klart det går att skaffa nya vänner under livet , det gäller att vara öppen att finna vänskap och att bjuda till lite , går liksom inte att sitta hemma och sura
så upp och hoppa och ta tag i saken bara , ni har väl några intressen tex , börja där och va öppna med att ni söker bra vänskap och var ni bor och vilka intressen ni har .
vänner kommer och går under livet , inge konstigt alls
så upp och hoppa och ta tag i saken bara , ni har väl några intressen tex , börja där och va öppna med att ni söker bra vänskap och var ni bor och vilka intressen ni har .
vänner kommer och går under livet , inge konstigt alls
Citat:
Jag är 35 idag och har i princip på något sätt lyckats bli av med alla mina kontakter/vänner. Vissa har jag ghostat bort i onödan, som jag ångrar idag.
Hursomhelst bor jag med en tjej och jag känner mig väldigt ensam, har inte en enda vän att prata med, inte en enda. Att skaffa en ny i denna åldern känns svårt fast jag vet såklar att det går om man ger sig fan på det.. men liksom.. ja... tröskeln är hög.
Ibland behöver man någon annan att prata med än sin tjej, för är man med tjejen 24timmar om dygnet dag in och dag ut så kommer tjaffset som ett brev med posten. Så är det bara.
Är det vanligt män över speciellt 30 år inte har några vänner?
Någon som känner igen sig i detta? Hur tacklar man ensamheten/isoleringen?
Jag känner att jag har så mycket att ventilera och även om FB är guld så vill man ju träffa någon i verkligheten och kanske knäcka en bärs och bara, återigen, ventilera. En vän räcker, två hade känts som lyx. Att kunna vända sig till någon.
Nu ska jag avsluta tråden innan det blir alltför flummigt men hur vanligt är detta?
Hursomhelst bor jag med en tjej och jag känner mig väldigt ensam, har inte en enda vän att prata med, inte en enda. Att skaffa en ny i denna åldern känns svårt fast jag vet såklar att det går om man ger sig fan på det.. men liksom.. ja... tröskeln är hög.
Ibland behöver man någon annan att prata med än sin tjej, för är man med tjejen 24timmar om dygnet dag in och dag ut så kommer tjaffset som ett brev med posten. Så är det bara.
Är det vanligt män över speciellt 30 år inte har några vänner?
Någon som känner igen sig i detta? Hur tacklar man ensamheten/isoleringen?
Jag känner att jag har så mycket att ventilera och även om FB är guld så vill man ju träffa någon i verkligheten och kanske knäcka en bärs och bara, återigen, ventilera. En vän räcker, två hade känts som lyx. Att kunna vända sig till någon.
Nu ska jag avsluta tråden innan det blir alltför flummigt men hur vanligt är detta?
Är bara att kontakta dina "fd" polare.
Jag själv umgås inte med nån på "fritiden"
Då tiden efter jobb går enbart till barnen aktiviteter mm helger de samma.
Har väl varit så senaste 10 åren, men ringer jag -nu är de dags för en kväll så är alla polare från tonåren me, de finns alltid där.
Å då har vi inte super kontakta på telefon
Tja folk gick ju inte ut under 2 år av lilla snuvan hoaxen så det hjälpte ju inte direkt relationer heller. 
Jag är inte heller särskilt social längre så umgås i min lilla klick men finns ju massa människor som försvunnit bort under vägen som man gärna tagit en bärs och käkat lite med så kan du inte höra av dig till någon ts och kolla läget? Hitta ny är ju svårare än att hitta nygamla tänker jag.
Jag är inte heller särskilt social längre så umgås i min lilla klick men finns ju massa människor som försvunnit bort under vägen som man gärna tagit en bärs och käkat lite med så kan du inte höra av dig till någon ts och kolla läget? Hitta ny är ju svårare än att hitta nygamla tänker jag.
__________________
Senast redigerad av SisterJones 2022-10-15 kl. 16:10.
Senast redigerad av SisterJones 2022-10-15 kl. 16:10.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera