När jag läste rubriken så tänkte jag på något helt annat. Det du beskriver är klassiska wt/socfall/psyksjuka/omogna etc, och dessa har alltid funnits. Jag tänkte mer på det här fenomenet att generationerna idag har suddats ut. Vi vuxna uppmanas att fortsätta vara unga, föräldrar och barn ska hämta kulturupplevelser ifrån samma källor, från tio år och uppåt är barn- och vuxenmodet nästan helt lika, vi ska ha samma referenser och hänga på samma sociala medier. Det som förr hade setts som barnkultur riktas idag till vuxna och fler och fler hjärntvättad till att inte skaffa barn och ansvar och växa upp. Leva som ett semibarn, fast gärna med en fin karriär också. Och de som skaffar barn itutas att det är så förbannat jobbigt och tråkigt att de måste ta en massa tid för sig själv, festa loss med girlsen osv. Helt enkelt leva som en tonåring. Att levnadskostnaderna skenat och vi matas med helt orealistiska bilder av partner- och föräldraskapet(att båda ska orka vara karriärister, allt ska delas lika och att man alltid ska vara nyförälskad) hjälper såklart också familjer att splittras och avskräcker många att skaffa en. Eller växa upp. Det är som att allt som är tråkigt och lite svårt har bannlysts idag. Allt, ALLT ska vara en fest, allt ska firas och allt ska vara glammigt(på mitt barns skola spelas det hög dunkadunka-musik varje morgon för att fira skoldagen...kan inte ungarna bara gå dit för att det är deras jobb?) Allt annat är trist och fel. Ansvar är ofta rätt grått och tråkigt så många idag skyr det som pesten och intalar sig att om de bara leker tonåringar för alltid så är allt bra.
Senast i helgen så kom en fotbollsmamma som är över 50 gående med sin tioåriga dotter och de var klädda likadant. Detta handlar ändå om en normal och stabil övre medelklass-familj(och jag känner mig vanligen som en 50-åring på 50-talet pga sånt här). Minns när jag var liten(född 93, så jag är inte så gammal) så hade det varit otänkbart. Föräldrar och barn hade olika kläder, lyssnade på olika artister, hängde i olika miljöer, läste olika böcker och såg olika filmer. Tydliga skillnader mellan generationerna är både naturligt och nödvändigt. För än värre än detta att vuxna idag infantiliseras är att barn sexualiseras och att barndomen politiseras. Det skapar bara 11-åriga instagramhoror eller Greta Thunberg

r. Barn som gör vuxna grejer, tänjer på gränser och väntas leda en debatt eller en agenda(likt ett barnkorståg) för att barn inte kan kritiseras som vuxna.
Arma värld. Slut på rant.