Citat:
Ursprungligen postat av
Mogna-Meloner
Nu vill jag inte måla fan på väggen, men du tar en oerhörd risk.
1) Din pappa har uppenbarligen svårt med ekonomin och konsekvenserna av sitt handlande. Så det finns ingen garanti för att han sköter betalningarna på det nya lånet i fortsättningen. Eller undviker att skaffa sig nya skulder. Alla lär sig inte av sin misstag. En jag känner kunde inte betala sin hyra, fick hjälp av sina vänner via en insamling och var på fötterna igen. Nästa månaden köpte han plötsligt en bil och hade återigen inte råd med hyran. Så frågan är hur har din pappa lyckats komma upp i så stora lån? Vad har han använt pengarna till? Skulle han köpa samma saker igen om han fick en ordnad ekonomi?
2) Klarar inte din pappa av att betala lånet, blir det du som måste betala lånet i fortsättningen. Det kanske din ekonomi klarar av nu, men vad händer om din ekonomi försämras pga av sjukdom, arbetslöshet etc?
3) Vem ska se till att det nya lånet betalas månatligen? Ska du kolla upp varje månad att banken dragit summan från din pappas konto (att det funnits täckning), för det finns ju ingen garanti för att han sköter lånet. Eller ska han betala till dig och du i din tur betalat till banken? Då kan det vara så att han börjar leva över sin tillgångar (känner sig inte inte lika pressad av dig som av banken) och ber dig om uppskov. Säger att han inte kan betala lånet den månaden eller bara delar av lånet, men lovar att han ska betala allt nästa månad. Men så blir inte fallet.
Det kan kännas som att man gör en välgärning när man hjälper en familjemedlem med lån, men man måste alltid vara beredd på att saker kan gå åt skogen, att man själv får ta den ekonomiska smällen och vad det kan innebära för relationen. Så var beredd på att det kan få konsekvenser även för dig.
Har han sökt skuldsanering?
1) Pappa har varit den som arbetat regelbundet sedan vi var små tills idag. Själv. Mamma jobbade sporadiskt under vår uppväxt(totalt 10 år ungefär) och det är svårt att vara mamma till 8:a barn och jobba samtidigt, så hon slutade jobba och pappa blev den enda familjeförsörjaren. Hela lånekarusellen började med att vi skulle flytta från en lägenhet till en större lägenhet. Den föregående lägenheten var alldeles för lite för så han tackade ja. Vi var tvungna att flytta omedelbart och betala för både uppsägningsstiden(3 mån) och den nya lägenheten. Det var då han var tvungen att ta lån för att betala för både uppsägningen av den gamla lägenheten och den nya. Och sedan hamnade han i en ond cirkel där han var tvungen att låna pengar för att betala av räkningarna och skulderna. Och här är vi idag. Han har aldrig lånat pengar för droger, spel eller lyxkonsumtion. Jag kommer knappt ihåg senast han köpte kläder till sig själv. Han har hög blodtryck, diabetes och kronisk stress från skulderna idag. Jag SKA ställa upp för min pappa. Det är det minsta jag kan göra efter all uppoffring han har gjort.
Jag vill inte höra åsikter om min familj och anledningen till att mina föräldrar har 8 barn. Jag är stolt över min familj, älskar dem så mycket och är nöjd. Så åsikter om detta undanbedes och håll er till topic. Tack.
2) Som jag skrev tidigare så är jag väl medveten om vilken stor risk jag tar, men efter noggrann reflektion och diskussion med familjen så har jag tagit det beslutet att hjälpa till. Pappa kommer att betala månadsavgiften och skulle det hända något(pappa avlider eller blir sjuk) så kommer jag och mina syskon(och mamma om hon klarar av det men måste inte) betala tillsammans lånet.
3) Jag litar på att min pappa kommer sköta sin ekonomi efter detta. Planen är att de ska dra av från hans konto. Han har också erbjudit sig att jag ska ha fullmakt över hans konto så jag kan se hans utgifter.
Nej, vi har inte sökt någon skuldsanering då det skulle begränsa honom mycket de kommande 5 åren. Vi bor i en ganska dyr hyresrätt och om 5 år kommer flera av oss barnen ha flyttat ut hemifrån. Tanken är att han och mamma ska kunna få en mindre hyresrätt i framtiden.
