Just omkring 1830 tar han del av de Maistres ultrakonservativa ider och ger uttryck t frestllningar om en kristen gudsstat p jorden liknande dem som fretrddes av de katolska franska traditionalisterna.August von Hartmansdorff (1792-1856)
...
Redan under sin konservativa period, omkring 1830, hade han visat intresse fr saint-simonismens utopiska socialism, men d p grund av dess kritik mot liberalismens laissez-faire-attityd till sociala frgor. ... Inte utan farhgor iakttog han tendenser till missbruk av friheten i det nya kapitalistiska samhlle som hll p att vxa fram, och han fljde uppmrksamt de nya socialistiska rrelserna liksom arbetaroroligheterna och chartismen i England.
Mot slutet av 1824 frndrades p mnga punkter, framfr allt i ekonomiska frgor, H:s skdning. ... I en artikelserie [i tidningen Svea] granskade H amerikanska samhllsfrhllanden i polemik mot mnga liberalers beundran fr amerikansk demokrati. Han lovordade i stllet det sv statsskicket, som privilegierade den personliga dugligheten mer n frmgenheten.Johan Alfred Eklund (1863-1945)
...
Han motionerade om tullskydd fr jordbruket likavl som fr industrin, och han motarbetade frslaget om lika arvsrtt, oberoende av kn, med motiveringen, att mannen tillhrde bde det offentliga och det enskilda livet, kvinnan endast det enskilda.
...
Som redan antytts, skte han sammanfra sin tmligen vldisciplinerade majoritet p riddarhuset och den av C I Heurlin ledda konservativa majoriteten i prstestndet med de tullskyddsvnliga elementen i borgarstndet till ett konservativt parti, som dock inte blev ett regeringens lydiga verktyg.
E. var livet igenom en hembygdens och kyrkans son. Genom en lng livsgrning, vari han framtrdde som frkunnare och psalmdiktare, kyrkoman och stiftschef, humanist och kulturkritiker, bidrog han frn slutet av 1890-talet och under de tre frsta decennierna av 1900-talet till en pnyttfdelse av den svenska kyrkans frsamlingsliv och medvetande om sin uppgift.Rudolf Kjelln (1864-1922)
...
Med den samtida liberalismen och naturalismen skiftade han skarpa hugg. Han vnde sig bl. a. mot dess individualism och internationalism.
...
Sitt nationella sinnelag, frdjupat genom rtiondens studier, frdolde han aldrig. I politisk mening var E. konservativ, men i sin kristna realism var han radikal. I denna radikalism levde sanningskravet frn Kierkegaard, Ibsen och det av E. sjlv frkttrade ttiotalet, men naturligtvis djupast sett sanningskravet frn Skriften och Kristus.
Unionsstriden fick en avgrande betydelse fr K:s politiska o vetenskapliga utveckling. Han hyste en motvillig beundran fr den aggressiva norska vnsternationalismen, mot vilken han ville frammana en lika kraftfull o helgjuten sv nationalism med konservativa frtecken.Fredrik Nycander (1867-1944)
...
Nationen och ven staten som aktr i den internationella politiken uppfattades som ett levande vsen, inbegripet i en skoningsls kamp fr tillvaron o styrt av blinda, animaliska o amoraliska drifter. Denna "darwinistiska" syn p nation o stat frenades med en positiv vrdering av kriget, en kollektivistisk, antiindividualistisk pliktmoral o en antidemokratisk frestllning om en ur folkdjupet framsprungen ledare, som skall frverkliga det genom tiderna fortlevande folkets "sanna" vilja i motsats till den genom val uttryckta folkviljan. ... Men redan lngt tidigare (frn 07) hade han brjat utforma en teori om statsformernas lagbundna, cykliska utveckling, frst frn autokrati till demokrati o sedan tillbaka till envldet.
...
Han frutsade o nskade Tysklands seger i vrldskriget. Det "biopolitiska" systemet stod o fll med denna prognos. Nr den inte gick i uppfyllelse, tvingades K revidera ngra av sina grundbegrepp; han omvrderade kriget o den fredliga sammanlevnadens ideal vid vrldskrigets slut.
N:s intresse fr Bohuslns forntid vxte. Snorre Sturlason blev hans frebild, och han inspirerades av den islndska sagan bde vad gllde mnesval och sttet att skriva. Han tillhrde stiftarna av det bohuslnska fornminnessllskapet Vikarvet 1915 och var dess styresman i 13 r. ... Styresmannens "frsprk" hllet vid tinget i Lysekil 24 juli 1923 ger en god illustration till bde hans prosa och intention: "Kunnig skall du vara i saga och hvd, aldrig frmling i ditt lands, din hembygds historia. Ett skall du vara med dina fders den. ttlingen skall knna sin tt, eljest r han ovrdig arvtagare."Walter Hlphers (1871-1957)
[R]eligisa kriser skulle flja honom genom ren liksom hans kastningar frn den ena ytterligheten till den andra, frn perioder av avskild ensamhet till medarbetarskap i tidningar med hgst olika politisk frg. ... Skerligen under intryck frn Nietzsche och Merezjkovskij utvecklades samtidigt hans religisa skdning i en starkt livsbejakande och martialisk riktning, dokumenterad i romanen Det tredje budet (1913). ... H fick under vrldskriget flja den sv flottans vningar och skrev drom en hnfrt patriotisk bok 1916. ... I romanen De rda trdarna (1924) har han vergivit det heroiska och frklarat "att kriget var en bankrutt", och i diktsamlingen Livets sng (1931) hr han "evighetens andning" och knner sig slutas i ordet dmjukhets famn.Carl Milles (1875-1955)
Den mogne M:s stil r utprglat personlig. Det finns emellertid en rad element som frenar den med skulpturen under manierismen och barocken, spelet mellan brons och vatten i de stora fontnerna, paradoxen med den svvande skulpturen, den dynamiska rrelsen och det groteska som estetiskt komplement. Kanske kan M ses som den som fullbordar och avslutar en lng tradition i europeisk skulptur.ke Ohlmarks (1911-1984)
O var en frodig, lundensisk typ med stor stilistisk talang och fantasirika uppslag. Hans sinne fr akribi var inte lika vl utvecklat, och hans talrika arbeten mste oftast lsas med bde frsiktighet och kritik nr det gller sakuppgifter. O hade ltt att skaffa sig bde vnner och fiender och skapa uppstndelse kring sin person. Hans kvicka slagfrdighet gjorde honom till en formidabel motstndare, vilket klart framgr av hans sjlvbiografiska arbeten.Per Olof Sundman (1922-1992)
Mnga av de problem som behandlas i S:s texter, ssom frakt fr svaghet och auktoritetstro bde som styrande samhllsprinciper och som personlighetsdrag , r mjliga att knyta till fascistisk och nazistisk ideologi. Det rr sig allts om en problematisering, ven om S:s skildring ibland r pfallande ambivalent.
...
I Ingenjr Andres luftfrd r det mellanmnskliga dramat p ett representativt stt frbundet med en modernitetskritik. Romanen vver in ballongfrden i ett mytiskt mnster och iscenstter den kapsejsade rnen p isen som en strtad Ikaros.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer frn vra medlemmar och beskare. Det r med hjlp av dig vi kan fortstta erbjuda en fri samhllsdebatt. Tack fr ditt std!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106