Föräldrar vill inte att jag ska ha en relation innan äktenskap

Vill enbart ha seriösa svar här nu!

Hej, på er!
Som rubriken lyder så är det sant. Ja, hur ska jag ta mig tillväga? Mina föräldrar är väldigt strikta, absolut inte religiösa. Men väldigt strikta! Vilket givetvis har sina för- och nackdelar. Men nu har det ändå gått för lång? Det har nu tagit på mitt psyke och jag vill egentligen bara gömma mig för dessa värderingar. För några månader sen pratade jag och min mamma om relationer, och om en kille jag nyligen har träffat. Hon var väldigt negativ och inte alls glad över att jag nu har träffat någon. Jag hade mer hoppats på att hon skulle vara glad över min skull och att jag har hittat någon som gör mig lycklig, men så icke! Och på andra sidan, kan jag absolut, absolut inte prata om sådant till min far som är nog mycket striktare än min mor... Vilket betyder om jag nu väljer att ha en relation med denna man, så kommer det att bli helvetetshus av det hela, för de vill givetvis att man gifter sig direkt för att man ska kunna ''hänga'' som vilket par som helst. Värsta fall vill mina föräldrar aldrig mer se mig igen, och jag kommer att ''ses'' som en ''dålig'' förebild för mina yngre syskon. Men jag älskar honom. Och han älskar mig. Han vet om att jag har lite väl strikta föräldrar men kärleken övervinner allt?

Så, finns det tjejer där ute som har genomgått något likande? Vad gjorde ni då? Och till er som inte har genomgått något liknande; vad ska jag göra? Jag kan absolut inte ''bara klippa bandet'' mellan mina föräldrar, för det känns så onödigt och barnsligt.

Du är väl 18? I så fall måste du klippa banden. Annars kommer det att sluta med att din mamma köper kläder till dig trots att du är över 30.

Är det säkert att du inte trollar?

Jag förstår. Känns som sagt väldigt onödigt. Vill egentligen bara att hon ska förstå att det är okej med relationer innan äktenskap. Jag är lite mer än 18, och har ändå kunnat ta diskussioner med mina föräldrar på ett moget sätt, men det är något som inte går in?

Jag har heller aldrig varit den jobbiga tonåringen som har tjatat till sig det mesta, eller tagit stryk för att jag har tyckt annorlunda. Min uppväxt har präglats av mina föräldrars värderingar och tycke.

+1

för helvetet ts ditt liv skit i vad dina föräldrar säger. de kan inte göra ett skit åt dina val.

Och vad vill du att jag ska svara på det här? Läste du första meningen?

Känns det onödigt att fatta sina egna beslut gällande sitt eget liv? I så fall så har ju du blivit duktigt indoktrinerad.

Att vara tonåring går ut på att göra uppror mot sina föräldrar och hitta sin egen röst.

Lättare sagt än gjort? Mina föräldrar är asiater.

jahapp sucks to be you då

vad vill du att vi ska göra när du uppenbarligen inte vill ta emot hjälp?

bara gnälla ?

då vet vi

Som alltid är BigFatCone klok. TS här fick du ett bra svar. 👆

Finns inte mkt att tillägga mer än, fundera på detta: Hur mkt vill du gå miste om i ditt liv, pga dina föräldrars knepiga värderingar osv? De är tyvärr egoistiska i det här. Då får du också vara ”egoistisk” TS. Gör det du mår bra av! Det är din rätt. Lycka till. 🌷

Fick aldrig vara den tonåringen, att utvecklas och att gör mig hörd eller skapa egna värderingar. Nu har det börjat puttra upp på ytan och tagit på mitt psyke

dags att bli lite av rebell då, yolo eller vad man nu ska säga