Citat:
Hade jag varit dig, hade jag gått dit för att ta bilder i verkstaden och liknande.Hej! Jag sade upp mig från en fast anställning då jag fick erbjudandet om att börja jobba heltid som motorcykelmekaniker, mitt drömyrke. Började jobba som det från och med 4e april i år (första vardagen i månaden). Onsdagen den 10e maj, strax över en månad senare och efter avslutat arbetspass så meddelade chefen mig att jag inte behövde komma tillbaka till jobbet något mer pga att min kompetens inte räckte till. Jag frågade om uppsägningstid och han sa att han kunde sträcka sig till att låta mig jobba veckan ut (torsdag och fredag) om jag verkligen ville, men jag sa att jag isåfall då hellre lägger de dagarna på att försöka hitta ett nytt jobb.
Nu till det krångliga!
Vi hade aldrig skrivit något avtal. Jag hade endast lämnat mina bankuppgifter på en post-it och påminde chefen om att vi skulle skriva kontrakt två gånger men han glömde och jag valde att inte tjata. Således hade jag inte skrivit på någonting, hade aldrig fått se skriftligt vad som gällde för min anställning och, som ni säkert förstår, fick jag heller ingen skriftlig uppsägning. Läste någonstans att om inget annat finns skrivet så räknas anställningen per automatik som en tillsvidareanställning. Stämmer detta?
Till historien hör också att jag alltid skött mitt jobb exemplariskt, efter bästa förmåga. Aldrig varit sjuk samt att jag varit ärlig från början, redan när jag sökte tjänsten om vad jag kunde och inte. Chefen sa "det kändes som att du skulle vara mer självgående", men ska jag verkligen ta ansvar för vad han känner och inte?
Således undrar jag vad jag har att vinna på att väcka den sovande draken och eventuellt dra det hela till domstol? Något säger mig att det är mycket lite som gått rätt till här.
Nu till det krångliga!
Vi hade aldrig skrivit något avtal. Jag hade endast lämnat mina bankuppgifter på en post-it och påminde chefen om att vi skulle skriva kontrakt två gånger men han glömde och jag valde att inte tjata. Således hade jag inte skrivit på någonting, hade aldrig fått se skriftligt vad som gällde för min anställning och, som ni säkert förstår, fick jag heller ingen skriftlig uppsägning. Läste någonstans att om inget annat finns skrivet så räknas anställningen per automatik som en tillsvidareanställning. Stämmer detta?
Till historien hör också att jag alltid skött mitt jobb exemplariskt, efter bästa förmåga. Aldrig varit sjuk samt att jag varit ärlig från början, redan när jag sökte tjänsten om vad jag kunde och inte. Chefen sa "det kändes som att du skulle vara mer självgående", men ska jag verkligen ta ansvar för vad han känner och inte?
Således undrar jag vad jag har att vinna på att väcka den sovande draken och eventuellt dra det hela till domstol? Något säger mig att det är mycket lite som gått rätt till här.
Du kan ge dig fan på att din chef har aldrig haft dig anställd enligt honom. Det måste du bevisa.
