Hur mycket av vår världshistoria kan egentligen vara ren påhitt och lögn?

Jag är väldigt intresserad av historia, men jag finner mig ofta skeptisk gentemot hur mycket som faktiskt ägt rum.

Ta vikingarna som exempel. Det finns mycket historia kring vikingarna, men eftersom de inte hade något skrivspråk som brukades annat än på runor och dylikt så levde historiska händelser främst vidare muntligt och det var först ett par hundra år efter vikingatidens slut som dessa muntliga berättelser faktiskt började skrivas ner på papper.

Och vi vet ju alla hur mycket rykten och historier hinner överdrivas och förvrängas på bara några dagar, tänk då hur mycket dessa berättelser hunnit springa ifrån sitt ursprung på 200 år.

Vad tror ni? Hur mycket är sant, hur mycket är vinklat, hur mycket är medveten lögn, hur mycket har överdrivits och förvrängts från tiden mellan muntligt till skriftligt?

Troligen stor det, är lite som viskleken i slutet är allt förvrängt

Det beror väl på vad man menar. De isländska sagorna eller faktiska historiska händelser. Anfallet på Lindisfarne skrevs ned av samtida personer. Likadant med olika händelser runt om i Europa. Sedan har man arkeologin att gå efter och dateringar. Så man måste bedöma källorna och fundera hur troliga de är.
Men frågan är vad du menar är fel om t.ex. vikingatiden. Det finns förstås tillfällen när sägner och historia blandas men även sägner kan vara sanna. Att Egil Skallagrimsson har levat är jag övertygad om, även om jag inte har en aning om vad i sagan om honom som är sant eller inte.

Mycket av det vi tror är vår historia är förvriden. För att ta vikingarna, så blev ju de en grej under nationalromatiken på 1800-talet. Borgerliga studenter gasquade med vikingahjälmar med horn och drack mjöd. Ordet "hej" dök upp och ansågs vara en proper vikingahälsning.

Fram till för hundra år sen var det julbocken som kom med presenter.

"Ja, må han/hon leva" dök upp på 50-talet.

Kanelbullen blev en grej däromkring också. Dessförinnan var det vetelängden som stod på bordet.

Pastan slog väl igenom på 70-talet.

Små grodorna är en marschsång från Napoleons dagar.

Det är mycket som vi idag ser som urhistoria, som bara är några få generationer gammalt. Vikingaberättelserna härstammar till stor del från Snorres Edda och Sæmundars Edda.

Det här säger jag ändå i egenskap av nationalist, och jag vill understryka att jag på inget sätt vill förringa våra förfäder och vår historia, men den kanske inte såg ut på det sättet vi lätt får för oss att den såg ut.

Gå och lägg dig. Flera skrev samtida skildringar av sina möten med vikingar. Tex om svenska vikingars besök i konstantinopel. Bara att googla.
Du tror inte engelsmän skrev om londons lösen när det begav sig?

Men frågan är, vad som är fel i dagens historiebeskrivning om vikingarna. Inte vad ordet hej kommer ifrån. Det är en annan historia. Är det någon historiker som säger att allt Snorre skrivit ned är dagens sanning?

Sen att människor vill tro på sagor och myter är liksom en annan sak.

Ska man se vad som förvrängs i dagens historieböcker är det väl mer att man försöker hålla ned historier om våran egen historia och höja andras länder.
T.ex. är bilden som man försökt skapa av vikingar och människor här som fredliga handelsmän väldigt överdriven. Finns faktiskt få källor som visar det. Varför betala om man inte behöver, är väl mitt svar där.

När det gäller korsfararna försöker man hålla ned deras överlägsenhet och säga att de måste ha varit fler och muslimerna färre. Man drar även upp deras illdåd men tonar ned muslimernas. Inte direkt historieförfalskning men en förvanskning av historien där man väljer att visa upp den ur en vänsterideologisk synvinkel om den vite mannen som den onde förtryckaren.

Slavhandeln är typiskt där det förekommer. Man betonar européer skuld till den men nämner knappt arabernas som var betydligt mer omfattande och inkluderar även slavar från norden. Många svenskar som gått skola idag, känner inte ens till att den slavhandeln fanns, för man berättar helt enkelt inte om den av ideologiska skäl. Så även om man inte ljuger, så ger man en totalt förvrängd bild av historien. Inte heller att det var den vite mannen som faktiskt avskaffade slavhandeln kommer riktigt fram. Man får det att låta som om det var slavarna som åstadkom det. Men det är inte riktigt sant.

Jag tog upp några exempel på saker som inte är så gamla som man kan tro. Att din analysförmåga är som en krattas, är ju inte mitt fel. Vad exakt är det som är historieskrivningen om vikingarna? Att de åkte båt? Finns det ingen politisk Laddning i ett ämne, så finns det inte så mycket att förvränga. Troligen har generation efter generation levt ett ganska simpelt liv. Det har varit kallt och jävligt här uppe i norr, så det har liksom inte funnits så stora möjligheter för utsvävningar förrän under 1800-talet när teknologin började gå framåt.

Är vikingatiden cirka 300 år i världshistorien ens vår historia? Sverige och svenskarna fanns inte på den tiden än. Vikingarna fick sin "svenska roll" under 1800-talets romantik och nationsbyggande.

Är en från Skåne, Halland eller Blekinge (danernas område) arvtagare till Röde orms österled -vikingar, eller västerled och upptäckte Amerika?

Eller inget av dem alls?

Min analysförmåga är det nog inget större fel på. Du pratar inte om vad som är sant eller inte utan lägger bara fram en personlig vinkling av vikingatiden utan att framföra några fakta, vilket det finns mycket av. Nu har jag inte tänkt skriva ned hela vikingatiden. Men du har faktiskt inte svarat på vad man framför om vikingatiden som är fel. Alla här hade det inte svårt, även om det var så för de små människorna och slavarna. Men de och båtar är förstås inte allt det finns om vikingatiden heller.

Sen är det förstås så att historiens förmåga att reta fantasin lockar mest. Det finns säkert någon historiebok som behandlar de människorna. Problemet är att få läser dem och de är egentligen inte historia. Historia är skeenden. Att någon gick och hämtade vatten på vintern utan att det påverkade historien är egentligen ointressant. Medan vikingarnas färder, faktiskt gjorde det.

Så gott som allt rörande vår historia (undantagsvis möjligen den närmsta historien då, även om också den är full av lögner som baserats på de gamla) är baserat på lögner och halvsanningar. Se bara på mycket av den äldre arkitekturen och man inser att detta inte är kreationer skapade av primitiva människor som saknade avancerade verktyg och vars främsta färdmedel var häst och kärra. Den gamla tidens arkitektur hade själ och liv, den moderna arkitekturen är kall och steril i jämförelse och saknar helt själ, inte sällan tvärful och malplacerad.

Dessutom, ta den klassiska musiken. Det här konst skapat av högt sofistikerade och andligt utvecklade människor som skapade musik med helande egenskaper. Att gå från detta till dagens treackordspop med en enkel beat utan refräng, är som om evolutionen rört sig baklänges. Och vad ledde fram till Beethoven? Det framstår som alla dessa klassiska genier ploppade upp som maskrosor i asfalten om det enda som fanns före var enkel folkmusik.

Jorden har genomgått flera nollställningar genom århundradena, där min bedömning är att den senaste stora nollställningen skedde någon gång i början av artonhundratalet. Världskrigen kan också ses som delar av en större nollställning. Hur mycket historia gick inte förlorad där? För att inte tala om alla andra krig, ISIS t.ex., som gjorde det till sin grej att förstöra historiska byggnader. Och på detta sätt kan den som kontrollerar narrativet sedan författa sin egen historia när bevisen är eliminerade.

Tydligen är den ju inte särskilt bra...

Den bild av vikingar vi har härstammar från en tid då vikingarn lyftes till skyarna under den den nationalromantiska perioden, och det har alltså inte varit en kontinuerlig syn på vikingarna som har pågått i tusen år. Jag vet inte vad man ska jämföra det hela med idag.

Nu handlar tråden inte specifikt om vikingarna, utan om förvriden historia rent generellt.