Jag stör mig på alla filmer med typ "The Rock" musik, fånig orkestermusik som skall pompa upp en löjlig händelse. Spelar ingen roll vilken situation, vilken film, sådan musik är alltid gay.
Där människor är hotade på något sätt. Om det bara krävdes att låsa dörren eller ringa polisen så skulle det vart löst. Nej nej istället så ska man ut och springa i mörker med nattlinnen och elände. Sådant irriterar mig.
Irrationelt tänkande.
Alla dessa jagajagajaga filmer där handlingen består av en enda lång osannolik katt och råtta-lek. Jag blir så jävla stressad och inte är det spännande heller.
Då det blir alldeles för tydligt att filmskaparen vill nå fram till ett skeende i filmen och för att nå dit måste karaktärerna bete sig extremt onaturligt och irrationellt.
Orealistiska dialoger, kommentarer, och när människor beter sig irationellt. Ett perfekt exempel är för mig Silent Hill. Jag vill så gärna älska filmen men det som drar ner filmen väldigt mkt för mig är att dialogerna känns så otroligt onaturliga, och hela sättet karaktärerna beter sig på.
Ett tillfälle i filmen som jag störde mig på väldigt mkt:
Huvudkaraktären och poliskvinnan är precis vid utkanten av Silent Hill och ser någon väldigt underlig varelse som mest liknar en gående köttklump. Poliskvinnan ställer sig och riktar med pistolen: "Stanna annars skjuter jag!", detta upprepar hon flera ggr och varje gång vred jag mig i biositsen. GOD DAMNIT kvinna, varelsen har varken mun, öron eller ögon, det liknar inte på något sätt en människa, SKJUT fanskapet already. Inte förens varelsen börjar spruta nåt frätande slem på henna, då slänger hon av sig västen och hjämen så coolt hon kan, och tömmer pistolen i varelsen.
Annat exempel i samma film:
När de befann sig i ett gammalt hus och huvudkaraktären (glömt vad hon heter), ser en liten flicka springa högre upp. Hon följer efter henne, tar sig över ett livsfarligt parti där hon kunnat falla ned och dö. Efter att den lilla flickan försvunnit och detta måste vara flera minuter efter att hon sprungit iväg, först då kommer poliskvinnan efter och letar efter henne, och befinner sig på andra sidan "stupet" och hittar lämpligt nog nån typ av slang som hänger från taket. Hon svingar den till huvudkaraktären "Här, svinga över dig på den här!". Ursäkta mig men... va?? Ni kanske ska kolla så att den håller för en människas vikt först men nej, hon svinger sig över direkt som om det vore ingenting.
Det kanske känns fånigt att störa sig på sådana här småsaker men det får mig att tappa den verkliga känslan i filmen och jag kan inte leva mig in i den.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!