Vad stör dig mest i filmer?

Lite svårstyrt kanske, men definitivt snabbare och säkrare än att fly till fots.

Precis. I exakt alla filmer det händer i agerar dom som att motorn försvann.

Hur lätt det är att döda en människa, ett skott i bålen med en pistol och offret dråsar ihop och blir liggande, samma sak med kniv, ett hugg i ryggen eller bröstet och kampen är avgjord. För att inte tala om rep runt halsen och liknande, på några sekunder är offret avlidet och hjälten är knappt andfådd.
Edit: kanske inte det jag stör mig på mest men det är en av alla grejer jag stör mig på.

Pianomusik om det inte verkligen har med handlingen att göra. På 70-talet var piano ett vanligt inslag i spökfilmer. Det är okej men i moderna filmer när klinkandet sätter igång vet man att det är kört. Då blir det långa sekvenser där folk bara glor medan det eländiga pianot spelar. Händer inget. Jag slår av direkt om pianot börjar spela.

Hatar buller och konstant bakgrundsljud. Tycker om autentiska ljud i filmer. Vinden ska låta som vind. Fotsteg som fotsteg. Vill inte ha orkestermusik.

Ljudet är den främsta anledningen att jag inte klarar av många filmer och TV-serier. Gillar inte heller när CGI tar överhanden.

En annan sak som gör filmer tråkiga är när de inte klipper bort sådant som inte för handlingen vidare. Dialog som bara är utfyllnad. Filmer som Göboet tex har dialog där varje mening betyder något. Därför man kan se sådana filmer om igen. Finns undantag. Woody Allens filmer var mycket snack men det var en speciell slags humor.

Att ingen har lyckats skada John Wick riktigt ordentligt än måste fått miljoner skott avlossade mot sig och knappt en skråma.

Fattat att man måste vara i minoritet här, men barn har aldrig varit läskiga i skräckfilmer för mig. Känns enbart trash och snarkpiller. Clowner är lite liknande: kul grej, inte läskigt. Vill ha groteska ondskefulla monster, eller typ Dracula, som har lite stil.

Nej är barn med i skräckfilmer är deras överlevnads procent 99%

Om du menar onda barn kan jag också hålla med inte heller direkt läskiga .

Tänker barn som monster. Förstår grejen att det ska bli en kontrast, men funkar inte för mig.

När de har skor på sig i sängen.

Det som stör mig mest är dåligt skådespeleri. När det känns riktigt fake.
Spelar ingen roll om det är dålig handling men om skådisarna är dåliga då stänger jag av direkt

Jag stör mig, i rättegångsfilmer, att de är så slapphänta beroende på vad man vill berätta och var vikten läggs.

T ex, när det passar säger domaren att: "the jury will disregard" från ett starkt eller hårresande uttalande som domaren ogillar. Och då är det ingenting mer med det.
Precis som om domstolen kan veta att jurymedlemmarnas hjärnor blir totalt befriade från informationen/kunskapen de nyss hörde, eller inte kommer att väga in i det när de överlägger och röstar om skyldig/oskyldig.

Men åt andra hållet, triumferar åklagaren eller försvarsadvokaten, när samma uppmaning går från domaren till juryn, och de utbrister i pausen (som ofta utspelar sig inne i byggnadens toalettrum): "the damage is already done!"
Här förstår de alltså att det inte spelar någon roll vad domaren beordrar juryn eftersom de redan hört det och omöjligt kan glömma det eller inte förväntas ta det med sig i sin bedömning.


Jag har kommit att störa mig enormt på detta.

Att allt ska vara så "enkelt" att förstå och att man ska kunna relatera. Svårt att förklara, men bästa exemplet är Breaking Bad, gillade aldrig den serien. Pinkman, den yngre killen, ska spelar knarkare och langare, och ser ut som vad han är, en hollywood skådis. Men det kan man relatera till.

Regissörerna borde åkt till Skid Row eller något annat knark kvarter och se hur en RIKTIG knarkare ser ut.

Mer verklighet helt enkelt.

Och dödsscener. Gå till watchpeople die och kolla hur folk ser ut när de dör på riktigt, exempelvis blir skjutna i huvudet. Film gör allt så fånigt och barnvänligt även i R-rated filmer.