Jag är så less på min livssituation(har övervägt självmord).

Jag kan leka med tanken på att avsluta allt utan att bli berörd överhuvudtaget längre men att gå från tanke till handling sker inte. Vill ändra på den saken då mitt liv är en sorg som inte går att lösa men jag lyckas inte. Förstår inte varför jag inte bara kan samla mod och avsluta det hela? Varför finns den psykolgiska spärren kvar när jag har vandrat såhär i snart tio års tid? Började få självmordstankar i tonåren. Mitt liv är kört och om det fanns en gnutta värdighet inom mig borde jag bara avsluta men det tar emot. Varför tar det emot så och vad kan man göra åt det?

Jag är så less på min livssituation och vill inte detta mer.

låter tråkigt , finns säkert saker du kan förbättra. saker du kan lära dig och saker du kan upptäcka. har du försökt få hjälp? medicinering ? hur ser dina rutiner ut? varför känner du att du vill ta livet av dig?

Överlevnadsinstinkten. Samma anledning till att du inte kan dränka till själv i handfatet, det finns en spärr. Nu tänker jag inte skicka länkar som uppmuntrar då det bryter mot regler men det finns en tråd här som heter Självmordstråden, se https://www.flashback.org/t117048 som mods tidigare har refererat till när någon överväger att ta sitt liv.

Jag förstår då inte varför man vill ta sitt liv när det finns medicin!

Edit OT: Hur länkar man till trådar så att det står FB följt av trådnamnet?

Om du själv skulle lista upp vad som saknas i ditt liv, vad skulle de vara?

Snälla, släpp de tankar du har på självmord.

Jag tänker på självmord i princip dagligen. Tänker på det praktiskt främst. Tolkar det som en sund sak att pröva intellektuellt, om jag vågar om det brister (bita i ampullen, skjuta mig framför isbjörnen o liknande).

Det tar emot för att du är en produkt av evolutionen. Varför påskynda saken?

Du kanske egentligen inte vill? Lös problemet istället, vi lever bara en gång.. Sen har du all tid i världen att vara död!

De flesta som har självmordstankar kommer ju att liksom pusha sig själva närmare döden med tiden. Att man liksom inte tar hand om sig själv utan börjar nyttja droger eller ta onödiga risker.

Varje år så dör många drogdöden eller tar livet av sig. Svårt säga exakta antalet eftersom det sker en viss blandning här av hur man tar livet av sig. Med droger eller att man använder en annan metod eller lyckas dölja sitt självmord i en olycka.

Men förmodligen 700-2000 personer enbart i Sverige varje år.

Jag tror att en del lämnar självmordstankarna bakom sig eller lyckas att leva väldigt länge med dem, men jag tror också att de allra flesta med självmordstankar faktiskt dör i förtid i just självmord.

https://lostallhope.com/ har mycket bra information och statistik kring självmord. OBS!! I motverkande syfte! (Tillvägagångssätt har plockats bort). Statistiken avser inte Sverige men kontentan är att 0.6 % av de med självmordstankar tar sitt liv medans 99.4 % blir "bättre". Dessutom så är det endast 1 av 25 som försöker ta sitt liv som lyckas så statistiken talar emot TS. Det kan vara värt att ha i åtanke!

Gällande överdos i form av droger så toppar Sverige listan i EU och det finns säkerligen ett stort mörkertal. MEN att kalla dessa för självmord är fel. Det fanns en användare på FB som hette Nemesis1 som var oerhört påläst och hade sunda tankar kring droger, han påstås ha dött i överdos. Alla som dör i överdos gör inte det i självmordssyfte utan när de kombinerar substanser i jakt på ett bättr high, oftast horse och benz.

Varför är ditt liv kört? Varför en sorg som inte går att lösa? Öppna upp dig nu! Kram!

Jag har gått i samma tankar i många år.

Funderar dagligen på min död och hur jag kan avsluta denna plåga. Men så fort det kommer till kritan fegar jag ur även om jag är påtänd som ett troll.

Tror det är en biologisk evolutionär spärr. Automatiskt. Självmord går ju emot allt egentligen.

Först och främst ska du söka professionell hjälp. Sen kan du beskriva hur din livssituation ser ut och vad som ställer till det för dig. Har du rutiner, rör du på dig, äter du bra, konsumerar du alkohol och eller narkotika? Berätta lite mer om dig själv så du kanske kan få lite mer tips på saker och ting du kan ändra på mm.

Detta låter liter långsökt, men testa att fasta 2-3 dagar i rad och det kanske kan hjälpa lite. Sen kan du alltid tömma dig på energi genom att träna och på det sättet försöker att bekämpa dina "demoner".

Om du konsumerar alkohol eller narkotika, var ärlig om detta med någon som är professionell inom området så att du kan få hjälp innan det är för sent.

Har haft liknande tankar i 10-15 år nu men är även jag fortfarande kvar på jorden. Som andra sagt så är det inte så enkelt att avsluta då det går emot allt. Tror ändå det är naturligt att tänka på detta sättet. Visst, det är inte så hälsosamt för måendet i längden (jag vet av personlig erfarenhet) men världen är på många sätt sjuk idag och det är inte konstigt att folk mår dåligt och tänker dessa tankar egentligen.

Finns redan några bra tips i tråden, vet inte om du haft kontakt med vården? Jag har provat medicin några gånger men gav upp. Då hjälpte det nog med samtalen lite bättre. Men va inte rädd att prova om du inte redan gjort det. Kost och motion är även det viktigt.

Jag har inte åstadkommit mycket livet och kanske gör jag det aldrig, vad nu det är man ska "åstadkomma". Men det är ingen idé att jämföra sig själv med andra, vi alla har olika uppväxter och förutsättningar för att "lyckas" i livet. Vissa orkar kämpa medan andra har svårt för det. Inget konstigt med det.

Har du någon hobby? Att försöka hålla sig sysslosatt med olika saker har hjälpt mig otroligt mycket med att orka med livet. Som gamle Nietzsche sa: Att leva är att lida, att överleva är att finna mening i lidandet. Det går att må bättre eller att åtminstone tolerera livet med få ljuspunkter, men likväl ljuspunkter!. Så ta för fan inte livet av dig. Skicka PM om du vill.