållbart bara för att de har egna naturtillgångar.

Fast det är precis det det är. Vad ska du med finansiella tillgångar till? Svar: För att köpa REELLA tillgångar.

Ryssland har redan alla reella tillgångar ett land/civilisation behöver:
1) Mat, 2) Energi, 3) Metaller och mineraler, 4) Fabriker för förädling, 5) Människor (arbetskraft).

Att demokratier eventuellt behöver finansiella resurser "pengar" för att betala för ovan fem saker påverkar ju inte Ryssland där staten (maffian/Putin) direkt eller indirekt (genom hot/våld/mord/konfiskering) kontrollerar alla resurser.

Det enda de eventuellt saknar (vilket inte beror på kriget i sig utan pga handelsembargo) är vissa högteknologiska (2024 standard) produkter, som de hade kunnat använda pengar till att införskaffa. Men de allra flesta behöver faktiskt inte en iPhone 15 Pro utan kan leva minst lika bra liv med en iPhone 13...

Det ett mycket långdragigt krig och försämrad levnadsstandard för invånarna eventuellt kan orsaka är så kallad "brain drain", då bättre bemedlade inte gärna finner sig vid att tillvaron försämras (och därför flyttar). Men sådant tar generellt generationer för att få faktiskt genomslag, och diktaturen i Ryssland ser dessutom till att förhindra nyckelpersoner från att lämna landet.

Citat från länken.


"Becker anser att beskrivningen av att de västerländska sanktionerna inte biter på rysk ekonomi är felaktig.

– På makronivå, utifrån BNP, ser situationen okej ut. Vissa grupper får det bättre. Men långsiktigt är Rysslands ekonomi på det sluttande planet.

– Putin kan inte försörja nationen genom att skjuta granater på Ukraina. Jobb och välstånd måste skapas någon annanstans i ekonomin. En miljon ryssar har lämnat landet. Humankapitalet och arbetskraftsutbudet är katastrofal. Nästan alla innovationsföretag har lämnat landet och inga investeringar görs.
"
https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/ma...6be66833&ei=11

Det fetade är ganska självklart.