Varför tror så många att banker ”trycker pengar”?

Och kompensera för inflationen.

Som steg 0, men jag har kollat vidare på balansräkningarna som du påpekade och förstår nu att riksbanken i dagsläget ej lånar ut till bankerna (med reservation för att jag inte vet vad hälften av orden i bokföring betyder). Jag har fått det om bakfoten.

Du har säkert diskuterat följande med annan part i tråden, eller inte (?), jag citerar Riksbankens hemsida "Vad är pengar?/Privata bankpengar":

När det gäller elektroniska pengar är det inte bara Riksbanken som skapar nya pengar i Sverige. Även bankerna tillför nya pengar till systemet när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld på ditt konto hos banken. Samtidigt överförs pengarna som du lånat till säljaren av bostaden, som sätter in pengarna på sitt bankkonto. På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet. På samma sätt minskas mängden bankpengar när kunden betalar tillbaka lånet till banken.

Så om jag lånar 1mkr av Handelsbanken så får jag en 1mkr skuld till HB. Om dessa pengar efter ett par transaktioner hamnar hos SEB s.a en SEB-kund har 1mkr fordran mot SEB och SEB har 1mkr skuld mot SEB-kund, får SEB då medelst Fractional-reserve banking (FRB) låna ut N * 1mkr = N mkr? I så fall har ju penningmängden ökat från 1mkr till N mkr och i nästa iteration så finns N² mkr...

Det är en strukturell och kulturell effekt av ett etablerat banksystem som institutionaliserats över århundraden. I teorin så behövs inga pengar för att producera. Exempelvis att du producerar alla dina insatsvaror själv istället för att köpa dom med lånet du tar. Men det vore ineffektivt och ett komplext samhälle strävar efter effektivitet.

Bankernas roll är att förvalta penningsystemet genom att skapa pengar. Bankerna är helt beroende av tillit till penningsystemet. Så enkelt är det.

Du har aldrig drivit ett företag, eller?

Bankerna skapar pengar när de lånar ut pengar.
Pengarna skapas elektroniskt av banken som öppnar ett skuldkonto till låntagaren och lånet betalas sedan ut till låntagarens konto (skuld - fordran på låntagaren = 0, enkelt förklarat). Det behöver inte finnas några reella pengar i banken att låna ut.

En gång till: Banken registrerar elektroniskt det belopp som lånet ska avse som skuld på ett nyöppnat skuldkonto för låntagaren och gör en överföring av samma belopp som inbetalning till det konto dit låntagaren vill ha pengarna. Sådär, vips har man gjort nya pengar. Banken måste upprätthålla en viss skuldkvot, kreditvärdighet, vilket Finansinspektionen kontrollerar.

Teoretiskt sett kan det finnas hur mycket pengar som helst i världen, och det gör också i Sverige med tanke på att vi är ett av världens mest banktätaste länder och dito skuldsatta invånare.

Ni som envisas med att hävda att bankerna inte skapar pengar bör gå in på Wikipedia och redigera. Där sprids nämligen myten om att bankerna, även privatbankerna, ökar penningmängden genom utlåning. Myten kan säkert spridas i fler relaterade wikipediaartiklar, men jag hittade snabbt två:

https://en.wikipedia.org/wiki/Money_supply


https://sv.wikipedia.org/wiki/Penningm%C3%A4ngd


In och korrigera, tack!

Redogörelser har gjorts, men eftersom du anstränger dig för att missförstå, märka ord och låtsas att du inte kan läsa, så kommer vi ingenstans. Vad anser du om att både engelska och svenska wikipedia hävdar att privatbanker ökar penningmängden genom utlåning?

Jag tror du inte förstod vad du läste. Läs igen, och återkom med något konkret. Tack.

Eller så lär du dig lite, och återkommer.

Att anklaga sina medskribenter för att inte förstå utan att komma med något konkret, är sällan ett framgångsrecept.

Fast idag är problemet att bankerna hellre ägnar sig åt bolån än företagslån. Det är så mycket enklare eftersom det inte kräver personkännedom eller någon förståelse av ett företags verksamhetsplan. Inte heller behöver man kalkylera in en massa kreditförluster. Bara att surfa in på Hemnet och konstatera vad en sån kåk värderas till och bevilja lån på 80% av det. Det här skulle ju man med fördel kunna använda en tränad apa till istället.

Nu är det förstås inte bara lättja hos bankerna som gjort dem till bolåneinstitiut. Internationella bankorganisationer har kommit fram till att just bostadslån skall anses som väldgit säkra tillgångar och därför behöver bankerna hålla ett lågt eget kapital för bostadslån jämfört med företagslån. De kan låna ut flera gånger så mycket med samma egna kapital så att räntan blir lite lägre gör inget.

Företag har i större utsträckning hänvisats till att finansiera sig med nyemissioner till aktieägare och till utgivning av företagsobligationer. Det är inte riktigt bra vare sig för företagare eller mindre investerare alla gånger...

Det är inte så givande att försöka förstå hur det fungerar genom att titta på Riksbankens balansräkning idag. Det man ser där är ett resultat av Quantitative easing som ger slutresultatet att staten är skyldig Riksbanken en massa pengar.
Riksbanken är i sin tur skyldiga bankerna en massa pengar. Bankerna är i sin tur skyldiga statligt anställda och bidragstagare en massa pengar eftersom staten satt in pengar till dem på deras bankkonton. För att bankerna skall gå med på att vara skyldig bidragstagarna pengar så måste banken få motsvarande överfört från Riksgäldens riksbankskonto till sitt eget konto i Riksbanken och voilá, "riksbanken har lånat av bankerna"! (jävla trams)

Vill man titta på något mer givande så kollar man på RB:s balansräkning från t ex 2007 och där ser man att den är i princip helt tom (vad gäller Riksbankens mellanhavanden med bankerna).

Riksbanken är alltså normalt inte inblandad i penningskapandet alls. Den står bara som garant i bakgrunden så att man kan byta sina "Handelsbankskronor" mot "riktiga kronor" om man vill. Om riksbanken inte fanns så skulle en Handelsbankskrona ha en växelkurs mot SEB-kronan vilket vore väldigt opraktiskt. (så var det i USA fram till början av förra seklet. Man försökte koppla ihop de olika bankernas dollar på andra sätt men det funkande aldrig fullt ut).

Fractional banking kan du glömma eftersom vi inte har sådan. Vi har zero reserve banking. Det är alltså helt meningslöst att titta på YouTube-filmer där nån gold bug står och yrar något om fractional reserve banking.

Eftersom det inte finns något reservkrav alls så skulle banken kunna låna ut 300 hundra biljoners biljoner på ett bräde utan att någon först satt in några pengar....om vi inte hade ett kapitaltäckningskrav. För att få låna ut 300 biljoners biljoner måste banken ha ett eget kapital på 10-50 biljoners biljoner.

Bra kommentar. Bankväsendet är väldigt byråkratiserat. Regeln om hur stort kapitaltäckningskravet måste vara tycks mer eller mindre godtyckligt, påhittat, men regeln blir nödvändig, eftersom andra regleringar har stoppat möjligheterna till en klassisk bankrusning, som annars skulle ha en begränsande verkan på utlåningen/pengaskapandet. Det är långt ifrån vanlig fri företagssamhet.

Har jag förstått det rätt om jag påstår att en svensk bank av i dag egentligen inte behöver några insättare, bara den har tillräckligt aktiekapital?