Hur fungerar bergvärme?

Nej, det tror jag inte. Om du orkar läsa hela tråden så ser du att jag tidigare har hänvisat till att geotermi finns på bl.a. Island. Och en sådan anläggning i Lund. Men diskussionen har handlat om vanliga bergvärmehål i Sverige. Tror du att dessa tar energi från radioaktivt sönderfall i jordskorpan?

Jag tror vad jag har läst, att merparten av värmen kommer från marken nerifrån. Orsaken till att marken under oss är flytande vet jag inte. Men är troligen någon form av kombination. Där krafter från att vi snurrar runt solen och att det skapar röres i jorden och annat gör så det är varmt.

Var har du läst att det kommer värme från marken nerifrån som vanlig en bergvärmeanläggning kan få nån väsentlig energi från? Släng gärna in ett citat eller en källa. För det är verkligen totalt fel.

Här kommer en kort lektion i ämnet. Varje citat kommer från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)s webb. Jag hittar alltså inte på nån endaste rad själv...

Först två begrepp som man måste kunna i sammanhanget: Geoenergi och geotermi.

"Geoenergi - nyttjande av (sol)energi som finns lagrad i jord, berg och grundvatten på relativt grunda djup, mindre än 400 meter.
Geotermi - nyttjar värme från jordens inre och avser anläggningar på större djup än 400 meter. Geotermi avser mer storskaliga system".

Källa: https://www.sgu.se/samhallsplanering...energilagring/

Sen lite allmänt om geotermi:
"Innerst i jordklotets kärna, på 5000-6000 kilometers djup, är temperaturen drygt 5000 grader, nästan lika varmt som på solens yta. I manteln som omger kärnan är temperaturen något lägre men fortfarande flera tusen grader. Från dessa delar sker ett värmeflöde upp mot jordskorpan"

So far so good, men...

"Jordskorpan i Sverige är relativt tjock (30–50 kilometer) vilket gör att den termiska gradienten inom urbergsområdena endast är 15-20 grader per kilometer. Något högre gradienter på 30–35 grader per kilometer finns i sydvästra Skåne och på Gotland".

" ...temperaturen i den sedimentära berggrunden i Malmöområdet på cirka 60 grader två kilometers djup, medan den på samma djup i till exempel Dalarnas urberg endast är cirka 35 grader".

"Anläggningar för geotermisk energi är krävande både ur ekonomiska och geologiska perspektiv. Det krävs kilometerdjupa borrhål, med de kostnader som detta medför, samtidigt som de djupt liggande sandstenslagren måste ha en stor utbredning och var tillräckligt tjocka för att möjliggöra storskalig användning".

Källa: https://www.sgu.se/samhallsplanering...ring/geotermi/

Så hur var det nu med ett vanligt bergvärmehål? Enligt första länken så är det GEOENERGI, dvs inte geotermi dvs inte värme från jordens inre.

Det kanske är det här skitsnacket du syftar på när du säger att du tror på det du läst om att merparten av energin som plockas upp ur ett bergvärmehål kommer från jordens mitt?


Lyckligtvis så har en geolog nyligen gett sig till känna i tråden. Ingen har hittills ifrågasatt eller emotsagt honom, trots att han har tillrättavisat flera felaktiga påståenden.


Så för sanningens skull kanske vi kan be geologen göra ett uttalande kring om min harrang ovan (som egentligen är SGUs harrang) eller Merkurs skitsnack ovan är det som stämmer överens med det en geolog lärt sig. För de två utläggningarna motsätter sig varandra totalt och bara en kan vara rätt.

Eftersom tydliga och trovärdiga källor uppenbarligen inte är något som skattas särskilt högt i den här tråden.

Ingetdera.
Jag är ingenjör och har arbetat med konstruktion och beräkningar av anläggningar i stort och smått, analys och optimering av dessa; energiberäkningar, energiutredningar, haft rådgivande roller etc.

Jag kräver att du ska visa mig källor på allt du läst en tidning. Även om det var 10 år sen. Inser du orimligheter?
Inget av det du skrivet säger något. Vi får vänta på någon som kan.

Det pågår på några håll mätningar där man försöker ta reda på just hur mycket värme som tillförs från ytan respektive djupet i normala bergsvärmehål i förhållande till geotermiska (djupare) hål. Det finns en hel del teoretiska beräkningar, och man har påvisat att i norra Sverige där marken är nära permafrost så sker ingen värmetillförsel totalt under året för de bergsvärmehål man borrat där och fått permafrost på ytan vid borrhålet men ändå får upp geotermisk värme (med radioaktivt ursprung) från hålet. Genom att jämföra borrhål från olika delar av landet så kan man se hur stor del av värmen som kommer från ytan respektive marken (det sker genom att man förser hålet med temperaturgivare på olika djup där man mäter temperaturförändringen som sker när man avbryter vattencirkulationen till värmepumpen.)

Jo dessa lösningar finns, men det finns ingen mening att göra det så komplicerat.

Om vi håller oss till bergvärmelösningar. Första exemplet jag tar upp är väldigt ovanlig, jag har bara stött på en sådan anläggning. Där mäter värmepumpen temperaturen på köldbärarreturen från hålet. Om den är ca 2-3 grader lägre än utomhustemperaturen så växlar några ventiler och leder köldbäraren ut till några fläktdrivna batterier för att hämta värme utomhus istället. Som sagt, den lösningen är ovanlig av en anledning. Det är inte lönsamt i det långa loppet normalt sätt.

Annars är en vanlig metod att man på köldbärarreturen leder ett delflöde till en utomhusplacerad fläktdrivet batteri. Denna startar utomhustemperaturen än varmare än köldbäraren. Denna lösning används ofta när flödet i borrhålen inte riktigt fungerar som det tänkt. Tanken är då att under den varma årstiden utan uppvärmningsbehov köra denna fläkt och cirkulationspump, för att värma upp borrhålet inför vintern.

// Precis som jag trodde Det finns dem som tror att luften går igenom utedelen värms upp i rören som agerar luftkanal och sedan gården igenom i om delen som värmer upp den typ.
Det är ju bars gas som går i kopparrören mellan utomhus del och inomhusdel . Jag har för mig att det är " 419 " gas man använder nuförtiden förr använde man R19 gas till kylapplikationer men den är typ förbjuden sedan 20-30 år sedan. Tack för svaret ingenjören.

Intressant. Jag har aldrig själv sett en sådan lösning med uteluft.
Jag minns att vi arbetat med fastigheter där köldbärarsidan haft växelventil till ett väskebatteri med fläktenhet som agerade frånluftsfläkt till ett parkeringsgarage.
Men som du är inne på, man vill gärna designa ett så ”bra” system som möjligt, men man mister enkelheten, bygger in fler komponenter som skall driftas, underhållas, havererar etc.

Jag tycker mig se renare system idag. På det glada åttiotalet prövades det friskt, och det är väl bra att man vågat göra det också, i och för sig.