Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Detta påverkar ju mig inte. Jag ska inte sälja mitt hus oavsett om huset är värt 0 eller 10 miljoner

När du får negrer som grannar och minaret 500m bort kommer du att tänka om

1) En bubbla är en överprissättning.
2) När 1) är sant gäller: producenterna enorma marginaler.
3) När 2) är sant gäller: producenterna ökar produktionen för att tjäna så mycket som möjligt innan överpriserna produceras bort.

Vilka av ovanstående punkter är nu för komplicerade för dig?


Prisdata ger att hyreshusen har stigit i pris som privatbostäder. (Tom lite mer).

A) Hur kommer det sig att Allmännyttan skapar en hyreshusbubbla?
B) Och hur har dom lyckats upprätthålla den?
C) Varför överbetalar fastighetsbolagen för hyreshus?

Behöver du kunna svara på.


Det är hederligt av dig att medge att du inte förstår trivial ekonomi.
Men bara för att du inte förstår, så blir det inte en halmgubbe. Ta och svara på ovan ställda frågor istället.


Att sammankoppla mitt konto med andras är ett flagrant regelbrott.

Du är osaklig i kvadrat.
Och sebastianlarsson2 syndar också med det. Men det är lite mer som vanligt därifrån. sebastianlarsson2 klarar sällan/aldrig att vara saklig.

Låga räntor leder tvärtom till att folk undviker trångmål.
De som då hamnar i trångmål är de som inte klarar av att sköta sin ekonomi. Oavsett ränta.

Jag antar att du har gått loss rejält hårt mot de som i tråden talat om snittpriser för kvm från t ex Husmask. Har ju varit en hel del diskussion om snittpriser i tråden. Och snittpriser per kvm har pengar inblandat.
Kan du bara för formens skulle länka några inlägg där du gör ned de som talar om snittpriser. Bara så vi ser att du inte är en stor hycklare.


Skulle det kunna vara så att du inte förstår värdet av informationen?

(Du befinner dig i ett forum för Nationalekonomi. Där är diskussionen just om aggregerade värden för nationen eller delar därav. Vill du diskutera ekonomi för enstaka individer är Privatekonomi lämpligare).

Snittbelåningen säger tvärtom något om tillståndet för befolkningen, vad gäller skuldsättning.
Att det finns individer ute i svansarna förändrar inte detta.

Visst kan man diskutera kohorterna i ändläget också. T ex de som inte har några lån. Men det är inte särskilt intressant i den här tråden.

Diskussionen gäller bostadsbubbla i Sverige. Då gäller det bubbla i allmänhet. Och skall vara giltigt för snittet.
Det borde väl gå att förstå?

Nu var det faktiskt det du skrev.
Nog läge för dig att gå tillbaka och titta hur du uttryckte dig.

Det är bara ett tomt påstående av dig.
Du får ju leverera någon slags logik iaf.


--------------------------
Lite intressant att belåningsgraden på 38% blev ett sådant problem för bubbelpratarna.
Har dom fantiserat om något annat?

Rapport från Finansinspektionen 24 mars 2021 - Den svenska bolånemarknaden

Andelen nya bolånetagare med en skuldkvot över 450 procent av bruttoinkomsten ökade till 11,3 procent. Låntagare som bor i bostadsrätt ökade sin genomsnittliga skuldkvot mest. Ungefär 24 procent av nya bolånetagare i Stockholm hade en skuldkvot över 450 procent. I resten av Sverige var motsvarande andel ungefär 7 procent.

Sedan 2012 har nya bolånetagares genomsnittliga totala lånebörda ökat med ungefär 51 procent. Under motsvarande period har deras disponibla inkomst ökat med drygt 24 procent.

Den genomsnittliga belåningsgraden var 70 procent för bostadsrätter och 64 procent för småhus. Gemensamt cirka 66,5 procent. Detta inräknat nya bolån, byte av bank och tilläggslån. För låntagare som tog ett nytt bolån för köp av bostad 2020 var den genomsnittliga belåningsgraden ungefär 72 procent. Det betyder att nya bolån för bostadsrätter måste vara ännu högre…

Av alla nya bolån har utökning av befintliga bolån (så kallade tilläggslån) mellan 2017-2020 ökat från 37,3 procent till 39,7 procent. Att fler tog ett tilläggslån 2020 kan bero på en ökad vilja att renovera sin bostad under pandemin. De låntagare som tog ett tilläggslån 2020 lånade i genomsnitt ungefär 24 procent mer än de som tog tilläggslån 2019.

47 procent har belåningsgrad 70-85% och 5 procent har belåningsgrad över 85%. Andelen nya låntagare som tog bostadsrelaterade blancolån var 3,6 procent 2020 och det genomsnittliga blancolånet var 165 000 kronor.

Föreningens skulder är en indirekt skuld för ägaren till en bostadsrätt. Om räntan stiger ökar föreningens ränteutgifter. Det innebär att föreningar med höga skulder kan behöva höja avgiften för att behålla samma underhållsstandard och amorteringstakt. De befintliga bostadsrättsföreningarnas genomsnittliga skulder motsvarade 6 300 kronor per kvadratmeter 2020. Det är 7,8 procent högre jämfört med 2019. Föreningar i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg hade något större skulder än föreningar i andra regioner.

Om låntagarnas andel av föreningarnas skulder inkluderas i beräkningen av låntagarnas skuldkvot blir den markant högre. För låntagare i befintliga föreningar blir skuldkvoten ungefär 71 procentenheter högre. För låntagare i föreningar med nyproducerade bostadsrätter stiger skuldkvoten med ungefär 168 procentenheter. När andelen av föreningens skulder inkluderas var den genomsnittliga skuldkvoten för låntagare som köpte en nyproducerad bostadsrätt 513 procent 2020. Högst skuldkvot, när föreningens skuld tas i beaktande, hade nya låntagare som köpte nyproducerade bostadsrätter i Stockholm, Malmö och Göteborg med skuldkvoter på 542, 507 respektive 502 procent. Bland låntagare i befintliga föreningar var skuldkvoten, när föreningens skuld inkluderas, högst i Stockholm och Göteborg på 449 respektive 429 procent.

Om priserna sjunker med 15 procent får 5 procent av de nya bolånetagarna en belåningsgrad över 100 procent. Då överstiger låntagarnas lån värdet på deras bostad. Nästan 43 procent av låntagarna får i detta scenario en belåningsgrad över 85 procent. Om priserna faller med 30 procent får hälften av låntagarna en belåningsgrad över 100 procent.

Du tror inte att marknaden redan tagit höjd för det?


Allt under inflationens storlek är en ren förlustaffär för dig som sparare. Du är väl inte så dum så att har pengar på ett sparkonto när vi har så här hög inflation?

Nominellt 20% realt anta att inflationen är 5 % kommande 5 åren i genomsnitt vilket betyder 27% minskning i värde alltså cirka 60%.

Det är en förlustaffär, men det finns idag få fasta tillgångar som ökar i värde.
Mest handlar det om energi och mat som har de högsta prisstegringarna och driver inflationen.
Inte speciellt smart att lägga hela sparandet på att köpa mjölk eller ägg som kommer att öka 10% i pris.
Och det är dyrt att kunna lagra större mängder el eller bensin, som troligen dessutom kommer att sjunka i pris om något år.

Allt handlar om att få ner inflationen. Får vi ner inflationen så kan köpkraften växa tillbaka men tills dess så har vi en blöt filt över marknaden och vi lär nog tappa 1% per månad om inte olika reformer införs för att lätta på hushållens ekonomi.

När kan inflationen gå ner? Först från mars är prognosen från SEB just nu.. Får se om den hålls.
På två års sikt så har vi nya ath priser likt de vi hade i våras.

Snälla det där är i en håla i en kranskommun och pris därefter. Stockholmspriserna kommer knappast mer än regleras ner ett tag.

Såld 15 september i mina kvarter: 22 500 000
https://www.hemnet.se/salda/villa-192m2-bromma-alsten-stockholms-kommun-asbacken-19-2673108468053071959

Ordet problem refererar till din analys, för att förklara igen.
Tror tyvärr logik är hopplöst på dig men önskar dig lycka till i livet. Kämpa!