Är energibrist ett bra sätt att jämn ut samhällsklyftor?

Med dagens elpriser är det inte billigt att bo i hus. Då det är moms på alla elpriser blir det ju en enorm skillnader i intäkter till staten om elen kostar en krona eller 8 kronor per kilowattimme.

Alla som konsumerar el blir såklart fattigare i dagsläget oavsett hur kapitalstark man är. Dock tänker jag mig att många kapitalstarka bor i hus eller har fastigheter i större utsträckning och därmed brukar betydligt mer energi än folk med mindre kapital, som i många fall bor i lägenheter där elen ibland t om ingår.

På det stora hela gör det att kapitalstarka får enormt mycket högre driftkostnader och därmed får ”äta” av sitt kapital samtidigt som staten får in mer pengar som kan gå till bidrag etc.

Samtidigt tänker jag lite fördomsfullt att folk med låga inkomster oftast arbetar inom energikrävande branscher (se fabriker) och kan då istället drabbas av arbetslöshet då de inte längre är lönsamma att driva med högre energipriser.

Vad säger ni?

De som kommer drabbas hårdast är de som ej kan påverka sin inkomst, pensionärer framförallt som nu måste söka mindre boenden så att migranter som får allt betalt av skattebetalarna kan ta över pensionärernas boenden.

Trodde det var allmänt känt att billig energi är den faktor som bidragit mest till jämställdhet
i världen , billiga transporter som också är en del av energimixen hör absolut till faktorer
som bidragit till ökad jämställdhet.
I grova drag kan man säga att utan god tillgång och låga priser på energi hade socialisterna
inte haft någonting att erbjuda folket och då hade folket genomskådat socialismen.
Man får inte mer av någonting för att man delar det som finns i mindre bitar

Ja riktigt välstånd kommer ju såklart från utveckling men just bidrag och skatter på produktion (löneskatt) är väl just fördelning och handlar inte om att ”alla” ska få det bättre utan att värde från de som skapas ska ges till de som inte producerar

Jo det är så klart en viktig aspekt att väga in också.
Det jag ville belysa här var dock att den ökade tillgången på energi under framför allt sextiotalet
med billig industriproduktion som följd gav en stor del av folket en illusion om att fördelnings politiken
, på något magiskt sätt hade skapat dessa större resurser.
Socialisterna har sedan dess hållit liv i denna illusion och låtit påskina att genom ökad fördelning
kan vi fortsätta att få ökat välstånd.
När det i själva verket är tvärt om välståndet måste öka först om det skall finnas mer att fördela

Du missar att det inte bara är hushållselen man får betala för.

Varor som tillverkas påverkas av elpriset. Brödet blir dyrare då kommer de med små inkomster lägga större procentuell del av sin lön på mat exempelvis.

Dom som är kapitalstarka vet att man ha en stadig inkomst ifrån tillgångar, tveksamt att det finns nån person som har alla sina > 100k (tillräckligt kapitalstark enl maggan) de som drabbas är medelsvensson och fattiga.

ska man ta tag i klyftorna så måste man gå ifrån den skuldbaserade ekonomin och det är ingen som vill göra det.

Höga energipriser är ett effektivt sätt att öka klyftorna i samhället.
För de med goda inkomster blir det på sin höjd marginellt dyrare.

För de med låga inkomster och därmed mindre marginaler blir allt dyrare.
Detta oftasts samtidigt som alternativ saknas för denna grupp.

Sedan måste även andra faktorer tas med när det gäller den havererade energipolitiken.
Att företag nekas etablering pga att energi inte kan levereras är illavarslande.

Känner att det där är en sanning med modifikation. December denna månad kanske min el kommer landa på 5-6 tusen istället för 2 000 som förra året. Då bor jag ”relativt litet”, bra isolerat, eldar mycket osv. Finns många som maxat sina lånelöften och typ köpt radhus med direktverkande el och kanske får elräkningar på 15-20 tusen.

Många pratar om hur ränta påverkar bostadsmarknaden men för hus denna vinter tror jag många kommer betala betydligt mer i el än vad de gör i ränta.

Men visst, livsnödvändiga produkter kanske kommer öka såpass mycket i pris att klyftorna ökar ännu mer