Citat:
Jag har haft svårare psykisk ohälsa och kontakt med olika instanser varpå mitt mående sköt i höjden när jag fick en ordentlig bostad (mycket av problemen var en följd av bostadslöshet), ordnad ekonomi, skuldsanering och utredning för diagnos.
Klart att man inte har en diagnos om man inte är utredd. Du kan omfattas av kriterierna för olika diagnoser och självklart ha dem men gå odiagnostiserad eftersom diagnoser ställs när du inte kan leva upp till samhällets krav på dig såsom att själv klara av att sköta allt som krävs när du är vuxen.
Jag gick till affärer men klarade knappt av det pga svår ångestsjukdom och är idag färdigbehandlad. Jag handlade på postorder främst för att slippa butiker (länge sedan) och de första räkningar som gick iväg berodde på sådant med småsummor. Resten var helt vardagliga kostnader såsom läkarbesök, uttag av antidepressiva på konto och liknande, totalt galna saker att hamna efter. Ångest är ett mycket allvarligt, livsbegränsande tillstånd och är ingenting man ska behöva leva med obehandlat i så många år som jag gjorde. Jag kan direkt se att det är ett problem hon drabbats av, förhoppningsvis inte ett symptom på allvarligare problematik än vad jag hade. Det är något som vården behöver utreda. Inte du och dina åsikter tagna från luften.
Ni tror verkligen att ni är psykologer som bestämmer andra människors tillstånd genom att friskförklara eller sjukförklara människor efter nätets Dunning Kruger -generations motto.
Klart tjejen ska ha hjälp. Det är en merbelastning att ansvara för sjuka anhöriga och vi lever i ett samhälle där det ska gå in och avlasta för att anhöriga istället ska kunna arbeta. Det är därför de betalar skatt. Omsorg och vård om anhöriga ingår i samhällskontraktet och är en del av att människor (kvinnor främst då de tar störst ansvar) inte ska brännas ut
Ska någon annan vårda henne, ska de ha lön också för arbetet. För det är ett arbete. Istället kan vi ge tjejen möjlighet att så snabbt som möjligt få adekvat hjälp och förhoppningsvis tillfriskna i måendet så hon slutligen kan stå på egna fötter, bilda familj och arbeta själv.
Ingen har påstått att det är kriminellt att drabbas av psykisk ohälsa och de flesta är ostraffade. Det är inte ett relevant argument rörande psykisk nedsättning att personen inte dragits inför rätta
Klart att man inte har en diagnos om man inte är utredd. Du kan omfattas av kriterierna för olika diagnoser och självklart ha dem men gå odiagnostiserad eftersom diagnoser ställs när du inte kan leva upp till samhällets krav på dig såsom att själv klara av att sköta allt som krävs när du är vuxen.
Jag gick till affärer men klarade knappt av det pga svår ångestsjukdom och är idag färdigbehandlad. Jag handlade på postorder främst för att slippa butiker (länge sedan) och de första räkningar som gick iväg berodde på sådant med småsummor. Resten var helt vardagliga kostnader såsom läkarbesök, uttag av antidepressiva på konto och liknande, totalt galna saker att hamna efter. Ångest är ett mycket allvarligt, livsbegränsande tillstånd och är ingenting man ska behöva leva med obehandlat i så många år som jag gjorde. Jag kan direkt se att det är ett problem hon drabbats av, förhoppningsvis inte ett symptom på allvarligare problematik än vad jag hade. Det är något som vården behöver utreda. Inte du och dina åsikter tagna från luften.
Ni tror verkligen att ni är psykologer som bestämmer andra människors tillstånd genom att friskförklara eller sjukförklara människor efter nätets Dunning Kruger -generations motto.
Klart tjejen ska ha hjälp. Det är en merbelastning att ansvara för sjuka anhöriga och vi lever i ett samhälle där det ska gå in och avlasta för att anhöriga istället ska kunna arbeta. Det är därför de betalar skatt. Omsorg och vård om anhöriga ingår i samhällskontraktet och är en del av att människor (kvinnor främst då de tar störst ansvar) inte ska brännas ut
Ska någon annan vårda henne, ska de ha lön också för arbetet. För det är ett arbete. Istället kan vi ge tjejen möjlighet att så snabbt som möjligt få adekvat hjälp och förhoppningsvis tillfriskna i måendet så hon slutligen kan stå på egna fötter, bilda familj och arbeta själv.
Ingen har påstått att det är kriminellt att drabbas av psykisk ohälsa och de flesta är ostraffade. Det är inte ett relevant argument rörande psykisk nedsättning att personen inte dragits inför rätta

Vem hjälpte dig?
