Var det fel att inte lämna ut wifi lösen till grannen?

Klockan var ett på natten förra fredagen. Jag har precis lagt mig i sängen och börjat slötittat på en serie när det plötsligt ringer på dörren. Detta hör såklart inte till vanligheterna, så jag blir inledningsvis lite rädd att det har hänt något allvarligt. Men jag drar ändå på mig en t-shirt och öppnar dörren till lägenheten. Framför mig står en ung kille i 19-20-årsåldern som börjar prata engelska. Han berättar för mig att han är en nyinflyttad utbytesstudent och att han behöver nå sin mamma. Han har inget internet och frågar om han kan få låna mitt Wi-Fi.

Jag är något kort i tonen och svarar undvikande, inte för att vara otrevligt utan mest för att jag är lite överraskad över den lite pinsamma situationen. Säger att jag inte har lösenordet nedskrivit och att jag i så fall måste rota fram det, vilket är sant. Han ber om ursäkt, önskar mig en trevlig kväll och går tillbaka till sin kvart.

Frågan som nu plågat mig i över en vecka lyder...Är jag en hemsk människa? Får ju en klump i magen när jag tänker på det som skett. Att jag bara borde ha lånat ut mitt Wi-Fi till honom och inte varit så jävla undvikande. Även om det som sagt berodde på att jag inte var beredd på att det skulle ringa på någon mitt i natten.

Låter väl patetiskt att älta det här..

Svenskar är inte kapabla till att hjälpa sina medmänniskor. Här kommer en nyanländ utbytesstudent och ber DIG - en pursvensk - om hjälp. Du avfärdar honom. Tyvärr är detta endast början på hans problem i det landet. Alla svenskar är likadana. I det här fallet hade han tur att svensken som öppnade dörren inte ringde polisen. Känner med honom. Jag hade hjälpt honom och bjudit honom på mat. Det är så man gör i den här världen (utanför Sverige menar jag).

Svenskar är inte kapabla till att hjälpa sina medmänniskor. Här kommer en nyanländ utbytesstudent och ber DIG - en pursvensk - om hjälp. Du avfärdar honom. Tyvärr är detta endast början på hans problem i det landet. Alla svenskar är likadana. I det här fallet hade han tur att svensken som öppnade dörren inte ringde polisen. Känner med honom. Jag hade hjälpt honom och bjudit honom på mat. Det är så man gör i den här världen (utanför Sverige menar jag).

Klockan var ett på natten förra fredagen. Jag har precis lagt mig i sängen och börjat slötittat på en serie när det plötsligt ringer på dörren. Detta hör såklart inte till vanligheterna, så jag blir inledningsvis lite rädd att det har hänt något allvarligt. Men jag drar ändå på mig en t-shirt och öppnar dörren till lägenheten. Framför mig står en ung kille i 19-20-årsåldern som börjar prata engelska. Han berättar för mig att han är en nyinflyttad utbytesstudent och att han behöver nå sin mamma. Han har inget internet och frågar om han kan få låna mitt Wi-Fi.

Jag är något kort i tonen och svarar undvikande, inte för att vara otrevligt utan mest för att jag är lite överraskad över den lite pinsamma situationen. Säger att jag inte har lösenordet nedskrivit och att jag i så fall måste rota fram det, vilket är sant. Han ber om ursäkt, önskar mig en trevlig kväll och går tillbaka till sin kvart.

Frågan som nu plågat mig i över en vecka lyder...Är jag en hemsk människa? Får ju en klump i magen när jag tänker på det som skett. Att jag bara borde ha lånat ut mitt Wi-Fi till honom och inte varit så jävla undvikande. Även om det som sagt berodde på att jag inte var beredd på att det skulle ringa på någon mitt i natten.

Låter väl patetiskt att älta det här..

Precis, fortsätt neka dina medmänniskor hjälp så fixar sig nog allt ska du se. Keep up the good work, Swede Sverige 100% rövknullat inom 15 år.

Du agerade på ett 100% svenskt vis. Att bli lite ställd och nervös över att en främling pratar med en (på ett annat språk!) är inget konstigt. Ännu mer svenskt att oja sig över detta 1 vecka efteråt. 😂

Dock oförskämd som plingar på så sent, är klockan efter 21-22 ringer man fan inte på dörren. Ungjävel.