Borde vi prata mer öppet om kink och BDSM?

Frågeställningen är om vi borde prata om ämnet mer offentligt. Du har redan svarat att du inte tycker så och det respekterar jag.

Att som i mitt första exempel bli stött av den memen och se den som ett diskussionsunderlag överhuvudtaget, kändes överdrivet och lättkränkt och ur det växte mina funderingar att det kanske rentav är pga att det 'endast' snackas om saken på exempelvis Darkside, eller helst inte alls, som folk blir så chockade.

Om man bara vill diskutera med likasinnade så är nog Darkside ett bra community. Vill man däremot skapa en diskussion med blandat folk med olika syn på saken, som inte redan är i BDSM-svängen, känns det mer givande att använda andra forum, kan jag tycka.

Ja, jo. Det är mest att jag inte riktigt förstår varför man prompt ska prata om det med främlingar.

Det är ju helt klart en sak på stora forum som Flashback eller Reddit, där det finns platser för detta så vi som vill slippa kan få göra det, men en annan att göra det i mer offentligt publika sammanhang eller vad man ska säga.

Visst kan det komma upp organiskt men på det hela så förstår jag inte vad folk som jag inte ligger med ska få veta med vem jag ligger, eller hur. Ska BDSM-folket bli som veganer, crossfit:are och Linuxanvändare, att dom inte kan låta bli att dra upp det trots att ingen är intresserad?

Nej, det är väl inget som man promt måste basunera ut.

Sen kanske det finns något mittemellan att jag tas ut i halsband och koppel på stan, med en skylt där det står "Jag är hans slyna" för att göra en poäng och på så sätt öka förståelsen alternativt att jag är knäpptyst om saken i rum där det inte naturligt passar in och hör hemma.

Jag bara känner att det många gånger finns många fördomar, ett utbrett missförstånd och en ovilja till acceptans. Jag hade önskat att vi kommit längre än så.

Du kommer aldrig att kunna öka förståelsen och acceptansen hos dom som inte vill förstå eller acceptera. Att göra någon slags Pridetågs-variant får bara motsatt effekt.

Men du är inne på rätt spår; Du behöver sluta vara en gränslös dumbrud som tror att alla vill prata om dig och din fitta bara för att du vill det. Lär dig att läsa rummet.

Jag la upp en bild på social media. Det var en tramsig meme, som med lite humor och fantasi anspelade på kinbaku/shibari.

Det tog mindre än en minut innan kommentarerna började trilla in. Allt ifrån att sånt där kan jag ju inte antyda offentligt, till de mer vanliga reaktionerna som att jag är sjuk och bör söka hjälp, att jag lider av självskadebeteende osv. Det även från personer som är helt för tex könsbyte, operation med allt vad det innebär.
Smisk och bondage däremot, där var gränsen passerad och det skulle jag få veta.

Jag är allra oftast väldigt privat med vad jag tycker om. Efter att ha läst kommentarerna tog jag av trötthet bort bilden och började tänka på fenomenet.

Annat ex. Härom dagen diskuterade jag med en vän, som har problem med sitt sexliv och var rätt hård mot sin pojkvän. Hon beskyllde honom för att hennes orgasmer uteblev. När jag sa att jag tycker att hon har ett eget orgasmansvar också, blev responsen att hon minsann vet vad för typ av sex jag går igång på och att jag därmed inte är rätt person att komma med råd.

Att inte ha varit öppen har lett till bekymmer i förhållanden. Att vara öppen har lett till bekymmer det med. Jag anser inte att man bör prata om allt med vem som helst, hur som helst, men att aldrig prata om kinks/BDSM gör ju också att folk fortsätter vara oförstående och fördomsfulla. Att låtsas som det inte ens finns, I hopp om att det då försvinner...

Hur gör ni? Berättar ni öppet och fritt eller "leker ni vanilj" i det offentliga? Än idag, i en tid där de flesta förespråkar öppensinnlighet och acceptans för folks olikheter, känner jag fortfarande att dessa ämnen är tabu. Hur kommer det sig? Borde vi prata mer öppet om sånt här?

Oj, oj, oj! En gränslös dumbrud som tror att alla vill prata om min fitta för att jag vill det? Ok.

Jag kan tala om för dig att jag inte är ute efter att starta ett Pridetåg. Vidare har den absolut största majoriteten i min bekantskapskrets inte den blekaste aning om vad jag sysslar med "i sovrummet". När sex som samtalsämne kommer på tal, är jag för det mesta tyst, just för att jag läser av era andras jävla rum hela tiden.

Sen är Pride en jävla fars. Lika rättigheter är inte att kunna marschera runt på stan halvnaken eller i koppel.

Detta är nog ditt största problem. Ibland får man acceptera att hela världen inte består av nallebjörnar och chokladhjärtan och sluta vara så jävla lätt att kränka.

Att jag undrar om man borde prata om det här mer öppet, betyder inte att jag anser att man ska dra igång något i stil med Pridetåget, eller att jag tycker att jag ska piskas offentligt för att folk ska förstå. Vet inte var det kom ifrån, varför måste det dras till en extrem ytterlighet? Jag kan inte heller se att det skulle ge någon något.

Att jag efterfrågar åsikter om hur det eventuellt skulle kunna öka förståelse genom att man är mer offentligt tydlig än vad jag känner att jag kan/har kunnat vara, betyder heller inte att jag tror, förväntar mig, eller vill att folk ska vara intresserade av min fitta, mitt sexliv eller att jag vill kasta det i ansiktet på folk. Det stämmer inte alls in på mig, jag är inte sån.

Jag förstår inte varför man måste prata så mycket om sitt privatliv med främlingar? Oavsett om det är BDSM eller vad fan det nu kan vara.

Nu tycker jag ju totalt annorlunda - att den feministiska debatten just är del i att öppna upp för folks sexualiteter och drifter och skillnaden mellan verklighet och fantasi.
Ta saker som våldtäktsfantasier - vilket på Engelska har ett otroligt mycket bättre ord "ravagementfantasy" - som ju är mer passande. Drömmen är ju att bli tagen vare sig man vill eller inte, men att man egentligen vill vilket är mer "ravement" än "rape"... anywhooo att debatten kring sexualitet gått från att vara sexualitetsfördömmande till mer introspektiv. Att det inte finns några problem alls med att nån vill (säg) bli kissad på, ha på sig läder eller vad det kan vara - men att man fortfarande kan diskutera varför.

Sen har det det senaste åren dykt upp en ny våg av särartsfeminister eller besläktade som ser alla sexuella handlingar som suspekta om dom inte är vaniljigt missionären - detta i grund från en porrkritik som startade genom att totalt missa bollen och blanda ihop "porr" och "sexualundervisning".
Man ville att all sexuell underhållning också skulle vara uppbyggande...
Det viktiga är att komma ihåg att feminism här på FB tenderar att bli ett bekvämt avrundningsord för plattnackade - istället för att faktiskt beskriva en väldigt vanlig del i en ideologisk praktik.