Norrtälje: 54-årig man dömd för flertal grova sexualbrott mot sin sambo (juni-2022)

Min ilska?
När jag läser domarna så ser jag att det finns både teknisk bevisning, vittnen och stödbevis

Så du menar att mammorna har fått 6 barn att hitta på lögner om pappan/styvpappan och därför vill dessa 6 barn inte ha kontakt med H idag?
Måste vara otroligt skickliga om dom fått 6 barn att ljuga ihop berättelser från deras uppväxt.

Att barnen idag mår betydligt bättre nu när H inte är i deras liv borde vara det största beviset.

Hmm, du säger att du inte är upprörd – ändå försöker du med hela handen återigen avfärda både rättsstatens principer och barnens rätt till båda föräldrar. Det låter mer som någon som behöver berättelsen om den farlige pappan för att försvara något inom sig själv. Tydligt är det, och skumt.

Nej, ingen påstår alls här att barn "ljuger ihop" saker. Men forskning visar att barn i lojalitetskonflikt, särskilt efter separationer med starka hämndlystna mödrar och brutna band, ofta tar över en förälders bild som sin egen. Det är inte konspiration – det är vanlig psykologi. Och jo, barn kan formas att tro att tystnad är trygghet. Men det skadar dem, deras uppväxt och framtid.

Du kallar det "bevis" att barnen mår bättre utan kontakt. Hur vet du ens det? Du vill att det ska vara så bara? Det är inte bevis alls – det är effekten av år av elakt umgängessabotage, tyst påverkan och en pappa som tystats ut ur deras liv. De har aldrig fått höra hans röst. Bara mammans version. Och det säger något. Hon har tidigare i rättegångar sagt att barnen saknar sin pappa. Och inget i domarna handlar om att han är en olämplig eller farlig pappa. Inte något.

Frågan är inte om du "hejar på mammorna oavsett vad ont de gör ibland". Frågan är varför. Vad i dig får näring av att barn mister en förälder – inte för vad han gjort, utan för att han en gång gick ifrån deras mamma och hon blev arg och ville hämnas, få kontroll, stöd och pengar?

Kapellskär ligger väl i samma kommun som tätorten och det var det lilla jag visste om orten , det är du som påstår att orten var mycket liten och inskränkt trots att det bor nästan 70 000 i kommunen och kring 25 000 i själva staden får du det att låta som att alla känner alla och att den här personen dömts av samhället och fördomar och inte av rättsväsendet där hans version inte var trovärdig

Tack för frågan. Du säger att du inte är upprörd – men ditt inlägg är laddat av just ilska och behovet att bevisa att barnens avståndstagande är rättfärdigt. Det är mänskligt. Men inte nödvändigtvis logiskt.

Låt oss hålla oss till fakta: Pappan friades i hovrätten från grov våldtäkt, just eftersom samtycke ansågs föreligga. Rätten fällde honom för andra brott – men de byggde i huvudsak på trovärdighetsbedömningar och moraliskt färgade tolkningar, inte på teknisk bevisning. Hovrättens dom innehåller inga DNA-fynd, inga bilder, inga medicinska rapporter om skador – utan ett sammanvägt intryck av hur han uppfattas ha varit i relationen. Det är just denna utveckling som flera rättsexperter varnar för: att domar allt oftare vilar på en könsideologisk berättelses kraft, snarare än bevisens tyngd. Nån sorts häxprocess, i den lilla vidskepliga staden.

Tack Adina – du har så rätt i att kommunen är större än själva tätorten, och att 25 000 invånare inte nödvändigtvis innebär att ”alla känner alla”. Så är det i många mindre orter. Kommunen har dessutom stor yta och många extra sommarboenden. Men just det är poängen: i små städer med stark lokalpress, återkommande namnpubliceringar och socialt sammanlänkade myndigheter räcker det ofta med några personer för att en berättelse ska cementeras. Och att en sorts korruption infinner sig.

Pappans fall handlar inte om geografi, utan om hur ett rättssamhälle påverkas av lokal medielogik, lokal moralpanik och social förhandsdömning hos soc, polis, åklagare, tidning och tingsrätt. Att domstolen fällde betyder inte alltid att processen var rättssäker – det betyder att rätten bedömde trovärdighet, inte teknisk bevisning. Det står uttryckligen i domen att mycket vilar på tolkningar, inte fakta. Och skillnaden mellan tingsrättens häxprocess och hovrättens kraftiga minskning av påföljden visar just på detta.

Så det handlar inte om att "alla känner alla", utan om att ett rykte, en berättelse, och en stark könsideologisk ekokammare – särskilt om sex, barn och skuld – kan påverka inte bara opinionen, utan även tingsrättens atmosfär. Det är det som är kärnan i rättssäkerhetens utmaning: att våga granska just det vi tror att vi redan vet. Jag tror att vi ha ett fall av rättsröta här.

Du tjatar bara om att blev friad från den grovavåldtäkten.
Hur ska man med dna bevisa våldtäkt i en sambo relation, tänker du?

Vad säger du om den tekniska bevisningen i koppleriet ?

Vad säger du om den tekniska bevisningen i Dopingbrottet ?

Tack för frågorna – men låt oss syna din retorik. Igen.

Först: du kallar det “tjata” när någon nämner att hovrätten friade från grov våldtäkt. Men det är inte tjat – det är rättsstat. Att en högre domstol konstaterar att bevisningen inte räckte för ett av de allvarligaste brotten i svensk lagbok är inte en detalj man sveper undan. Det är kärnan i hela diskussionen. Och att den lilla stadens lägre tingsrätt lät sig luras grovt. Det förstår du väl?

Att du sen skriver “hur ska man med DNA bevisa våldtäkt i en samborelation” avslöjar en del av ditt egentliga syfte – du utgår redan från att det har hänt, och frågar sen varför teknisk bevisning inte finns. Det är ett klassiskt retoriskt knep: starta i skuld, inte i prövning. Och precis som du säger, teknisk bevisning när samtycke fanns, hon levde för sin hobby BDSM sedan länge, och de bodde ihop...

Om vi vänder på det: Hur ska man då försvara sig i en relation där tiotusentals sms visar på samtycke, men där det plötsligt i efterhand påstås att det aldrig funnits? Varför försvann alla dessa meddelanden ur åklagarens bevisurval? Vem vinner på att bygga skuld på känsla efteråt, inte fakta?

Koppleriet? Enligt hovrätten var det ju kvinnan själv som tog kontakt med den andre mannen. Inget tvång, inget utnyttjande – bara det att H inte stoppade henne. Det är ett tekniskt brott på yttersta marginalen, men du beskriver det som om han drivit människohandel. Rent ohederligt. Det galan här är att hon inte har något ansvar för någonting, under flera år, sett i efterhand. Var hon ens myndig? Ja.

Dopingbrottet? Det är väl irrelevant och gammalt från hans ungdom som dörrvakt? Inget hot, inget våld, inget sexuellt, knappast aktuellt nu när hon falskt anklagar för att hämnas, få kontroll över barnen och för att få pengar – men du gräver fram det nu för att skapa så fula associationer du kan... I sak bidrar det inte till bilden av brotten i målet. Det är guilt by collage. I vilket syfte gör det det?

Ditt dolda motiv? Troligen lojalitet med en berättelse du skapat känslomässigt i. Ditt knep? Att fulsmeta med “alla sorters brott” utan att på nåt sätt särskilja allvar, kontext eller juridisk innebörd. Din känsla är tydlig och stark – men rättssäkerheten kräver mer än så. Den är större.

Och det är just därför det här fallet måste diskuteras. För när argumenten tryter, kommer mobbens fulaste smutskastning. Då vet man att man är något viktigt på spåren.

Lokala tidningen i den lilla staden: De tappade fotfästet i pressetiken och borde skämmas rejält

Det vi ser i fallet med pappan är inte bara ett rättsfall – det är ett journalistiskt haveri i realtid, orkestrerat av en lokal tidning som faktiskt helt glömt sitt uppdrag och istället blivit megafon åt ett ideologiskt och känslodrivet maskineri. Över 40 artiklar har publicerats. Endast en enda gång har pappan fått komma till tals och då med en lite löjligt naiv kort mening. Inte en gång har redaktionen tillämpat principen om "audiatur et altera pars" – att även den andra parten ska få höras. Det är ett brott mot flera centrala punkter i det svenska pressetiska regelverket. Men det bryr sig inte den sortens slaskjournalister om...

Pressetiska övertramp – punkt för punkt:
1. Partiskhet och brist på saklighet (Regel 1, 3 & 4)
Tidningen har genomgående presenterat målsägandens version som om den vore fakta. Inga ifrågasättanden, ingen kritisk granskning, inga parallella perspektiv. Istället: känslomättade krigsrubriker, selektiva citat från den mest dramatiska delen av mammans bok Han ägde mig, och noll kontakt med motparten trots upprepade förfrågningar.

2. Underlåtenhet att ge genmäle (Regel 5)
Pappan har dokumenterat att han mejlat, sms:at och försökt nå både redaktion och reportrar. Inget svar. Ingen kommentar. Tidningen har istället medvetet tystat ned hans röst – enligt Medieombudsmannens praxis ett solklart regelbrott.

3. Röjande av identitet och barnets integritet (Regel 7 & 8)
Genom detaljerade artiklar om yrke, plats, familjesituation och utskrivet namn på mamman har tidningen i praktiken gjort hela familjen identifierbar i en småstad. Barnet pekas indirekt ut. Det är oförsvarligt – och potentiellt brott mot Barnkonventionen artikel 16. Så lågt, så skadligt.

Dolda motiv, känslostyrning & låg professionell nivå: Tidningens inre drivkraft verkar inte vara sanningssträvan, utan klick, drama och signalering. Genom att haka på den populära mediala vänsterdramaturgin “kvinna utsatt – man farlig” har tidningen positionerat sig som moraliskt rätt – men på bekostnad av fakta, juridik och barnets rätt till båda föräldrarna.

Den journalistiska verktygslådan har ersatts med retoriska knep:
* Emotionell rubriksättning: “Unik dom” – utan att nämna att mannen friades från det mest allvarliga.
* Utelämnande: Ingen info om att grov våldtäkt föll i hovrätten. Ingen analys av att bevisning saknades.
* Indirekt demonisering: Genom att låta mammans advokat och snaskiga bok styra artiklarna helt.

Professionell journalistik innebär källkritik, balans och saklighet. Här har vi fått feelgood-feminism möter lokaljournalistisk inkompetens.

Hur tidningen samverkade med andra aktörer: Den lokala medieagendan har inte bara informerat – den har påverkat.
* Polisen: Artiklarna har sannolikt förstärkt deras konfirmeringsbias i utredningen. De har fått “berättelsen” levererad som sanning – istället för att granska själva.
* Socialtjänsten: Har i sina bedömningar använt begrepp och vänsterns könskoder som speglas i media – t.ex. "kontroll", "rädsla", "normaliseringsprocess".
* Åklagaren: Medveten om att ett mediedrev pågår – vilket ökar incitamentet att driva vidare även tveksamma punkter.
* Tingsrätten: Påverkas – om än indirekt – av det medialt inramade klimatet. Att fälla blir “säkrare” än att fria i ett läge där alla redan "vet" hur det ligger till. Tingsrättens dom var så överdrivet lik en häxprocess att kvalitetsgranskning borde ske av det nästet.

Skador som tidningen orsakat
* För barnen: Förlust av sin far. Offentlig exponering. Psykologisk skada genom att slitas in i vuxnas konflikter.
* För pappan: Socialt utfryst. Yrkesmässigt skadad. Rättsligt vingklippt. Psykiskt nedbruten.
* För samhället: Ett rättsfall där opinion och könsideologi vinner över bevis och lag. Ett farligt prejudikat för falska anklagelser och hitte-på-teorier om normalisering/inget eget ansvar om du har "rätt" kön.

Det här är inte längre journalistik. Det är moraliskt slarv, retoriskt maktmissbruk och ansvarslös kampanjpublicering. Att den lokala slasktidningen vägrar låta båda sidor höras är inte bara oetiskt – det är potentiellt förödande för barnet, rättssystemet och förtroendet för media. Att de inte skäms. Men de kan och förstår nog inte ens det.

Tidningen har varit mer intresserad av att odla myter än att granska makt. Och det är – ironiskt nog – precis det de borde ha gjort.

Den enda som ska skämmas här är kråkan (avarten).
Tidningen har nog på fötterna ang domar och förundersökningar och det är offentliga handlingar.

Kråkan får väl ringa norrtäljetidningen själv eller kanske lika bra att ringa alla tidningar och skämma ut sig ännu mer och gråta en skvätt för att han åkte dit..😅

Ditt tjat om att grov våldtäkt togs bort är patetiskt, du tycker alltså att det inte är så farligt med våldtäkt, koppleri och grov kvinnofridskränkning?

Du är nästan mer löjeväckande än självaste kråkan, är lag och ordning bara till för andra?

Gold94, oj, du avslöjar mer om dig själv än du nog tänker på. Det är rätt så kul, och nog patetiskt.

Ditt inlägg bygger inte på fakta – det bygger bara på ditt hat och alla dina känslor. Du vill inte diskutera innehållet i domarna, utan riktar all din, nog svartsjuka, ilska på en person du kallar "kråkan" och konstiga ordet "avarten", med flera grova ord och hånfulla emojis. Det är ett klassiskt gammalt knep: avhumanisera, förlöjliga, flytta fokus från sak till känsla. Varför? För att det är enklare än att bemöta argumenten, det är för svårt. Och vad ger det oss andra? Och tror du andra går på det? Det visar ju bara vilken sorts person och debattör du är...

Du säger så säkert att tidningen har “på fötterna” – men nämner förstås inte att de vägrat publicera motpartens version i över 40 artiklar. Inte ett enda bemötande, trots upprepade försök från pappan och hans juridiska ombud. Det är inte balans. Det är journalistisk vänsteraktivism, direktkanal till mammans feministiska advokat, poliser, soc-tanter och nog sannolikt åklagaren med? Noll integritet och yrkesprofessionalism på den slaskiga lokaltidningen.

Du kallar det "patetiskt" att hovrättens frikännande från grov våldtäkt ens nämns, ojoj. Kul att du kan det ordet. Men det är inte patetiskt – det är ett mycket centralt rättsfaktum i den här lilla stadens rättsröta. Det är din oförmåga att erkänna det som är problemet, och det är inte så intressant i debatten om du bara är en del i en mobb. Du blandar ihop kritik av rättsprocessens kvalitet med att "försvara våldtäkt", vilket är en falsk dikotomi, dvs ditt påhitt bara. Ingen försvarar övergrepp – men rättssäkerhet kräver att vi skiljer mellan vad som faktiskt bevisats och vad som bara sägs. Förstår du skillnaden?

Och koppleriet? Du glömmer att även hovrätten skrev att kvinnan själv tog initiativet till sexträffen. Straffet byggde inte på tvång, utan på att han inte “hindrade” – juridiskt gränsfall, inget trafficking-drama. Men det låter inte lika snyggt, eller hur?

Så vad är det som driver dig så argt? Din vrede luktar kanske hämnd, avundsjuka, svartsjuka, egen skam eller något sådant, du har kanske blivit sårad, lurad, lämnad, gjort misstag och känner dig mycket ledsen... det är mänskligt. Dina arga personangrepp tyder på att du redan valt sida sedan så länge – och nu kämpar för att slippa se sprickorna i den nog falska berättelsen. Kanske skrämmer det dig att rättssystemet ibland brister? Eller att vissa “förövare” kanske inte är så enkla att avfärda? För att de är falskt anklagade?

Vänligt sagt: du får gärna hata, du kan nog bara det. Men kalla det inte juridik. För då lurar du inte någon – utom kanske dig själv?

Du fattar nog inte att dina skriverier åter drar intresset i negativ bemärkelse till den dömde som har avtjänat sitt straff och borde hamna i glömska , artiklarna om detta var möjligtvis upplåsta när det var aktuellt men numera är de låsta dock kan man läsa att frigivningen sköts upp för att mannen avbröt behandlingsprogram ..

Fast han blev ju fälld för dopingbrott i hovrätten 2023.

Din info kring koppleriet finns i hans bok och INTE i hovrättsdomen, så sanning enligt dig?