2022-08-11, 16:45
  #265
Medlem
Psykonaut-s avatar
Vill man f in lite mer nationalism samt konservatism kommande val s rstar man SD.
Mer man kan inte gra som individ eller vljare.
Om man Inte rstar SD, s r man indirekt ansvarig fr att Sverige frblir mer det som ni inte vill att det ska vara.
Citera
2022-09-19, 01:34
  #266
Medlem
Domass avatar
Det enda som behvs r nationalism och sunt frnuft, allt annat kommer p kpet t.ex.
att vara konservativ och bejaka dom vrderingarna som fick det hr landet att blomstra.

Det ser och knner varenda mnniska som verhuvudtaget r vrd att konversera med.

Se p alla andra lnder runt om Sverige, de r mycket mer nationalistiska, och hur har
deras lnder klarat sig frn socialism och vnsterpack. Bttre i allafall, och mycket bttre
nr det gller mngkultur.

Det r fr att dessa lnder inte har knullats snder av konformism och vnsterhjrntvtt i
samma grad dr man tror att liberalism r mttstocken fr hur vlutvecklat och lngt ett
samhlle har kommit.

Vnstern tillsammans med boomermentaliter frstrde inte bara nationalismen, utan de frstrde ocks
: skolan, tryggheten, vlfrden och relationen mellan man och kvinna i Sverige.

Dom frstrde kort sagt allting.

Men tack o lov finns det en resning mot detta i Sverige och dom kallas nationalister, det r det Sverige
har saknat och hade vi haft det hade inte denna pissgryta av skit och kommunism samt sjlvgod
och hjrndd socialism kunnat existera i den grad som det gr nu.

Sjlvklart tillkommer ju andra mentaliteter som fuckat svenska folket ur dess sunda frnuft och de
r: Naivheten, konformismen, konfliktrdsla och hjrntvtt.
__________________
Senast redigerad av Domas 2022-09-19 kl. 01:39.
Citera
2022-09-19, 15:18
  #267
Moderator
Strix m/94s avatar
Allt fr lnga stickspr frn huvudspret som enlgit TS r svensk konservartism.

OT raderat.

Strix/Mod
Citera
2022-09-23, 17:55
  #268
Medlem
Nix-registrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nix-registret
Ett urval personer av varierande relevans som man kan snabbekanta sig med i Svenskt biografiskt lexikon

Carl August Ehrensvrd (1745-1800)
...
Pehr Henrik Ling (1776-1839)
...
Johan Christoffer Askelf (1787-1848)
...
Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855)
...
Nils Strindlund (1792-1872)
...
Teodor Holmberg (1853-1935)
...
Vitalis Norstrm (1856-1916)
...
Ola Hansson (1860-1925)
...
Vilhelm Lundstrm (1869-1940)
...
Karl Gustav Ossiannilsson (1875-1970)
...
Adrian Molin (1880-1942)
...
Fredrik Bk (1883-1961)
...
Bertil Malmberg (1889-1958)
...
Sten Selander (1891-1957)
...
Elmo Lindholm (1897-1978)
...
Ngra till

Erik Gustaf Geijer (1783-1847)
Just omkring 1830 tar han del av de Maistres ultrakonservativa ider och ger uttryck t frestllningar om en kristen gudsstat p jorden liknande dem som fretrddes av de katolska franska traditionalisterna.
...
Redan under sin konservativa period, omkring 1830, hade han visat intresse fr saint-simonismens utopiska socialism, men d p grund av dess kritik mot liberalismens laissez-faire-attityd till sociala frgor. ... Inte utan farhgor iakttog han tendenser till missbruk av friheten i det nya kapitalistiska samhlle som hll p att vxa fram, och han fljde uppmrksamt de nya socialistiska rrelserna liksom arbetaroroligheterna och chartismen i England.
August von Hartmansdorff (1792-1856)
Mot slutet av 1824 frndrades p mnga punkter, framfr allt i ekonomiska frgor, H:s skdning. ... I en artikelserie [i tidningen Svea] granskade H amerikanska samhllsfrhllanden i polemik mot mnga liberalers beundran fr amerikansk demokrati. Han lovordade i stllet det sv statsskicket, som privilegierade den personliga dugligheten mer n frmgenheten.
...
Han motionerade om tullskydd fr jordbruket likavl som fr industrin, och han motarbetade frslaget om lika arvsrtt, oberoende av kn, med motiveringen, att mannen tillhrde bde det offentliga och det enskilda livet, kvinnan endast det enskilda.
...
Som redan antytts, skte han sammanfra sin tmligen vldisciplinerade majoritet p riddarhuset och den av C I Heurlin ledda konservativa majoriteten i prstestndet med de tullskyddsvnliga elementen i borgarstndet till ett konservativt parti, som dock inte blev ett regeringens lydiga verktyg.
Johan Alfred Eklund (1863-1945)
E. var livet igenom en hembygdens och kyrkans son. Genom en lng livsgrning, vari han framtrdde som frkunnare och psalmdiktare, kyrkoman och stiftschef, humanist och kulturkritiker, bidrog han frn slutet av 1890-talet och under de tre frsta decennierna av 1900-talet till en pnyttfdelse av den svenska kyrkans frsamlingsliv och medvetande om sin uppgift.
...
Med den samtida liberalismen och naturalismen skiftade han skarpa hugg. Han vnde sig bl. a. mot dess individualism och internationalism.
...
Sitt nationella sinnelag, frdjupat genom rtiondens studier, frdolde han aldrig. I politisk mening var E. konservativ, men i sin kristna realism var han radikal. I denna radikalism levde sanningskravet frn Kierkegaard, Ibsen och det av E. sjlv frkttrade ttiotalet, men naturligtvis djupast sett sanningskravet frn Skriften och Kristus.
Rudolf Kjelln (1864-1922)
Unionsstriden fick en avgrande betydelse fr K:s politiska o vetenskapliga utveckling. Han hyste en motvillig beundran fr den aggressiva norska vnsternationalismen, mot vilken han ville frammana en lika kraftfull o helgjuten sv nationalism med konservativa frtecken.
...
Nationen och ven staten som aktr i den internationella politiken uppfattades som ett levande vsen, inbegripet i en skoningsls kamp fr tillvaron o styrt av blinda, animaliska o amoraliska drifter. Denna "darwinistiska" syn p nation o stat frenades med en positiv vrdering av kriget, en kollektivistisk, antiindividualistisk pliktmoral o en antidemokratisk frestllning om en ur folkdjupet framsprungen ledare, som skall frverkliga det genom tiderna fortlevande folkets "sanna" vilja i motsats till den genom val uttryckta folkviljan. ... Men redan lngt tidigare (frn 07) hade han brjat utforma en teori om statsformernas lagbundna, cykliska utveckling, frst frn autokrati till demokrati o sedan tillbaka till envldet.
...
Han frutsade o nskade Tysklands seger i vrldskriget. Det "biopolitiska" systemet stod o fll med denna prognos. Nr den inte gick i uppfyllelse, tvingades K revidera ngra av sina grundbegrepp; han omvrderade kriget o den fredliga sammanlevnadens ideal vid vrldskrigets slut.
Fredrik Nycander (1867-1944)
N:s intresse fr Bohuslns forntid vxte. Snorre Sturlason blev hans frebild, och han inspirerades av den islndska sagan bde vad gllde mnesval och sttet att skriva. Han tillhrde stiftarna av det bohuslnska fornminnessllskapet Vikarvet 1915 och var dess styresman i 13 r. ... Styresmannens "frsprk" hllet vid tinget i Lysekil 24 juli 1923 ger en god illustration till bde hans prosa och intention: "Kunnig skall du vara i saga och hvd, aldrig frmling i ditt lands, din hembygds historia. Ett skall du vara med dina fders den. ttlingen skall knna sin tt, eljest r han ovrdig arvtagare."
Walter Hlphers (1871-1957)
[R]eligisa kriser skulle flja honom genom ren liksom hans kastningar frn den ena ytterligheten till den andra, frn perioder av avskild ensamhet till medarbetarskap i tidningar med hgst olika politisk frg. ... Skerligen under intryck frn Nietzsche och Merezjkovskij utvecklades samtidigt hans religisa skdning i en starkt livsbejakande och martialisk riktning, dokumenterad i romanen Det tredje budet (1913). ... H fick under vrldskriget flja den sv flottans vningar och skrev drom en hnfrt patriotisk bok 1916. ... I romanen De rda trdarna (1924) har han vergivit det heroiska och frklarat "att kriget var en bankrutt", och i diktsamlingen Livets sng (1931) hr han "evighetens andning" och knner sig slutas i ordet dmjukhets famn.
Carl Milles (1875-1955)
Den mogne M:s stil r utprglat personlig. Det finns emellertid en rad element som frenar den med skulpturen under manierismen och barocken, spelet mellan brons och vatten i de stora fontnerna, paradoxen med den svvande skulpturen, den dynamiska rrelsen och det groteska som estetiskt komplement. Kanske kan M ses som den som fullbordar och avslutar en lng tradition i europeisk skulptur.
ke Ohlmarks (1911-1984)
O var en frodig, lundensisk typ med stor stilistisk talang och fantasirika uppslag. Hans sinne fr akribi var inte lika vl utvecklat, och hans talrika arbeten mste oftast lsas med bde frsiktighet och kritik nr det gller sakuppgifter. O hade ltt att skaffa sig bde vnner och fiender och skapa uppstndelse kring sin person. Hans kvicka slagfrdighet gjorde honom till en formidabel motstndare, vilket klart framgr av hans sjlvbiografiska arbeten.
Per Olof Sundman (1922-1992)
Mnga av de problem som behandlas i S:s texter, ssom frakt fr svaghet och auktoritetstro bde som styrande samhllsprinciper och som personlighetsdrag , r mjliga att knyta till fascistisk och nazistisk ideologi. Det rr sig allts om en problematisering, ven om S:s skildring ibland r pfallande ambivalent.
...
I Ingenjr Andres luftfrd r det mellanmnskliga dramat p ett representativt stt frbundet med en modernitetskritik. Romanen vver in ballongfrden i ett mytiskt mnster och iscenstter den kapsejsade rnen p isen som en strtad Ikaros.
Citera
2025-05-17, 23:45
  #269
Medlem
10FtGanjaPlants avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rammakaren
Nr konservatism diskuteras, hamnar fresprkare fr lt oss sga en anglosaxisk konservativ tradition ofta i polemik med fretrdare fr en mer kontinental, i synnerhet fransk, konservatism. Men r det ens ndvndigt fr svenska konservativa att g utanfr landets grnser? Fr det har ju funnits en rad konservativa tnkare hr i landet de senaste 200 ren. Gr det inte att bygga vidare p det? Gr det inte dessutom att ta avstamp i det gamla bondesamhllet och den gamla allmogekulturen? Kanske rent av g nnu lngre bakt i historien?

Att vilja bygga en svensk konservatism enbart p inhemska traditioner - vr historia, vrt bondesamhlle, vr allmogekultur - r begripligt, men otillrckligt. En livskraftig konservatism i Sverige krver en syntes: att glmda aspekter av vr historia terupptcks i ljuset av mer utvecklade europeiska idtraditioner - frmst de tyska, med tanke p vr historiska nrhet till den tyska kultursfren.

Sverige har haft konservativa tnkare, som Kjelln och Norstrm, men aldrig en brande samhllsklass som kunde skapa och upprtthlla en konservativ idkultur genom tidens omvlvningar. Till skillnad frn Frankrike och Tyskland, dr aristokratin - och i Tyskland ven ett Bildungsbrgertum - frvaltade bildningsidealen som gav form t universitet, kyrka och statlig frvaltning, saknade Sverige en motsvarande elit. Nr adeln frlorade sin autonomi och inget kulturellt sjlvskert borgerskap vxte fram, blev staten ensam kvar - inte som brare av en levande tradition, utan reducerad till en effektiv frvaltningsapparat.

Hri ligger den stora ironin: Sverige var i praktiken ett konservativt samhlle i flera hundra r - prglat av luthersk ortodoxi, stark kungamakt, tydliga hierarkier och traditionsbunden landsbygd - men det saknades en klass med filosofisk och historisk sjlvmedvetenhet som kunde gra konservatismen till en reflekterad och artikulerad vrldsskdning. Det gamla Sverige fll utan en levande konservativ idtradition som kunde frklara eller frsvara det - utan begrepp, utan berttelser. I Frankrike dremot formulerades efter revolutionen berttelser om frlust, ordning, tro och teruppbyggnad.

Under 1600-talet, i klvattnet av Oxenstiernas reformer, tog den svenska mbetsadeln in tyska och franska influenser i hov, universitet och politik. Det fanns vid denna tid embryon till en aristokratisk elit och offentlighet, som i likhet med sina kontinentala motsvarigheter kunde ha burit upp staten kulturellt. Men med Karl XI:s reduktion slogs detta embryo snder. tgrden var frvisso ndvndig av statsfinansiella skl - men den gick fr lngt och genomfrdes med en obarmhrtig effektivitet. Adeln omvandlades till en lydig tjnarklass - och ansatserna till en aristokratisk offentlighet kvvdes innan de hann utvecklas till en stabil samhllsbrande kraft.

I Frankrike levde konservativt tnkande vidare genom aristokratiska ntverk, katolska kretsar och restaurationsfilosofer som de Maistre och de Bonald. I Tyskland bars staten upp av en kombination av aristokrati - ssom junkrar - och ett Bildungsbrgertum som, srskilt i sin preussiska form, kom att forma en konservativ vrldsbild prglad av bildning, plikt och historisk kontinuitet.

I Sverige dremot underordnades nstan all intellektuell verksamhet statens praktiska behov. Effektivitet och lydnad blev idealen. Den breda humanistiska bildningen frsvann, och kvar blev ingenjrer, byrkrater - utan den Geist som kunde bra en konservativ Weltanschauung. Medan tyskar som drogs till konservativt tnkande kunde rra sig mellan universitet som Gttingen, Heidelberg eller Berlin - dr frgor om stat, historia och moral behandlades med filosofisk tyngd - fick svenska intellektuella i regel rtta sig efter ett Stockholm prglat av mbetsmannastatens lojalitetskonformism och en allt mer instrumentell syn p kunskap.

En svensk konservatism mste drfr blicka bde int och utt: terknyta till vad som gtt frlorat i vr egen historia, men ocks lta sig berikas av de djupare kontinentala traditioner som hos oss aldrig riktigt fick fste. Uppgiften r att bygga det som aldrig fick vxa fram - ett konservativt idarv som r bde rotat, institutionsburet och filosofiskt artikulerat. Kjelln och Norstrm var begvade mn som arbetade i motvind - undantag som bekrftar regeln.

Sedan 1945 har amerikansk hegemoni dominerat, men dess verkningar skiljer sig mellan lnder. Den svenska politiska kulturens svaga motstndskraft br frsts i ett lngre historiskt ljus - tillbaka till Karl XI och en statsmakt som frlorade sin kulturellt brande elit, med lngsiktigt frdande fljder.
__________________
Senast redigerad av 10FtGanjaPlant 2025-05-18 kl. 00:26.
Citera
2025-05-18, 07:37
  #270
Medlem
ekerilars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 10FtGanjaPlant
Att vilja bygga en svensk konservatism enbart p inhemska traditioner - vr historia, vrt bondesamhlle, vr allmogekultur - r begripligt, men otillrckligt. En livskraftig konservatism i Sverige krver en syntes: att glmda aspekter av vr historia terupptcks i ljuset av mer utvecklade europeiska idtraditioner - frmst de tyska, med tanke p vr historiska nrhet till den tyska kultursfren.

Sverige har haft konservativa tnkare, som Kjelln och Norstrm, men aldrig en brande samhllsklass som kunde skapa och upprtthlla en konservativ idkultur genom tidens omvlvningar. Till skillnad frn Frankrike och Tyskland, dr aristokratin - och i Tyskland ven ett Bildungsbrgertum - frvaltade bildningsidealen som gav form t universitet, kyrka och statlig frvaltning, saknade Sverige en motsvarande elit. Nr adeln frlorade sin autonomi och inget kulturellt sjlvskert borgerskap vxte fram, blev staten ensam kvar - inte som brare av en levande tradition, utan reducerad till en effektiv frvaltningsapparat.

Hri ligger den stora ironin: Sverige var i praktiken ett konservativt samhlle i flera hundra r - prglat av luthersk ortodoxi, stark kungamakt, tydliga hierarkier och traditionsbunden landsbygd - men det saknades en klass med filosofisk och historisk sjlvmedvetenhet som kunde gra konservatismen till en reflekterad och artikulerad vrldsskdning. Det gamla Sverige fll utan en levande konservativ idtradition som kunde frklara eller frsvara det - utan begrepp, utan berttelser. I Frankrike dremot formulerades efter revolutionen berttelser om frlust, ordning, tro och teruppbyggnad.

Under 1600-talet, i klvattnet av Oxenstiernas reformer, tog den svenska mbetsadeln in tyska och franska influenser i hov, universitet och politik. Det fanns vid denna tid embryon till en aristokratisk elit och offentlighet, som i likhet med sina kontinentala motsvarigheter kunde ha burit upp staten kulturellt. Men med Karl XI:s reduktion slogs detta embryo snder. tgrden var frvisso ndvndig av statsfinansiella skl - men den gick fr lngt och genomfrdes med en obarmhrtig effektivitet. Adeln omvandlades till en lydig tjnarklass - och ansatserna till en aristokratisk offentlighet kvvdes innan de hann utvecklas till en stabil samhllsbrande kraft.

I Frankrike levde konservativt tnkande vidare genom aristokratiska ntverk, katolska kretsar och restaurationsfilosofer som de Maistre och de Bonald. I Tyskland bars staten upp av en kombination av aristokrati - ssom junkrar - och ett Bildungsbrgertum som, srskilt i sin preussiska form, kom att forma en konservativ vrldsbild prglad av bildning, plikt och historisk kontinuitet.

I Sverige dremot underordnades nstan all intellektuell verksamhet statens praktiska behov. Effektivitet och lydnad blev idealen. Den breda humanistiska bildningen frsvann, och kvar blev ingenjrer, byrkrater - utan den Geist som kunde bra en konservativ Weltanschauung. Medan tyskar som drogs till konservativt tnkande kunde rra sig mellan universitet som Gttingen, Heidelberg eller Berlin - dr frgor om stat, historia och moral behandlades med filosofisk tyngd - fick svenska intellektuella i regel rtta sig efter ett Stockholm prglat av mbetsmannastatens lojalitetskonformism och en allt mer instrumentell syn p kunskap.

En svensk konservatism mste drfr blicka bde int och utt: terknyta till vad som gtt frlorat i vr egen historia, men ocks lta sig berikas av de djupare kontinentala traditioner som hos oss aldrig riktigt fick fste. Uppgiften r att bygga det som aldrig fick vxa fram - ett konservativt idarv som r bde rotat, institutionsburet och filosofiskt artikulerat. Kjelln och Norstrm var begvade mn som arbetade i motvind - undantag som bekrftar regeln.

Sedan 1945 har amerikansk hegemoni dominerat, men dess verkningar skiljer sig mellan lnder. Den svenska politiska kulturens svaga motstndskraft br frsts i ett lngre historiskt ljus - tillbaka till Karl XI och en statsmakt som frlorade sin kulturellt brande elit, med lngsiktigt frdande fljder.

Konservatismens dd i Sverige handlar frmst om bristande politisk kompass i det sena 1800-talet.

I Tyskland anammade de Konservativa det moderna samhllet. Kejsardmets Tyskland slagord var "Blod och jrn". Man hyllade ven industrin, inte bara bnderna. Man var positiv till tekniska innovationer som jrnvgen.
De konservativa frskte ven rda bot p sociala orttvisor. Tyskland var i slutet av 1800-talet konservativt, men ven den enda vlfrdsstaten.

I Sverige frskte de konservativa i det lngsta att bita sig fast i det gamla bondesamhllet. Man var emot industrialisering och jrnvgar.
Den viktigaste frgan var att vrna det svenska jordbruket.
Nr Sverige inte lngre var ett jordbruksland, fanns heller ingen konservatism kvar.
Citera
2025-05-18, 14:30
  #271
Medlem
10FtGanjaPlants avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ekerilar
Konservatismens dd i Sverige handlar frmst om bristande politisk kompass i det sena 1800-talet.

I Tyskland anammade de Konservativa det moderna samhllet. Kejsardmets Tyskland slagord var "Blod och jrn". Man hyllade ven industrin, inte bara bnderna. Man var positiv till tekniska innovationer som jrnvgen.
De konservativa frskte ven rda bot p sociala orttvisor. Tyskland var i slutet av 1800-talet konservativt, men ven den enda vlfrdsstaten.

I Sverige frskte de konservativa i det lngsta att bita sig fast i det gamla bondesamhllet. Man var emot industrialisering och jrnvgar.
Den viktigaste frgan var att vrna det svenska jordbruket.
Nr Sverige inte lngre var ett jordbruksland, fanns heller ingen konservatism kvar.

Visst, det stmmer att svensk konservatism saknade kompass under industrialismens genombrott - men det du beskriver r ett symptom, inte orsaken. D uppstr den djupare frgan: varfr frmdde svensk konservatism inte orientera sig i den nya tiden? Svaret kan inte reduceras till strategiska misstag, utan beror p en mer grundlggande kulturell brist - frnvaron av brande miljer.

Den svenska adeln var frvisso fortsatt politiskt aktiv under 1800-talet - srskilt i frgor som rrde jordbruk och privilegier - men dess frsvar var reaktivt, eftersom det inte fanns ngon kulturell eller institutionell grund som kunde bra en idpolitisk frnyelse. Den brkraft som fanns i exempelvis Preussen eller restaurationskonservatismens Frankrike saknades i Sverige

Intellektuellt lyckades den svenska adeln aldrig formulera ngon sammanhngande konservativ idtradition efter upplysningen och industrialismen. Det fanns ingen klass av adliga tnkare, publicister, kyrkomn eller professorer som som kunde skapa och bra ett konservativt idarv vidare - inget motsvarande det preussiska junkerskapet eller det franska bildade prsterskap och aristokrati som verlevde revolutionen och teruppstod som idbrare.

Junkrarna var bde praktiska makthavare och intellektuella brare av konservativa ideal - srskilt i samspel med det Bildungsbrgertum som frde in tysk idealism, historiefilosofi och pliktetik i universitet, press och frvaltning.

Institutionellt brjade svensk adel gradvis integreras i statens frvaltning under 1600-talet, men det var med Karl XI:s reduktion p 1680-talet som brytpunkten verkligen kom - d adeln bervades sin sjlvstndiga maktbas och reducerades till ett lydigt verktyg fr kronan. Till skillnad frn Preussen, dr aristokratin bevarade sin roll som kulturell kraft inom staten, frlorade den svenska adeln sin rst. Den blev mbetsmannaklass snarare n sjlvmedvetet stnd - frvaltare snarare n tnkare, lojal snarare n formulerande.

Den svenska adeln blev varken en idbrande klass som i Preussen - dr aristokratin levde vidare genom armn, byrkratin och universiteten - eller som i Frankrike, dr delar av den, bde trots och p grund av revolutionens slag, teruppstod som brare av restaurationskonservativa ider.
Citera
2025-05-19, 19:19
  #272
Medlem
Nix-registrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 10FtGanjaPlant
Visst, det stmmer att svensk konservatism saknade kompass under industrialismens genombrott - men det du beskriver r ett symptom, inte orsaken. D uppstr den djupare frgan: varfr frmdde svensk konservatism inte orientera sig i den nya tiden? Svaret kan inte reduceras till strategiska misstag, utan beror p en mer grundlggande kulturell brist - frnvaron av brande miljer.

Den svenska adeln var frvisso fortsatt politiskt aktiv under 1800-talet - srskilt i frgor som rrde jordbruk och privilegier - men dess frsvar var reaktivt, eftersom det inte fanns ngon kulturell eller institutionell grund som kunde bra en idpolitisk frnyelse. Den brkraft som fanns i exempelvis Preussen eller restaurationskonservatismens Frankrike saknades i Sverige

Intellektuellt lyckades den svenska adeln aldrig formulera ngon sammanhngande konservativ idtradition efter upplysningen och industrialismen. Det fanns ingen klass av adliga tnkare, publicister, kyrkomn eller professorer som som kunde skapa och bra ett konservativt idarv vidare - inget motsvarande det preussiska junkerskapet eller det franska bildade prsterskap och aristokrati som verlevde revolutionen och teruppstod som idbrare.

Junkrarna var bde praktiska makthavare och intellektuella brare av konservativa ideal - srskilt i samspel med det Bildungsbrgertum som frde in tysk idealism, historiefilosofi och pliktetik i universitet, press och frvaltning.

Institutionellt brjade svensk adel gradvis integreras i statens frvaltning under 1600-talet, men det var med Karl XI:s reduktion p 1680-talet som brytpunkten verkligen kom - d adeln bervades sin sjlvstndiga maktbas och reducerades till ett lydigt verktyg fr kronan. Till skillnad frn Preussen, dr aristokratin bevarade sin roll som kulturell kraft inom staten, frlorade den svenska adeln sin rst. Den blev mbetsmannaklass snarare n sjlvmedvetet stnd - frvaltare snarare n tnkare, lojal snarare n formulerande.

Den svenska adeln blev varken en idbrande klass som i Preussen - dr aristokratin levde vidare genom armn, byrkratin och universiteten - eller som i Frankrike, dr delar av den, bde trots och p grund av revolutionens slag, teruppstod som brare av restaurationskonservativa ider.
En aspekt av detta r att svensk konservatism blev underjordisk tidigare n tysk och fransk. I Sverige skedde det som senast med brytningen mellan Allmnna valmansfrbundet och Sveriges nationella frbund 1934, men egentligen tidigare n s. I Tyskland skedde det 1945, och i Frankrike tog det nnu lngre tid: efter andra vrldskriget slppte man in en sista generation frn Action francaise i Franska Akademien, varav den sista kmpen, Michel Don, dog 2016.

Det gr inte riktigt att separera vr konservatism frn den tyska och franska, men vi har iallafall en lite lngre vana av att de ledande hgermnnen r underjordiska figurer. Medan franska och tyska nya hgern krumbuktade sig i hopp om att f samma levnadsstandard som de fregende generationerna s var det sjlvklarheter fr sdana som Tage Lindbom och Christopher Jolin att de i princip var laglsa och behvde satsa p tekniker fr att sl mot etablissemanget utifrn.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in