Citat:
Fast att polisen tar hjälp är ju en femma, eftersom det alltid är den enklaste vägen. Det innebär ju inte att polisen MÅSTE ha ett godkännande från familjen. Du får ju skilja på rent praktiskt arbete hur man enklast får tag på de uppgifter man behöver (dvs enklast be om lov/hjälp) och vad man får göra i praktiken utan lov.
Polisen får göra husrannsakan osv om det är befogat även utan godkännande, att man inte skulle få gå in och söka efter uppgifter i en försvunnen persons datatrafik låter för mig lite märkligt. Nog för att det finns personuppgiftslagar, integritetskränkningsaspekter och annat, men när syftet är att hitta data som kan hjälpa en att hitta en försvunnen person så har jag lite svårt att se att de ska behöva be familjen om tillstånd först. Rent krasst så har inte (hela) familjen mandat att ge det tillståndet heller. Det skulle isf ligga på den som är närmast arvinge till den försvunna skulle jag tro, vilket i det här fallet vore förväldrarna. I andra fall make/maka om personen vore gift.
Ditt påstående om att polisen måste kräva tillstånd från familjen först skulle isf innebära att polisen begår ett brott om de inte hämtar in ett sådant tillstånd. Jag ställer mig högst tveksam till att den polis som gör det i ett sådant här fall skulle kunna fällas för det. Vilken åtalspunkt skulle denne bli fälld för exakt då menar du? Olaga integritetsintrång är det ju inte eftersom rekvisitet för det är att materialet/datan sedan sprids till tredjepart till nackdel för den målsägande. Så vilken brottspunkt vore det då menar du?
Betänk också att det i allmänhet inte skall dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. I det här fallet kan jag inte se annat än att inhämta datatrafik från den försvunnes mobiloperatör för att kunna hitta denne snabbare är något annat än just försvarlig. Det är ju liksom polisens uppgift.
Polisen får göra husrannsakan osv om det är befogat även utan godkännande, att man inte skulle få gå in och söka efter uppgifter i en försvunnen persons datatrafik låter för mig lite märkligt. Nog för att det finns personuppgiftslagar, integritetskränkningsaspekter och annat, men när syftet är att hitta data som kan hjälpa en att hitta en försvunnen person så har jag lite svårt att se att de ska behöva be familjen om tillstånd först. Rent krasst så har inte (hela) familjen mandat att ge det tillståndet heller. Det skulle isf ligga på den som är närmast arvinge till den försvunna skulle jag tro, vilket i det här fallet vore förväldrarna. I andra fall make/maka om personen vore gift.
Ditt påstående om att polisen måste kräva tillstånd från familjen först skulle isf innebära att polisen begår ett brott om de inte hämtar in ett sådant tillstånd. Jag ställer mig högst tveksam till att den polis som gör det i ett sådant här fall skulle kunna fällas för det. Vilken åtalspunkt skulle denne bli fälld för exakt då menar du? Olaga integritetsintrång är det ju inte eftersom rekvisitet för det är att materialet/datan sedan sprids till tredjepart till nackdel för den målsägande. Så vilken brottspunkt vore det då menar du?
Betänk också att det i allmänhet inte skall dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. I det här fallet kan jag inte se annat än att inhämta datatrafik från den försvunnes mobiloperatör för att kunna hitta denne snabbare är något annat än just försvarlig. Det är ju liksom polisens uppgift.
Bara att läsa lagen så vet man exakt vad polisen får göra och inte göra. Så som det funkar i resten av samhället.
2020 kom förresten lagen om hemlig dataavläsning. Den innebär lite nya möjligheter till datainhämtning hos misstänkta. Lite mer ”Hollywood” om man vill.
Men nu gäller det en antagligen död person och ja bara läsa lagen då hur hantera konton, inloggningar och annat och köra på.
