Citat:
Ursprungligen postat av
Somosdoslocos
Jocke kan köra upp hela sin novell med ursäkter i röven på P och hålla käft. Jag skiter i hur mycket ena föräldern vill ha vårdnaden, det är fortfarande ingen ursäkt. Även om ena föräldern har vårdnaden kan man anstränga sig för att ha en relation med sitt barn. Det är ens plikt som föräldrar, oavsett hur mycket diagnoser ett barn har eller inte har. Man kämpar för sitt barn, oavsett vad den andra föräldern säger eller tycker.
Han hade en fungerande relation med sin son innan P kom in i bilden. Vad ändrades sen? Jo P och hennes ungar. Att han är så fruktansvärt blind att han inte ser eller förstår vad orsaken till detta är får mig att fundera på hur många skruvar som fattas i den verktygslådan.
Han valde att flytta långt ifrån sin son.
Han valde att överlämna vårdnaden till mamman.
Han valde och fortsätter att aktivt välja att inte anstränga sig för att träffa sonen.
Han, är en 40 årig mansgris som har val i livet. Ett barn väljer aldrig bort sin förälder. Men att som förälder välja bort sitt barn, och komma med ursäkter till varför man gör detta, då är man bottenskrap.
Alla vet att barn med diagnoser ofta behöver mer trygghet än andra. Jag undrar om han är medveten om vilka förödande konsekvenser det kan få för ett barn när ena föräldern försvinner så som han gjort.
Ser även någon som säger att Jocke är så fantastisk som ’åstadkommit mycket i livet’. Jocke har inte åstadkommit ett skit i sitt liv förutom att dra på sig skulder, gå från spelberoende till P-beroende, svika sin son och ha tungan i röven på P. Om det är detsamma som att åstadkomma stora saker i livet, så tillåt mig att skratta.
Fråga dig själv Jocke, om det verkligen är äkta kärlek när någon får en att bli båda arg och ledsen med jämna mellanrum. Du lever i en giftig relation, inse det nångång.
Verkligen!!
Pannan har noll respekt för denna man och behandlar honom därefter, för vad hon än säger så har hon fått sin vilja igenom dvs han har lämnat allt han hade för att vara med henne, och hon ser ner på honom pga det (även om hon inte säger det rakt ut).
Pannan har ingen bra fostran utan är uppvuxen med missbrukande svikande föräldrar och det har gett henne livslånga ärr även om hon själv ska spela så jäkla perfekt.
Ingen aning om vad för hem Joakim kommer ifrån men någon stark fadersfigur verkar han inte ha haft då Pannan snabbt stampade ner hela hans identitet i marken och skiljde honom från sin son.
Förstår att han är både ledsen och arg över att vara hennes springpojke och barnvakt.
För även om han kanske gillar hennes barn så ÄLSKAR han dom inte, så som han faktiskt älskade sin, numera bannlysta, äkta förstfödda son.
Och sen har de mage nog att gnälla över en flashbacktråd, som att det vore dess största problem. Fokusförflyttning är skönt en stund, men verkligheten lurar hela tiden där bakom hörnet.