Bipolär, någonsin kunna leva i ett normalt förhållande?

Läkemedlet du tar ges nämligen i olika syften, i ditt fall misstänker jag, (utifrån det du har angett här) att det är på indikation att minska depressiva återfall. Det är dock ett antipsykotika i första hand, vilket kan ges till Schizofrena patienter och maniska patienter.

Många blir först lättade vid en diagnos, därefter kommer ambivalensen. Jag trycker starkt på att din sjukdomsinsikt är nyckeln, det och att våga och kunna kommunicera. Då menar jag rent allmänt, inte enbart vid relationer.

Min tes är att alla mer eller mindre är dysfunktionella, ibland tenderar den att komma fram, ibland gömmer den sig i andra egenskaper. Var inte så hård mot dig själv, det är en diagnos som beskriver något hos dig. Du bestämmer sedan vad du gör med den informationen. Du är du vare sig du har din diagnos eller inte. Du har redan fått inlägg på flertalet person med bipolaritet som har en relation.

Har ni märkt av ett inre lugn i tider av mer samhällelig volatilitet? Känner ni er mer behärskade när ni får yttre stimulans i form av turbulens och förändring? Och när det inte händer nånting så blir ni i stället oroliga och tappar hopp om framtiden?
Hoppas ni förstår vad jag menar. Ibland när saker och ting lugnar ner sig så känns det som att livet blir trist och ej stimulerande, då blir ni oroliga pga avsaknaden av extern oro eller avsaknad av volatilitet, turbulens, action osv?

Visste inte om att killar kan vara bipolära men när jag läser om det så stämmer typ allting in på hur jag är.

Denna video stämmer in helt på vem jag är.

https://youtu.be/k7tICsQMdDI