85% klarade inte tenta på sjuksköterskeprogrammet i Linköping. Hälften spärrade.

Cavum oris [”oris?”] och cavum naris [”naris?”] skiljs åt av hårda och mjuka gommen. Deras vävnader innehåller blodkärl som tillför värme till inandningsluften ["mer anatomi/fysiologi"], så att kall luft inte ska nå alveolerna och få kapillärerna runtom dem att dra ihop sig eftersom O2-upptaget då skulle minska p.g.a. för lite utrymme ["Ok"]. Oris och naris är även täckta av slemhinnor ["vad menas exakt?"] som avger H2O till inandningsluften, vilket behövs för att luften inte ska torka ut alveolernavilket skulle förhindra gasutbytet.

Larynx är 6 cm lång, och i larynx finns epiglottis. Vid sväljning lägger sig epiglottis som ett lock över trachea så att innehåll inte ska ta sig in där (samma sak vid kräkningar).

Trachea är 10-12 cm lång, och på utsidan klädd i 16-20 U-formade bågar av hyalint och elastiskt brosk ["mer?"].

Larynx och tracheas epitelvävnad består av bägarceller ["oklart var?"], och på bägarcellernas yta finns cilier (hårstrån) som bakterier, allergener och andra partiklar fastnar i. Vid inandning far luften ner genom trachea i en spiral (som en virvelvind) vilket ökar andelen partiklar som kommer i kontakt med cilierna och fångas ["felaktigt"].

Bägarcellerna producerar slem ["?"] som utsöndras på cilierna för att partiklarna ska fastna. Genom vågrörelser uppåt transporterar cilierna de fångade partiklarna till larynx, där de antingen sväljs eller hostas ur kroppen.

Vid carina delas trachea till två huvudbronker som går in i varsin lunga. I lungan delas huvudbronken till lobära bronker, som grenas ut i ännu smalare bronker (alla dessa har brosk runtom sig). Runt bronkerna finns glatt muskulatur som kan dra ihop dem.

Bronkerna grenar ut sig i brosklösa bronkeoler, som alutar i alveoler.

I alveolen finns makrofager som fagocyterar de partiklar som tog sig förbi cilierna.

Alveolen är rund till formen för att gasmolekyler smidigt ska cirkulera ut och in ur alveolen vid gasutbyte ytan (sic) uppehåll ["mer!!?"]. I alveolens vävnad finns kanaler som O2, CO2 och H2O diffunderar genom till eller från de kapillärer som ligger runtom ["?"].

Dead space är de delar av luftvägarna som alltid är fyllda av luft, och luften som finns där når inte alveolerna ["?"]. Dead space rymmer 150 ml, och anledningen till att det alltid är fyllt är att lufttrycket från dead space behövs för att spänna ut alveolerna så att den (sic) inte kollapsar mellan in- och utandning ["Vad menas? Saknar konkreta förklaringar."].

Alveolens vävnad består av typ1-plattepitelceller och typ2-plattepitelceller. Typ1 är unik för alveoler, och bildas av typ2. Typ2 producerar surfaktant (fosfolipider + proteiner) ["Ok"] som också tjänar syftet att hålla alveolens runda form. Alveolens epitel är på insidan täckt av ett tunt H2O-lager. H2O-molekyler har ytspänning som får dem att dra ihop sig, vilket skulle innebära att alveolen dras ihop. Eftersom surfaktant saknar spänning så motverkar det denna ytspänning, och får alveolen att spännas ut.

Varje lunga rymmer ca 175 ml luft. Det totala utrymmet för luft är således 500 ml ["mer volymer?"].

Lungan är innesluten i pleura, som består av två lager: pleura parietale (fäst i thorax) och pleura viscerale (fäst i själva lungan). Mellan dessa finns pleurahålan som rymmer ca 10 ml H2O, och i H2O finns Na+, K+, och lite albumin. Pleurahålan förhindrar att parietale och viscerale gnids mot varandra när lungan expanderar/relaxerar, så att de inte överhettas och/eller slits ned ["in- vs utandning"].

Höger lunga består av tre lober. Vänster lunga är mindre med bara två lober, eftersom den ger plats åt hjärtat. Lungorna har mycket elastin i sina vävnader, för att kunna vidgas och dras ihop.

Andningen styrs av medulla oblongata, som koordineras av pons, i CNS i hjärnstammen ["vad ger signaler?"]. Medulla skickar impulser till diafragman och de yttre interkostalmusklerna. Vid lugn andning sker lungexpansionen främst genom att diafragman kontraherar (diafragman ligger som en avlång barriär under lungorna). Vid kontraktion dras den nedåt, vilket lämnar utrymme för lungorna att expandera. Inandning sker alltså genom att det via diafragmans kontraktion skapas ett sug nedåt i kroppen, som tillsammans med lufttrycket utanför kroppen gör att luft sugs ner i luftvägarna och lungorna expanderar. När diafragman relaxerar så trycks luften ur lungorna (men inte dead space) ["?menas?"].

I scenariot sker fysisk aktivitet som ger ökat O2-behov. Då kontraherar även de yttre interkostalmusklerna, som sitter mellan revbenen, vilket får revbenen att höjas utåt från kroppen så att lungorna ges mer utrymme snabbare, vilket gör att blodet tillförs mer O2.

Eftersom de i scenariotpromenerade i maxtempo så var även deras utandning aktiv (vid vila sker utandning enbart genom relaxation). Vid aktiv utandning kontraherar de inre interkostalmusklerna, vilket får bröstkorgen att sänkas snabbare för att få ut C02 ur kroppen snabbare så att O2 kan diffundera in snabbare.

["Saknar förklaringsnivå relaterat till frågan. kemoreceptorer? dorsal/ventral mm samt anatomi"].