Beroendemottagningen eller inte?

Hej,

Är skeptisk till remiss mot eventuellt beroendemottagningen och skulle behöva input.

Min bakgrund: primärt psyk- och smärtpatient som saknar hjälp av psyk sedan några år tillbaka. Tidigare haft diverse narkotika- och läkemedelsklassade på recept med följsamhet utan sidomissbruk. Fixade en stabil tillvaro med hjälp av läkemedel och hade en ljus framtid tills jag miste medicinerna.

Idag självmedicinerar jag delvis intravenöst så drar till sprutbytet då och då eftersom knarket räcker längre vid iv-användande. Knaprar blåbär/xanor på egen hand för ångest varje dag. Nu vill psykläkaren från bytet, som förstörde mitt liv och mina universitetsstudier, remittera mig från sprutbytet till beroendemottagningen för att jag ska få tillbaka mina långverkande bensodiazepiner.

Den här läkaren har dock smutskastat bensodiazepiner i min journal förut. Varför ändra sig nu? För att få makten att sätta godtyckliga LVM inom vanliga öppenvården, dra in körkortet som endast används som en statussymbol i CV:t och tvingas förnedringspissa mot min vilja för att inte bli typ hemlös? Nekad somatisk smärtlindring vid bekräftad smärtdiagnos osv osv.

Sprutbytets journaler är dolda från samtliga vårdgivare till skillnad från beroendemottagningen. Skulle ni acca en sådan remiss? Skriver beroendemottagningen ut långverkande bensodiazepiner under längre tid utan att det är i nedtrappande syfte för en psykpatients ångest (högre doser Stesolid/Iktorivil) typ 20-30 mg Stesolid per dag? Ihop med stimulanter vid behov?

Någon som har ångrat sin kontakt med beroendemottagningen? Innebar det slutet för alla narkotikaklassade läkemedel via typ vårdcentral? Vad skulle ni göra om era journaler var relativt rena från missbruksanklagelser? Behöver råd. Jag är skeptisk till att jag skulle få benso för skademinimering via beroendemottagningen utan jag tror det här är ett sätt att använda min situation emot mig.

Tacksam att få höra mer om era erfarenheter och reflektioner om beroendemottagningen och eventuella interaktioner med andra vårdgivare och risken för ökat lidande vid typ pre- och postoperativ vård och läkemedelsbehandling.

Peace D

Antingen så lägger du ned bensot och övriga mediciner och drogerna och blir helt ren. Eller då fortsätter du som du gör. Finns ingen medelväg.

Har du blivit erbjuden någon form av ”hjälp” mot ditt missbruk tidigare men kanske tackat nej eller tvekat kan jag tänka mig att det finns en för dig negativ poäng bakom det hela. Att det är ett sätt att trycka på dig LVM eller någon annan form av usel vårdplan.

Min erfarenhet av beroende och öppenvårdsmottagningen är att man gör allt för att undvika att skriva ut narkotikaklassade läkemedel och framförallt benzo. Har du gått på benzo länge är dock ett schema för nedtrappning (ofta hastigt sjunkande doser enligt mig) mycket vanligt, förutsatt att dom tror på att du tagit si och så mycket under x antal månader/år. Du skriver att du har rena journaler… då får du hoppas att läkaren litar på dig (läkare litar aldrig på missbrukare) och sätter dig på ett schema direkt. Annars klipper dom och väntar in fysisk och psykisk reaktion och sätter sedan in typ Sobril. Kan hålla på hur länge som helst, missbrukarvården är som bekant ett skämt.

Dom kommer klippa din benzo 100% iallafall.
Får en läkare reda på att du, säg, trixat med doseringen litegrann någon gång kan du få en andra chans. Du får mindre förpackningar utskrivna och så. Men uppdagas det att du är sprutnarkoman som käkar blå på sidan om är du körd för livet det kan jag lova. Då får du nöja dig med en burk Lergigan.

Edit: Försök hålla dina problem utanför dina journaler så länge du kan och klarar dig utan livshotande problem.
Mediciner som t.ex. lyrica eller svagare benzo kan uppskattas att få utskrivet senare i livet, så tänker jag.
Nu är säkert mina papper skrivna i röda versaler men jag hade verkligen önskat att jag hade möjlighet att få tillgång till sånna mediciner. Inte nu men någon gång OM det behövs.

Tack för svar då nekar jag remissen och fortsätter med sprutbytet som vanligt. Blåbären är bra. Tog dock slut under opioidabstinens så fick något psykosliknande. Var inne någon natt på psyket/avgiftningen för det var torka och fick bara en Sobril 15 mg efter suicidförsök när pulsen var över 100 men jag är smal och ung. Har väl för tusan ångest vid lägre puls också.

Sedan kan psykläkare på bytet skriva ut läkemedel för jag fick psykofarmaka där sist så jag får väl fortsätta självmedicinera utöver med narkotikan. Anade lite ugglor i mossen. Det är lite för tydligt. Är lite fel att en person som jobbar som avdelningsläkare på avgiftningen är enda psykiatrikern på sprutbytet och dessutom jobbar på beroendemottagningen. Känns garanterat som att det kommer att användas emot mig med tanke på att jag nyss hade ett LPT som släpptes.

Vad injicerar du för nåt?

Jag tillhörde psyk och smärtmottagningen. Du får läsa noggrannare. Har biplöra depressioner, PTSD och svår ångest samt ADHD. Kan inte plugga utan droger. Endometrios och kronisk migrän utöver.

Jag har adhd, bipolär 1, ocd, skitzoaffektiv, borderline. Jag tog droger och massor av mediciner. Under många år. Nu har jag tagit bort 6 mediciner av 7 och gått ner kraftigt i dos på den sista. Varit drogfri i 8 månader. Jag läste. Och jag vet att dina diagnoser avtar i styrka kraftigt när droger och narkotikaklassade mediciner inte påverkar ditt psyke. Och det händer när din hjärna reparerat sig efter ca ett halvår.

Just nu lågdos amfetamin. 1-2 gånger per dag. Ibland tre. Förut opioider sen åt benso men slutade med opioiderna. Tog lite oxikodon, morfin mm eftersom jag kan få psykos av tjack. Då kan det hjälpa att ha ngt neråt i dosen när jag skjuter men tar mindre uppåt nu å ser alltid till att ha bensot för ibland innehåller skiten typ någon annan stimulant och då kan det bli skevt. Om det är bankat med koffein eller ngn RC.

Var ren tre år från allt och blev värre så alla är olika. Gick terapier å allt. Hade bara 12,5% funktion. Med rätt bensodiazepiner har jag 75% funktion i studiesammanhang exempelvis + ork till extrajobb utöver. Stesolid gav mig den förmågan med typ gabapentin och catapresan samt stilnoct. Hade metamina vid behov.

Jag har lite andra diagnoser än dig. Typ asperger/ADHD och komplext PTSD, extrem social fobi och depressioner.

Träffar du rätt person inom vården kan det göra under och faktiskt hjälpa dig. Men vill du undvika problem såsom socialtjänst, behandlingshem etc så kör på som du gör.

I mitt tycke är livet med droger inget att ha. Även om du tycker dig klara av att ”bruka” idag så kan jag lova dig att du kraschar någon gång med tanke på preparaten du sysslar med.

Om vården är rätt väg låter jag dock vara osagt. Man klarar mycket själv.

Fattar inte att du pallar med detta kaoset och berg-och-dalbanan som blir av bensomissbruk och allt det andra med. Ja ja, du tror väl fortfarande att knarket hjälper mer än det stjälper?

Trevlig resa

Jag var sprutnarkoman i övre tonåren och blev frisk av kombination bensodiazepiner och dexamfetamin.

Fixade upp hela gymnasiet med strålande betyg, jobbade och tog körkort som vuxen och sysslade med träning samt tog mig in på apotekarprogrammet. Sen var det en psykiatriker som dislike:a min funktion och tog den ifrån mig. Var medicinerad åtta år. Hade valdoxan periodvis med lite lågdos litium en period. Sjukt låg.

Och nej. Toleransen på benso eller amfetamin höjdes aldrig. Jag gick också av självmant när jag mådde bättre. Kunde sluta med xanor rakt av efter 6 månader. För att jag mådde bättre.