Vanligt att män över 30 inte har några vänner?

Jag är 35 idag och har i princip på något sätt lyckats bli av med alla mina kontakter/vänner. Vissa har jag ghostat bort i onödan, som jag ångrar idag.
Hursomhelst bor jag med en tjej och jag känner mig väldigt ensam, har inte en enda vän att prata med, inte en enda. Att skaffa en ny i denna åldern känns svårt fast jag vet såklar att det går om man ger sig fan på det.. men liksom.. ja... tröskeln är hög.

Ibland behöver man någon annan att prata med än sin tjej, för är man med tjejen 24timmar om dygnet dag in och dag ut så kommer tjaffset som ett brev med posten. Så är det bara.

Är det vanligt män över speciellt 30 år inte har några vänner?
Någon som känner igen sig i detta? Hur tacklar man ensamheten/isoleringen?
Jag känner att jag har så mycket att ventilera och även om FB är guld så vill man ju träffa någon i verkligheten och kanske knäcka en bärs och bara, återigen, ventilera. En vän räcker, två hade känts som lyx. Att kunna vända sig till någon.

Nu ska jag avsluta tråden innan det blir alltför flummigt men hur vanligt är detta?

Det är nog ganska vanligt, tror jag. Träffar vänner i snitt någon gång per år, kanske två gånger per år (gamla vänner från förr, så att säga). Annars är det bara min familj jag träffar: frugan, barnen, våra föräldrar och syskon. Klart det blir ensamt men för en del människor blir det kanske så. Det beror garanterat bara på mig och ingen annan. Har precis som du dragit mig undan en del gamla vänner, andra har helt enkelt tröttnat på mig.

Brukade tackla ensamheten med alkohol, men det har jag slutat med nu. Börjar väl också känna ett smygande behov av att träffa människor igen, få prata och vara lite social (utan spriten).

Vi kan bli kompisar om du vill (fan va mobbat de låter) men de ser ju ut såhär idag i Sverige.
Ja e 33, har inte heller nån att prata med. Inte ens min mamma förstår mitt språk längre. Jag bor ensam i lägenhet i en liten stad i skogen o känner mig som en "Alien" i mitt egna hemland. Ibland undrar jag varför det kallas för "land" när man inte ens lever i det typ. Jag lever på Ica, internet och youtube. De e mina nya "hem-länder" tror jag.

Hur ska du lösa detta sug att vilja prata med/hitta nya människor/polare då?
Känns fan inte lätt när man nästan är fängslad i hemmet tillsammans med tjejen - i denna åldern, att träffa nytt folk som man verkligen kan bonda med. Folk man ser som hänger med sina polare är ju mestadels kollegor eller folk från skoltiden, jag har inget av det kvar.

Jag träffar också hennes familj främst och då blir det mest kallprat, inte särskilt kul.

Hör nog till vanligheterna tyvärr. Kompisar skaffar familj flyttar till andra städer och man växer ifrån varandra.

Har din tjej mycket vänner som kanske har killar du kan umgås med?

Börja med någon hobby, sport eller bli medlem i en förening, där borde du ju stöta på andra människor. Och då kan du använda vald grej som konversationsstartare också, ifall du har svårt med småprat men vill börja prata med någon där

Svårt att svara på hur vanligt det är men mer vanligt att män saknar vänner än att kvinnor gör det. Kvinnor har nätverkat mer med varandra under historiens gång än vad vi gör, och det har de nytta av. För äldre män tillhör ensamhet en av de vanligaste dödsorsakerna. Och visst är det tråkigt att vi har så få vänner.

Jag skulle säga att för att ha en bra relation med tjejen så måste man ha ett liv med egna vänner och egna kompisar, alltså man växlar med. Man kan inte leva ihop och inte ha någon annan utanför relationen. Då kommer relation att dö, bli tyst och tråkig. Man måste nämligen uppleva saker utanför relationen som man kan ta in i relation och så berätta vad man upplevt.

Tipsen om vad du kan göra för att få vänner och kompisar är att engagera dig i idrott, körer, gå på kurser, skaffa jaktlicens, välgörenhetsorganisationer, kyrkor osv. Förstås återuppta kontakter, dvs höra av sig och säga att man saknar relationen och det vore roligt att ss vid något tillfälle.

Men det är bra att du uppmärksammar din ensamhet, för det är det första viktiga steget för att kunna göra något åt den.

Lycka till!

Väldigt vanligt känns det som, är 35 med barn och fru, kompisarna har sitt liv och även flyttat ganska långt bort vilket försvårar kontakten. Hörs på telefon ibland men eftersom barnen kräver en del hinner man inte. Min fritid är på jobbet och även där har jag några som man kan snacka med,inte lika djupt som en riktig vän men det duger, får dagarna att gå och vi har ganska kul.

Nu kände jag igen användarnamnet, Hej PungSallad

Jadu, jag vet faktiskt inte. Jag har en del fritidsintressen som tyvärr inte lockar någon yngre publik om man säger så (snarare 55+ och pensionärer). Men det kanske kan vara värt ett försök ändå, att gå lite på sociala sammanträffanden (mässor, föreningar osv). Finns säkert en och annan yngre man skulle kunna bonda med, eller i alla fall ta en fika med någon gång i månaden.
Vet inte hur du känner, men jag själv har väldigt svårt för att "haka på" det som alla andra gör (gymmar, springer, cyklar, sociala medier osv), det tar emot.

Men jag förstår precis hur du känner. Det finns liksom ingen naturlig väg att gå för att hitta nya vänner när man väl glidit över 30-strecket. Jag har en vän som är i vår ålder, vet att han hade lite samma problem. Han började dansa (dansgrupp) och han sa att där träffade han en del folk och hade kul. Men det känns lite sjukt att bara gå iväg på något helt nytt man aldrig gjort och "Hej här är jag!", hade nästan behövt vara full för att våga något sådant.

Svårt det här. Men jag tror ändå svaret ligger där: att man måste ut och träffa nytt folk på något vis. Du har inga fritidsintressen eller så?

Att bonda med sin partners vänner är ett fett jävla misstag. Det finns många orsaker. dom är nästan alltid ens partners förlängda arm... Kommer bryta totalt dom flesta av dom om det tar slut. Om inte så moer det också ett problem att när det tagit slut så ska hon blanda n sin a vänner i skiten så du själv kommer inte vilja ha ett piss med dom att göra för gott,

Så klart finns det undantag och det finns vettiga människor i världen och man kan ju inte bara vara digital (allt eller inget) och hålla att hålla sig helt tvärt utanför. Världen är inte svart eller vit och man kan ju göra saker med nån gubbe av dom i bland men man kanske inte ska ta en öl och bikta sig, nä man ska hålla truten. haha ser det framför sig, du biktar dig efter en öl för mycket, den andra efter två öl för mycket kommer hem. Haha kommer han hålla truten till sin tjej som kommer vara så klart och naturligtvis nyfiken ?

De flesta har barn och jobb, finns knappt någon tid till nåt annat än att hålla på med mat, barn, äta själv, sova och försöka orka med resten av veckans arbetsdagar.

Bra, du har en tjej.
Tar det slut kommer du vara ensam.
Rekommenderar dig att du skaffar en hobby där du inte är beroende av andra.
Vill du träffa andra så kan du gå kurser.

Efter 30 umgås man mindre. Förutsatt att man hade kompisar innan. Bara att acceptera.