Citat:
Ursprungligen postat av
Millstart
Jag var länge självmordsbenägen. Ändå tyckte jag att förnuftet var en tillgång värd att undersöka, hur jävligt livet än tedde sig. Så jag kom på följande argument emot självmord:
Evolutionsläran är i stora drag korrekt. Känslor, till exempel ångest, är verktyg för att överleva. Tankar, till exempel förmågan att kunna förutspå ett händelseförlopp, är verktyg för att överleva. Om känslor och tankar blir verktyg för att dö (som vid självmord), så måste det bero på att känslorna och tankarna misslyckats som verktyg för att överleva. Alltså är självmord ett misslyckat försök att leva.
Lite enklare uttryckt: längtan efter döden är hjärnan som tror att döden leder till livet.
Anledningarna till att jag delar med mig av detta argument är två: I det fall det är oriktigt, vill jag veta det. I det fall det är riktigt, kanske det kan hjälpa någon.
Vad säger ni? Självklart är det inte så enkelt som ovan, men jag tycker ändå det är trevligt med ett någorlunda logiskt argument emot självmord, det är inte så ofta man stöter på dem.
Ibland kan det vara värt det att begå självmord. Men de flesta som begår självmord tror jag faktiskt är rätt veka, vilket må låta känslokallt men jag tycker så.
Hade förväntat mig ett bra djupare resonemang med tanke på hur länge du har grubblat på detta.
Jag kan respektera folk som vill avsluta sitt liv om de känner att det inte finns något mer att ge. Funkar i princip inget i livet, varför ens leva? Krävs ett visst mått av livskvalitet för att ens vilja leva.