Citat:
Ursprungligen postat av
SmurfStorm
Att du orkar. Eller är det bara kul att provocera och ödsla andra tid?
"Ipren-förhöret" sker den 25/9, dagen efter Beatas försvinnande. Då är fortfarande varje timme avgörande eftersom hon ur polisens perspektiv kunde ha varit vid liv då. Det är trygghetspersonen som ber om Iprenen:
Tygghetspersonen efterfrågar någon form av medicin och Sofi får en halv ipren, med information om att iprenen är till från tolv år och eventuellt inte lämplig att ge till Oskar.
Det är styrkan 400 mg som är olämplig att ge barn under 12 år. Ipren med styrkan 200 mg kan enligt FASS ges till barn från 7 år. Jag vet inte bättre än Läkemedelsverket, men det kanske du gör?
Förhöret i fråga är ca 30 minuter följt av 20 minuters paus för Os skull, följt av 20 minuter till av förhör. Tycker du verkligen det är hemsk behandling av huvudvittnet till ett försvinnande?
Som du kan läsa förklarar barnförhörsledaren att samma fråga kan ställas flera gånger för att man kanske inte har förstått svaret första gången. Självklart görs det även för att se om berättelsen ändras och allt eftersom utredningen fortlöper får dom mer information som dom behöver kontrollera med vittnen utan att ställa ledande frågor. Dessutom kan vittnet vara chockat den första tiden efter händelsen. Men du är förmodligen utbildad i förhörsmetodik eftersom du vet bäst? Det är inte jag.
Om vi släpper Os förkylning i september... Vad tror du är anledningen till att C berättar nya versioner varje gång han öppnar munnen?
Läkemedlet beräknas utefter mg per kg av kroppsvikten, multiplicerad med den totala kroppsvikten. Du behöver en snabb kurs i läkemedelsberäkning.
Redan efter första förhöret med lillpojken står det solklart att han knappast vet nånting om händelsen. Att korsförhöra honom om och om igen är i min syn moraliskt felaktigt trots att det finns laglig grund för det.
Lillpojken vet ingenting.
Du fortfarande inte svarat på frågan om att på vilket sätt har pojken bevittnat ett mord.
Förmodligen för att det inte finns nåt vettigt svar till frågan.
Påståendet att pojken har genom att höra röster bevittnat delar av ett mord är totalt felaktigt och i mina ögon en illusion.
Det är knappast förenligt med förhören i akt 112.
Vart har man fått denna illusion ifrån är nånting som jag är väldigt sugen på att ta reda på.
Angående C återkommer när jag har läst färdigt alt 110. Hans så kallade erkännande är en blandning av fantasier och fakta.
Jag skriver min syn när jag har läst färdigt akten.