Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Statsskulden är låg i Sverige, vi har då hög privat skuld och låg offentlig skuld.

Jag har förklarat detta ganska många ggr nu. Men ingen av er som får det förklarat för sig verkar klara av att ta in informationen.

Jag, flanders och DViking är på gång att köpa hus. Det finns två till salu. Ett nyproducerat till fast pris på 4 MSEK. Och det andra är begagnat med upprenoverat till nyskick. Husen är likvärdiga.

Vi sätter alla igång att buda på det gamla. DViking ger upp först då han menar att det är oskäligt dyrt.
Jag och flanders fortsätter. Till slut lägger flanders ett bud på 4 MSEK på det gamla. Och då tycker jag att jag lika gärna kan köpa det nya för 4 MSEK.

DViking får fortsätta bo under en gran och muttra över oskäliga bostadspriser.

Hade det nya huset haft ett pris på 3.9 MSEK så hade priset på det gamla stannat där. Normala människor lär nu förstå varför det är nyproduktionen som sätter prisnivån. Och i grunden nyproduktionskostnaden.

Och det gäller där efterfrågan på bostäder är så att nyproduktion kan efterfrågas.
Men i t ex Piteå ser producenterna att BR-priserna är för låga. Det är ekonomiskt självmord att bygga en BRF. Och därför sker inte det. Varför DViking inbillar sig att producenterna skulle bygga bostäder och sälja till förlust hoppas jag han vet. För ingen annan lär begripa hur han kom fram till något sådant.


Hur detta kan vara för komplicerat för så många är obegripligt. Istället fantiseras det friskt om att bolån skulle sätta priserna.
Det hade inte gjort någon skillnad ifall man hade fått låna mer i fallet ovan. Det hade stannat vid 4 MSEK iaf.

Här kan då någon mena att: ja men då hade det funnits fler som velat vara med och buda varvid priset skulle blivit högre. Nej, för då hade producenterna byggt fler hus.

Stigande efterfrågan leder inte till stigande priser för producerade varor. Det leder till ökad produktion.


Det är en vandringssägen som jag inte begriper var den kommer ifrån. Det finns ingen logik alls. Troligen någon sosse som fantiserat friskt i någon ledare i någon (S)-blaska och så har det spridits för vinden.

Det finns ingen skatterättslig logik bakom.

Att avdrag för underskott av kapital finns, faller ut som konsekvens av skatterättsliga principer. Eftersom det finns skatt på inkomst av kapital.
Fastighetsskatt har för länge sedan motiverats av (S) med att dom subventionerade bostadsbyggande. Dvs dom plundrade fastigheter runt om i landet och subventionerade bostadsbyggande i städer. Det var vad man gjorde. Det vansinnet slog Carl Bildt ihjäl i början på 90-talet. Däremot fick vansinnet med fastighetsskatt vara kvar.

Som sagt så finns det ingen logik bakom DVikings fantasier.

Hur mycket ser du att produktionen har ökat på Östermalm och i Vasastan?

Eftersom betong-kommunisten är inne och vevar sitt vanliga slop (han har intressant nog inte hittat LLM, så det är inte ens AI-slop) kan man passa på att påmmina om ett par saker.

- ränteavdraget, hånfullt men lämpligt kallat räntebidraget, fungerar mycket riktigt som ett bidrag. Detta tycker betong-kommunisten mycket om eftersom han är pragmatisk, så det viktiga är att det fungerar som ett bidrag, inte huruvida det tekniskt sett är det.

Räntebidraget har dels ett tak, dels detaljstyrs det hur bidraget ska delas ut. Tjänsteinkomst blandas med kapitalinkomst, olika typer av lån ger olika typer av bidrag (tex 0). Det har alltså inte något med symmetri att göra utan är ett helt vanligt klassiskt bidrag staten använder för att diktera marknadens kapitalflöden.

Betong-kommunisten är som ni märker mycket nöjd. Detta är nämligen en grundbult i betong-kommunistens speciella ideologi, som är en variant av kommunist där staten ska äga marknaden (att särkilja från den klassiska kommunismen som vill ha något slagt folkligt ägande).

- Det som här kallas "byggkostnader" inkluderar alla led av vinstmarginaler. Betong-kommunisten förstår inte vad detta betyder, men det är food for thought för alla som inte är ingrodda i en ideologisk fetish.

Att t.ex. nyproducerade bostäder kan ha helt andra värden än gamla fastigheter, och likaså gamla kan ha värden nyproduktion sällan kan replikera (t.ex. typiska sekelskiftesattribut) är givetvis inget som idiotbo kan förstå. Om hen inte så ihärdigt hade varit likadan i 10 år kunde man ju tro att det är ett troll men ingen skulle orka hålla på så länge utan att ha någon form av diagnos/sjukdom.









Ja, ränteavdraget och fastighetsskatten är mycket tätt sammankopplade historiskt genom principen om skattemässig symmetri. Idén var ursprungligen att boendet skulle beskattas som en kapitaltillgång.
Principen om skattemässig symmetri
Fram till den stora skattereformen 1990/1991 fungerade systemet enligt en strikt ekonomisk logik:

Svenska Dagbladet
+1
Bostaden som en investering: Att äga en bostad sågs som att driva ett litet företag.
Intäkten (Schablonintäkt/Fastighetsskatt): Att bo i ett eget hus ansågs ge en "inkomst" i form av värdet av att slippa betala hyra (så kallad procentinkomst eller hyresvärde). Detta belades med skatt.

Svenska Dagbladet
Utgiften (Ränteavdrag): Eftersom du skattade för "intäkten" av ditt boende, fick du också dra av kostnaderna för att finansiera tillgången – det vill säga räntorna på bolånet.

Svenska Dagbladet
+1
Det fanns alltså en direkt spegling: Skatt på boendets värde balanserades av skattelättnad för boendets skulder.

Svenska Dagbladet

Ungefär alla är nog på det klara med att det är priset på adressen som styr där.
Varför DattMamon666 inte begriper det hoppas jag att han tar reda på själv.


Och det flesta är nog på det klara med att produktionskostnaden är ganska lika i hela landet. Den som tvivlar kan ju titta hos SCB.
Så vill man veta vad produktionskostnaden skulle vara på Östermalm går det utmärkt att titta på vad den är i Täby.

Det var inte frågan

Nu svamlar du igen.

Mer svammel som inte rör frågan.

Återigen, det var inte frågan.

Typiskt ekbo att hitta på egna "nyckeltal" som endast han använder.
Förklara gärna vartifrån du fått att man skall lägga till näringslivets skuld och normera med BNP när man diskuterar hur hög svenskars skuldsättning är.

Här är ett tal från Riksbankschefen Thedén från 2026 som korrekt lyfter fram att Sverige har väldigt hög skuldsättning.

"Svenska hushåll, som i genomsnitt har stora bostadslån med kort räntebindningstid, har sett sina räntekostnader stiga mer än i omvärlden. Samtidigt har bostadspriserna sjunkit och bostadsinvesteringarna fallit kraftigt.
”Att vi i Sverige avviker med stora skulder och en så hög andel rörliga lån är inte optimalt och utgör en sårbarhet i ekonomin. Verkligheten kan ändras snabbt. Därför är det så viktigt att vi behåller tydliga regelverk och normer kring hushållens skuldsättning och värnar den amorteringskultur som nu börjat sätta sig.”"

Den observante lägger märke till att Riksbankschefen inte lyfter fram att man borde normera med BNP och inkludera näringslivets skulder. Detta beror på att det, som vanligt med allt ekbo säger, är trams.


Flanders är inte med oss, tack gud för det. Han har insett att han inte längre befinner sig i en filterbubbla där man kan säga vilken dumhet som helst och därför tog han sitt skitsnack och drog. Du borde göra detsamma.

Eftersom du inte tänker göra det och ingen är intresserad av att höra på dina tramsiga påhittade exempel som mest påvisar hur lite du förstår om ekonomi kan vi ta ett bättre exempel om hur övervärderingen gått till.
Du jag och DViking skall köpa ett hus idag 2026 och vi är alla lika gamla. Huset köptes av säljaren 1985 för småpengar, 20 000 kr och jag och Dviking räknar fram att ett rimligt pris utifrån löneökningar är ~50 000 kr.
DViking är mer intresserad och budar 55 000 kr och jag lägger mig.

In kommer ekbo, som inte har en aning om hur ekonomi fungerar och inte har varken bra jobb eller sparande så han kan inte buda upp över detta pris för han har inte koll på hur ekonomi funkar. Banken däremot förstår att ekbo är prime target för att låna ut pengar till, eftersom ekbo inte förstår hur pengar fungerar så kommer han gladeligen skriva under vad som helst. Banken erbjuder ekbo att låna pengar motsvarande 400 månadslöner för att kunna buda på bostaden. Ekbo tänker inte mer på frågan och signerar kontraktet och budar genast upp bostaden till 10 000 000 kr (vi förutsätter att ekbo tjänar som en normal ung person idag, hur orimligt antagandet än är) för han förstår inte ekonomi.

Vi har nu en kraftig övervärdering som drivits av extrem okunskap och tillgång till billiga pengar. Banken är glad för att de får inkomst på de 400 månadslönerna ekbo behöver betala till dem. Ekbo är glad för han fick bo i ett hus som är "värt" 10 000 000 kr trots att det endast är det för att han budade långt över vad det egentligen är värt och nu kan han nöjt förklara för andra att han minsann "sparar" massor med pengar varje månad (han menar amorteringskostnaden han betalar tillbaka till banken)
Marknaden är förstörd för nu måste alla andra också vända sig till banken för annars blir förlorar de i budgivningsprocessen och det är tack vare ekbos oförståelse för ekonomi och bankens intresse att tjäna pengar.

Hade människor som ekbo varit med ekonomiskt begåvade hade vi inte haft övervärderingen men tyvärr finns det alltför många som är så lågt begåvade och därför måste vi dras med övervärderingen.

Siffran 400 månadslöner är tagen från ett tidigare exempel där en lägenhet som såldes under 80-talet för en billig peng idag kostar drygt 400 genomsnittliga månadslöner att köpa idag.

Ekbo kommer med samma falskhet som han fått motbevisad för sig, gång på gång.
Räcker med en enkel googling om vad som sker med priset om efterfrågan:
ökar:

"The same inverse relationship holds for the demand for goods and services; however, when demand increases and supply remains the same, the higher demand leads to a higher equilibrium price and vice versa."

Mer efterfrågan leder till högre pris, väldigt grundläggande.

Ekbos påstående om att det bara skulle byggas mer om priserna ökar då, hur väl stämmer det med verkligheten?
Bostadspriserna har ökat ~311% för småhus och 641% för bostadsrätter sedan år 2000.

Om ekbos teori stämmer att ökat pris leder till mer byggande borde vi se en explosionsartad utveckling av nybyggandet. Så vad säger fakta?
Stämmer inte, enligt data från SCB. Faktum är att under 2000-2010 låg byggandet på nära samma nivå som under 90-talet när det var vida känd bostadskrasch.

Så med andra ord och lite mer kortfattat:
Priser upp 600%
Bostadsbyggande nästintill oförändrat.

Ekbo kommer naturligtvis beskylla detta på facken och BNP eller något annat han hittar på istället för att bara erkänna att han har fel, som vanligt.

Juliraset har justerat med Boolis värderingar rejält på lägenheter i Sthlm. Deras värdering lär spela en viss psykologisk roll för köparna framöver.

Om inte det offentliga skulle hindra nyproduktion på de aktuella områdena så blir då frågan om det är lönsamt att bygga där.

Är priserna på byggnaderna så pass höga att nyproduktion blir lönsamt.

Men får då kolla om priserna på byggnaderna är så låga att man kan köpa en fastighet riva byggnaden och bygga nytt. Och då är det relevant med produktionskostnaden vs byggnadens pris och rivningskostnad.

Det verkar DattMamon666 bara utgå ifrån att det skulle vara lönsamt. Men jag ser ingen som helst kalkyl på det. Kan DattMamon666 hala fram den uträkningen?

Så gott som alla andra tänker jag mig inser att det som dominerar där är pris på adressen. Och för att få någon slags lönsamhet måste man isåfall bygg högre på höjden och där sätter det offentliga stopp.

Det har handlar nog mer om att DattMamon666 inte håller med om det jag skrev: "Stigande efterfrågan leder inte till stigande priser för producerade varor. Det leder till ökad produktion."

Och här försöker sig på någon smått hjärndöd falsifiering. I DattMamon666's värld är det troligen så att det inte finns mer platt-tv nu är för 26 år sedan. Stigande efterfrågan har absolut inte lett till ökad produktion.

Det var inte frågan.

Var det vad du skrev?

Läser du ens frågan eller får du betalt per tecken?

Hur hamnar du här?

Var det frågan?

Skriver jag att det skall handla om jag håller med eller inte, eller inbillar du dig saker som inte står?

Har du någon fetisch för platt-tv eller vad gör att då återkommande hamnar där?
Har du ens klarat av att läsa trådens titel eller är allt du skriver bara baserat på inbillning?

Vilka bolåneregler kan en framtida rödgrön regering tänkas återställa?
Kommer de att rulla tillbaka Tidöregeringens reformer och återinföra:

Det skärpta amorteringskravet på 1 % extra vid hög skuldkvot (>4,5 gånger bruttoinkomsten)?
Kravet på 15 % kontantinsats (en höjning från dagens 10 %)?
De mer restriktiva reglerna för privatuthyrning av bostadsrätter?