Vanligt att män över 30 inte har några vänner?

Det är nog ganska vanligt, tror jag. Träffar vänner i snitt någon gång per år, kanske två gånger per år (gamla vänner från förr, så att säga). Annars är det bara min familj jag träffar: frugan, barnen, våra föräldrar och syskon. Klart det blir ensamt men för en del människor blir det kanske så. Det beror garanterat bara på mig och ingen annan. Har precis som du dragit mig undan en del gamla vänner, andra har helt enkelt tröttnat på mig.

Brukade tackla ensamheten med alkohol, men det har jag slutat med nu. Börjar väl också känna ett smygande behov av att träffa människor igen, få prata och vara lite social (utan spriten).

Jag är 35 idag och har i princip på något sätt lyckats bli av med alla mina kontakter/vänner. Vissa har jag ghostat bort i onödan, som jag ångrar idag.
Hursomhelst bor jag med en tjej och jag känner mig väldigt ensam, har inte en enda vän att prata med, inte en enda. Att skaffa en ny i denna åldern känns svårt fast jag vet såklar att det går om man ger sig fan på det.. men liksom.. ja... tröskeln är hög.

Ibland behöver man någon annan att prata med än sin tjej, för är man med tjejen 24timmar om dygnet dag in och dag ut så kommer tjaffset som ett brev med posten. Så är det bara.

Är det vanligt män över speciellt 30 år inte har några vänner?
Någon som känner igen sig i detta? Hur tacklar man ensamheten/isoleringen?
Jag känner att jag har så mycket att ventilera och även om FB är guld så vill man ju träffa någon i verkligheten och kanske knäcka en bärs och bara, återigen, ventilera. En vän räcker, två hade känts som lyx. Att kunna vända sig till någon.

Nu ska jag avsluta tråden innan det blir alltför flummigt men hur vanligt är detta?

Har heller aldrig haft en riktig vän, äver över 30+ har även försökt genom åren på facebook osv men i slutändan blev man bara besviken o trött på människor som inte delar ens värderingar och hugger en i ryggen osv då är det bättre vara själv än omgiven av idioter som inte ger mig nånting.

Så ja detta är nog vanligare än man tror.

Samma här 31 år , har inga vänner bara arbetskollegor man kan förpesta med prat om aktier eller geopolitik.

Ja förstår dig, De svårt o skaffa nya vänner, känns ganska mobbat o ba gå ut o sätta sig själv någonstans o hoppas på att nån e sjysst o sätter sig med! Haha

Jag är 35 idag och har i princip på något sätt lyckats bli av med alla mina kontakter/vänner. Vissa har jag ghostat bort i onödan, som jag ångrar idag.
Hursomhelst bor jag med en tjej och jag känner mig väldigt ensam, har inte en enda vän att prata med, inte en enda. Att skaffa en ny i denna åldern känns svårt fast jag vet såklar att det går om man ger sig fan på det.. men liksom.. ja... tröskeln är hög.

Ibland behöver man någon annan att prata med än sin tjej, för är man med tjejen 24timmar om dygnet dag in och dag ut så kommer tjaffset som ett brev med posten. Så är det bara.

Är det vanligt män över speciellt 30 år inte har några vänner?
Någon som känner igen sig i detta? Hur tacklar man ensamheten/isoleringen?
Jag känner att jag har så mycket att ventilera och även om FB är guld så vill man ju träffa någon i verkligheten och kanske knäcka en bärs och bara, återigen, ventilera. En vän räcker, två hade känts som lyx. Att kunna vända sig till någon.

Nu ska jag avsluta tråden innan det blir alltför flummigt men hur vanligt är detta?

Hade du velat ha en riktigt god vän då?

Mycket bra beslut att inte lösa ensamhetsproblemet med alkohol som jag själv gjorde är ute ur tunneln nu men alkoholen är sällan lösningen på ett problem .
mvh.Buskalle

Jag funderade själv att börja snacka med någon ensam snubbe på krogen med lite alkohol i kroppen (allt blir ju lättare då), men då blir man väl sedd som en bög som raggar...