Citat:
Ursprungligen postat av
Blomsterkuk
Hon är inte sexuellt attraherad av dig. Det kan uppstå plötsligt av olika skäl. Depression till exempel eller att kärleken rentav slocknat och att hennes sexuella attraktion var nära sammankopplad med kärlek. Det kan också vara så att hon aldrig varit sexuellt attraherad av dig men sett dig som en god far och därför haft sex med dig och hoppats att hennes fysiska attraktion skulle komma ikapp. Man vet inte och det hjälper inte att fråga för hon kanske inte vill erkänna eller så vet hon inte riktigt själv. Alla människor är inte bra på att förstå sina egna tankar.
Det jag skrivit hittills är inte speciellt kontroversiellt även om delar kan vara jobbiga att acceptera. Det jag tänkte skriva nu är däremot kontroversiellt: jag tror inte det finns asexuella människor. De som påstår sig vara det har inte accepterat/hittat vad de tänder på. Och samma sak är det i sexlösa relationer. De som påstår att det inte är fel på partnern utan enbart dem själva, och att de tappat sexlusten, de människorna hittar den när de skilt sig. De ser tillbaka på sitt äktenskap och inser att de ju aldrig blev av med sexlusten, de tände bara inte på din dåvarande partner.
Detta!
Verkar vara jättevanligt att män hamnar i den fällan, förr eller senare.
Problemet män gör när detta händer, är att de inställsamt försöker förbättra oddsen inför partnern genom att ta mer ansvar i tillvaron och attraktionen enbart fallerar ännu mer. Man har tofflar sig in i ett hörn och försöker nu toffla sig ur det.
I vissa fall använder kvinnan även offermentaliteten och gaslightar den ont anande mannen och intalar sig själv att hon blivit förrådd, då det bevarar det föreskrivna narrativ och den självbild som hon navigerat med genom tillvaron. Mannen - å andra sidan - köper även narrativet, då det göder hans ego och anspelar på makt dvs, han var förövaren och inte offret. Man kan säga att det blir en slags win -win.
Både männen och kvinnorna har gått på myten om kvinnan. Vi projicerar vår vilja att bli accepterad och älskad av henne, liksom en mor inför sitt barn. Vi kommer aldrig få reda på vad de egentligen tänder på, eftersom den position hon i dagens samhälle besitter, ändå generar möjligheter att levla upp sig och därmed tillgodose sin hypergama natur. Liksom, han med stort H kan ju ändå dyka upp. Tills dom inser att dom männen också har valmöjligheter.
Dessutom får hon veta hut på det ena eller andra sättet av sina sk medsystrar om hon belyser den förljugenhet som de kunnat sko sig sig själva på.
Det män behöver förstå, är som det står i bibeln - och i andra skrifter - att mannen inte bör sätta kvinnan över Gud, eller för den ateistiske, sitt syfte. Liksom, vi har blivit invaderade av folk som vill inte alls vill vårt eller våra barns bästa. Men enbart av att hon stannar vid hans sida så är han tillfreds med tillvaron. Hur ska en kvinna kunna attraheras av något sånt?