Tacky medelklassfenomen (jmf WT-tråden)

Jag tycker inte det är karaktäristiskt för Horace att bombardera sitt språk med engelska fraser. Tvärtom är han ju mån om att hela tiden tala en mycket korrekt och sammanhängande svenska.

Däremot tycker jag det är typiskt för medelklassens affärsmän. Ni vet, de som gått på hela det här corporate-bullshit-språket. Tänk Percy Nilegård.

Angående utbildning så är det typiskt tacky medelklass att fokusera på UTbildning, medans överklassen värdesätter bildning som helhet. Det är en typisk kvarleva från arbetarklassrötterna att helt tänka på funktionen med att läsa. Resultatet. Det ska LEDA framåt, till något bättre.
Medans överklassen läser för att hitta större förståelse för välden och tillhöra de intellektuella.
Bara pack behöver lära sig ett yrke och jobba för pengar. Jobbar gör de för att det är ett kall eller för att det är kul. Som jakt.

Engelskan ja. Det kanske inte är ett spiksäkert tacky medelklassfenomen att använda den i svenskan. Man kan ju tänka sig förmildrande omständigheter- som detta att vara utlandssvensk mm. mm.

Men jag känner ändå att detta att väva in engelska ord i svenskan i någon grad är utmärkande för ängsliga och lite smaklösa medelklasspersoner. Det går gärna hand i hand med att uttala utländska platser och namn på korrekt utrikiska samtidigt som man bommar uttalet av svenska ortnamn som jag redan nämnt tidigare.

Kanske görs det för att man ska uppfattas som en berest kosmopolit eller insatt i något visst sakområde där engelskan är lingua franca. Jag vet inte. Den hemska konsult- och näringslivssvenskan förtjänar nästan en helt egen mässa- tänk gärna försvenskade verbformer som att benchmarka ngt etc.

Det tråkiga är att personer som vill förmedla sin kulturella kompetens på det här sättet oftast bara blir pretentiösa särskilt när de ställs inför t.ex. de latinska förkortningar eller uttryck i.e./id est, e.g./ exemplia gratia, R.I.P./requiescat in pace och in extenso) som ännu förekommer i tyska eller engelska. Normalt går bristen på bildning i dagen just där.

Intrycket blir människor på flykt från sitt land, sin kultur och sin historia. Kulturfrämlingar som omfamnar allt nytt och som saknar självförtroende. Helt enkelt människor som kan allt om espressomaskiner, kattrövskaffe, bevingade kinesiska feng-shuidrakar, japanska spishällar och de senaste engelska termerna inom sitt yrke men som ändå saknar hemvist och bildning.

Ändring:


Ja tydligen
http://www.youtube.com/watch?v=CwUzUb5FmYE

Nu var det ju inte direkt romantiserande av apartheidsamhälle som Piiiitör sysslade med där, men han har ju helt klart en poäng. Ju mer välutbildade "svartingarna" är, desto lättare integration i samhället. Men det gäller ju även "vitingarna"... Det är ju trots allt den lågutbildade arbetarklassen som gärna åker till platser där man kan lämna ungarna på Bamse-klubben och äta köttbullar till middag medans högutbildade har ett större intresse av att uppleva andra kulturer (vansinnigt generaliserat, men du förstår säkert vad jag menar).

Jag tycker att det verkar som att du talar om överklassens bortskämda barn som man skäms för, typ som "Greven". NSO postade ju nyss ett klipp på Peter Wallenberg, det är väl i den familjen som alla måste börja från botten just för att inte få några "gratisresor"?

Den lilla insyn jag har i överklassen har gjort gällande att barnen SKA arbeta om de ska räkna med att ha tillgång till familjens förmögenhet (eller snarare, inte behöva den överhuvudtaget utan helst bygga sin egen med hjälp av existerande kapital). Om det är med någonting roligt som båtuthyrning i Västindien eller med någonting som kräver många års utbildning som läkare, det spelar mindre roll. Men att det bara skulle vara pack som behöver arbeta för pengar eller lära sig ett yrke känns snarare som en åsikt man hittar hos just de bortskämda barnen.

Kort sagt, att inte visa respekt eller förståelse för var pengarna faktiskt kommer från är ingenting mina få överklassvänner någonsin sysslat med.

M&L > Livsstil och subkulturer

/mod

Här har ni en riktigt jävla fucking tacky medelklassbrud:

www.ernstochjag.blogspot.com

Saxar ett talande smakprov ur bloggen:


Tacky är bara förnamnet, så enjoy!

Ja jo så är det säker. Viktigt att de kan känna att de minsann försöker ge barnen en uppfostran där de lär sig vara dugliga. Men den erfarenhet jag har är att bildning är mer viktigt. UTbildning är ett typiskt medelklass desperat fenomen. Det är inte samma sak som att inte utbilda sig.

Medelklassfenomen nr1:

Att dissa andra medelklassare och utmåla dem som konformistiska "svenssons".

Gud ja!

Har också stött på sådana pseudointellektuella as. Värst är en bekant som är väldigt pretto och ska jämt vara en sån besserwisser i de mest triviala ting. Var på en fest där han var med då jag verkligen fick nog. Han rättade mig mer än en gång när jag använde svenskt uttal på några utländska städer/saker när jag pratade med en liten skara människor på festen.

Blev lite på lyset den kvällen så jag gav igen med samma mynt när jag hörde han säga "fel-uttal" när han snackade/minglade med folk. Bl. a uttalade han en svensk plats som skrivs "hof" som "håf", som de vore tyskt. Jag trängde mig på och sa ganska högt (och lagom full): "De uttalas faktiskt HÅV!" (tätt följt av en förolämpning på hans tendens att märka ord).
Hörde han också slänga in några pretentiösa fraser på latin flera ggr under kvällen. Då avbröt jag också hans samtal genom att "rätta" honom.

Lite småkul att retas så när man var full, inget mer drygt från hans käft riktat mot mig den kvällen.
Blir så less på folk som yttrar sig i trevliga konversationer enbart för att upphäva sig själva genom att trycka ner någon annan.

Att belamra sin uteplats med möbler i svart konstrotting och Fatboy-produkter så som hängmattor och sittsäckar. Allt toppas med en svindyr gasolgrill i dubbelmodell som ändå bara används till korv och flintastek.

Designtorget och museibutiker är i regel samlingsplats för en del gräsliga medelklassigt thacky prylar.