Får ej hjälp av psyk så vet nån en lösning snälla hjälp mig!!!

Mycket bra summerat!

Psykedelia fungerar bra för väldigt många. En redig dos svamp ex. Sen:

1. Träning.
2. Solljus på morgonen utan solglasögon, innan klockan 10.
3. Socialt liv utan alkohol.
4. Ikigai. Först gäller så klart att du klarar att arbeta öht men du kan inte ha ett arbete som du inte gillar hela livet.

Nu vet jag inte hur deprimerad TS är. Men har man en djup depression kan man inte göra alla bra saker. Man tappar bort koncentration och man har ingen energi. Hur ska man laga sin trasiga hjärna när man bara har en trasig hjärna till förfogande, men folk fattar ju inte.

Man börjar naturligt med bättre vanor när depressionen lättar.

Det är lite som att ha artros. Då kan man ha så ont att det inte går att gå. Trots att bygga upp muskler vid lederna är svaret. Då ger man värktabletter i början, så att man ska kunna röra på sig.

Har ni haft en svår depression så ni vet hur det är att ha väldigt begränsad ork?

Man kan komma att behöva mediciner för att orka ändra sitt liv. Det behöver inte betyda att man måste fortsätta medicinera. När man fått alla bra vanor så kan vissa ta bort medicinen.

Det är ju inte för att man är lat som man blir passiv. Det är en del av sjukdomen.

Nu tycker inte jag att man ska medicinera mild depression, men har man problem som är stora och långvariga kan det behövas medicin. Sedan brukar man ändå testat det mesta som man orkar. Medicin är inte det första man ber om. De flesta som medicinerar vill helst vara medicinfria. Men jag förstår inte varför man ska lida i ren princip när man kan få hjälp.

Jag hatar verkligen att ta mediciner, men har just nu 2 olika för psyket och 2 för kroppen. Jag har inte haft depression de senaste 20 åren, inte haft en regelrätt panikattack trots att jag hade dem flera gånger om dagen när det var värst. Fick en till fysisk sjukdom och är jätteglad att jag fått något för värken (inte något beroendeframkallande). Jag kan se med hopp om framtiden nu. Jag försökte tvinga mig till rörelse fast jag hade ont. Då blev det bara värre. Har troligen brutit ryggen på tre ställen. Borde behandlats innan jag försökte motion. Kan ändå säga att en depression är värre.

Men har man inte haft svår depression kan man inte föreställa sig hur det är. De som dömer hårdast är inte de som inte haft depression, utan de som haft mild depression och tror att de varit svårt sjuka men fixat det själv.

Det är inte offermentalitet eller att tycka synd om sig själv att ta medicin. Är så trött på att folk tror det är en quick fix när det tar 8 veckor att medicinen ens ska verka, och sedan visar det sig att den medicinen inte passade. Det är extremt slitsamt att prova sig fram till mediciner.

-"Men folk fattar ju inte"

Och jag är trött på alla som tror att de är de enda som upplever depression och smärta i livet.
Jag tänker inte dra min livs historia bara för att du ska "förstå" vad jag skriver.

När läkarna pratar om träning så handlar det inte bara om en enda sak utan det ger såklart väldigt många goda effekter (i längden). Det handlar inte om vad du orkar och inte orkar utan det handlar om hur du tar dig från punkt A till B med hjälp av motion/träning.

Det kvittar om du är sängliggande eller ej. Du vet att de ibland låter folk som ligger i koma träna genom specialmaskiner, eftersom att kroppen behöver det för att ö.h.t orka bekämpa sjukdomar?

Om man är deprimerad så mår man bättre av träning än att inte träna. Det kvittar vad du tycker eftersom kroppen&hjärnan funkar så.

Du är verkligen inte klok.

Och du (och ts) kommer fortsätta vara deppig, om du inte gör något åt det.

Jag har inte haft depression på många år.

Du är inte deprimerad men du äter medicin för att hålla det borta, typ.

Men ts är det, jag svarar bara på ditt inlägg.

Det hjälper till 100%. Vi är skapta för att röra på oss och kicka på endorfiner. Aktiverar man sig inte fysiskt så mår man dåligt. Fakta.

Att trycka i sig antipsykotiska som Quetiapin som blockerar dopamin, alltså själva drivkraften i alla levande varelser, det mår man inte bättre av.

Bra mag och tarmhälsa, få i sig alla mineraler, vitaminer och spårämnen man behöver samt hård träning och raska promenader och självfallet en hobby räddade iallafall mig. Har också varit suicid och deprimerad i hela mitt liv men nu är det iallafall bättre när man börjat hålla sunda rutiner.

Och en POSITIV ATTITYD!

Visst suger livet fortfarande men det är väl så det ska vara.

Ok ja ska forska runt för o se om ja kan hitta nån som tar mig på allvar. Dom förstår inte att man vill o har drömmar o mål som alla andra men har en motvikt i form av depression o ångest som gör att man inte kan, i vissa fall ens börja, i andra fall inte lyckas o andra klara så lite så andra inte ser d som man gjort nått... Håller med dig, antipsykotiska ska ges till personer med psykos. Tack för att du lyssnar o ger råd d betyder mkt, tack!!

Jag har hund som e anledningen att ja fortfarande lever idag. vi e ute varje dag, vare sig d e en fast i sängen dag lr en bättre dag för han e d viktigaste för mig så ja tränar inte för iron man lr nått men får daglig motion.

Skönt att det blev bättre för dig o att!