Citat:
Ursprungligen postat av
-Tesla-
För att det är så. Våldtäkt är det enda brottet i Sverige som inte kräver bevisning.
Detta inlägget får gärna så många som möjligt, som ingått i diskussionerna, läsa och försöka ta in.
Det finns absolut fällande våldtäktsdomar som man läser med en klump i halsen för att bevisningen känns så tunn. Men det du glömmer är ju att det finns "liknande våldtäktsmål" som slutar med friande domar. En annan sak du glömmer är att diskussionen om våldtäkt är ovanligt tvådelad. Det finns advokat/misstänkt-sidan som, liksom du, hävdar att det knappt behövs någon bevisning för att fällas OCH det finns åklagar/målsägande-sidan som hävdar att offren som utsätts för detta i princip är rättslösa då det aldrig går att vinna när ord står mot ord. Med detta vid handen tycker jag att man kan vara så saklig att man kan säga att våldtäktsmål är oerhört svåra och komplicerade - åt bägge håll!
Det är inte svårare att förstå än att man sätter sig in i hur bevisvärderingen går till, så förstår man hur komplicerat det är:
Eftersom det nästan alltid är ord-mot-ord så måste rätten ta in två olika berättelser och sedan tolka dessa berättelser och bolla tankar som "
Var det rimligt eller orimligt att hon gjorde så här?", "
Var det logiskt eller ologiskt att han gjorde såhär?" osv. Kort och gott så handlar väldigt mycket av bevisvärderingen om sina egna värderingar/tolkningar av vad man själv tycker är "logiskt", "naturligt", "vanligt", "rimligt" osv. Detta är ju väldigt speciellt, för en sådan slags bevisvärdering ställs man i princip aldrig inför vid något annat slags brott/mål.
Kollar man på stödbevisningen så är det samma sak där: Det blir en bevisvärdering som du inte behöver göra i något annat slags brott/mål. För eftersom det är ord-mot-ord, där INGEN vet vad som hänt, förutom de två inblandade så kommer du behöva värdera/bedöma saker som hände efteråt och som egentligen inte har med själva gärningen att göra. T ex: "
Vem ringde sin mamma först?", "
Ringde man polisen, och isåfall hur lång tid efter?" osv. En sådan slags bevisvärdering hade man ju knappast behövts göra i ett misshandel- eller mordmål, där man "kan gå tillbaks till själva gärningen" genom DNA, blodspår, fingeravtryck, skadebild/obduktion, vittnesiakttagelser.
Om vi slutligen går in på påståendet om att det inte behövs någon bevisning för att fällas för Våldtäkt. Så stämmer det givetvis inte! Högsta Domstolen har slagit fast att om målsägandens uppgifter är
allt igenom trovärdiga samt att det därtill finns någon slags stödbevisning (t ex att man har gått och pratat med en terapeut eller ringt en kompis och berättat), så kan det räcka för en fällande dom. Skulle målsägandens uppgifter däremot vara trovärdiga,
men inte allt igenom trovärdiga, så krävs det konkret/starkare bevisning (t ex filminspelning eller synliga skador) för en fällande dom.
Så när du säger att det inte krävs någon bevisning för fällande dom så kan du tänka på följande:
1. Lämnar målsäganden icke trovärdiga uppgifter, så är loppet i princip kört redan från början.
2. Det räcker inte för målsägande att lämna "generellt trovärdiga uppgifter", utan det skall alltså vara "allt igenom trovärdiga uppgifter".
3. Om målsägande är så skärpt så att den kan lämna allt igenom trovärdiga uppgifter, så krävs det fortfarande någon form av stödbevisning. Med andra ord kommer målsägande vara beroende av hon agerat på ett visst sätt efter händelsen, t ex ringt någon eller uppfattats ledsen/nedstämd av andra.
4. Kan målsägande då inte lämna allt igenom trovärdiga uppgifter så krävs det alltså annan konkret/stark bevisning, vilket i 99 fall av 100 inte finns i sådana här mål.
Så min fråga blir: Anser du fortfarande att Våldtäkt är det enda brottet i Sverige där det inte krävs någon bevisning?