Jag tror inte alla de planerar att köra tour de ski, även om jag gärna skulle se hela landslaget köre.
Louise Lindström är för övrigt född 00 (Moa Hansson är bästa 01:a).
Det är ju otroligt märkligt att man får plats med fler i team Bauhaus om Häggas kör i A-laget istället för team Bauhaus. De två lagen kör lägren tillsammans så om det finns nån begränsning i antalet så är det väl i totala antalet åkare. En åkare i A-laget kostar dock mer eftersom de får större ekonomisk ersättning från förbundet. Så det borde snarare vara så att om Häggas kör i A-laget så har man inte råd med en extra åkare i team Bauhaus (men är ju verkligheten kontraintuitiv så det kan vara tvärtom). Men framförallt tycker jag Häggas är för dålig för ett svenskt A-landslag.
Jag har även svårt att se att årgången 97 (i allmänhet på herrsidan, enstaka åkare lär dock ta ett steg framåt) skulle utvecklas bara för att de nu fyller 25. De står i skuggan av 1996 som kan vara den starkaste herrårgången genom tiderna: Ryska Guldlaget i OS-stafetten inledde med tre 96r, lägg till Kläbo så har man en fruktansvärt stark kvartett 96r. Även påtagligt att just Ryssland har svagare årgång 97-99. Visst finns det ”late bloomers”, men min bild är att numera så slår även de flesta herrar igenom senast när de fyller 23, även om får är som Klaebo och Bolshunov som slog sig in i den absoluta toppen på en gång.
Det här är de som placerat sig top 10 VC eller 20 OS (6/12 i sprint) säsongen som var: Visserligen är vissa kullar bättre men jag tror också på en ålderseffekt (mer träning och erfarenhet plus förväntningar). Grate har bara börjat sin karriär m a o! 5-7 per "mogen" kull som kan hamna högre ibland.
Det här är de som placerat sig top 10 VC eller 20 OS (6/12 i sprint) säsongen som var: Visserligen är vissa kullar bättre men jag tror också på en ålderseffekt (mer träning och erfarenhet plus förväntningar). Grate har bara börjat sin karriär m a o! 5-7 per "mogen" kull som kan hamna högre ibland.
Får börja med att erkänna att jag blandade ihop Yakimushkin och Chervotkin i mitt förra svar.
Danielsson och Anger ska väl vara inom parentes då Anger väl inte ens startat i världscupen och Danielsson bara nått kvartsfinal.
Helt klart kommer årgångarna 98 och senare nå större framgångar framöver. Att Amundsen inte nått större framgångar än beror ju på hur oerhört tufft det är att ens få köra i det norska (liksom det ryska) laget. Men vill man utvärdera inverkan av ålder så ska man ju studera hur hur olika åkare utvecklats med ålder över många år (vilket jag inte orkar göra just nu). På damsidan har vi ju de usla årgångarna 92-93 som tydliga exempel på att set är väldigt stor variation mellan olika årgångar (93 var bra tack vare Stina innan hon bytte sport).
Kan lägga till att det går snabbare att nå toppen i sprint, så Normalt skulle jag sagt att Grate borde vara nära sin topp just nu.
MEN de senaste säsongerna har ju varit allt annat än normala pga pandemin och möjligheten att tävla har varit klart begränsad - så det är inte omöjligt att vi kommer se stora förändringar närmsta året - inte minst som det är stor sannolikhet att inga ryssar tillåts i världscupen nästa vinter. Men jag tror klart mer på att Poromaa och Leo J som redan tagit tydliga kliv tar nya kliv än att Rosjö, Sandström och Andersson som mest står och stampar på sin nivå plötsligt tar ett tydligt steg. Men jag har gärna fel.
Får börja med att erkänna att jag blandade ihop Yakimushkin och Chervotkin i mitt förra svar.
Danielsson och Anger ska väl vara inom parentes då Anger väl inte ens startat i världscupen och Danielsson bara nått kvartsfinal.
Helt klart kommer årgångarna 98 och senare nå större framgångar framöver. Att Amundsen inte nått större framgångar än beror ju på hur oerhört tufft det är att ens få köra i det norska (liksom det ryska) laget. Men vill man utvärdera inverkan av ålder så ska man ju studera hur hur olika åkare utvecklats med ålder över många år (vilket jag inte orkar göra just nu). På damsidan har vi ju de usla årgångarna 92-93 som tydliga exempel på att set är väldigt stor variation mellan olika årgångar (93 var bra tack vare Stina innan hon bytte sport).
Kan lägga till att det går snabbare att nå toppen i sprint, så Normalt skulle jag sagt att Grate borde vara nära sin topp just nu.
MEN de senaste säsongerna har ju varit allt annat än normala pga pandemin och möjligheten att tävla har varit klart begränsad - så det är inte omöjligt att vi kommer se stora förändringar närmsta året - inte minst som det är stor sannolikhet att inga ryssar tillåts i världscupen nästa vinter. Men jag tror klart mer på att Poromaa och Leo J som redan tagit tydliga kliv tar nya kliv än att Rosjö, Sandström och Andersson som mest står och stampar på sin nivå plötsligt tar ett tydligt steg. Men jag har gärna fel.
Ja, det är kanske inte de tre (R-B-A) som är närmast i världscupen att "slå igenom" i sin ålder. Men skulle NÅN 98:a börja bli topp 20 i VC-lopp, Anger göra bra ifrån sig i sprint och Alvar visa seniokapacitet med fyra juniorår kvar, då lär KT (kvällstidningarna) bli som galna och prata om skidunder. Vi får se om "åldersstrukturen ovan tenderar att hålla i sig över tid. Kan kanske vara ett sätt att testa hypotesen.
Två ynka tävlingar kvar… Bruksvallsavslutningen och Volkswagens arrangemang i Bruksvallarna helgen därpå. Hoppas att dom lyckas skapa lite intresse runt rullskidorna i sommar så att man har nåt att titta på. Annars blir det en lika lång väntan som vanligt innan det drar igång igen i slutet på November.
SVT har släppt sin sammanställning över vilka vinteridrottare som drog in mest prispengar i fjol:
1. Sara Hector, alpint, 1 964 000 (10)
2. Elvira Öberg, skidskytte, 1 937 000 (6)
3. Sebastian Samuelsson, skidskytte, 1 451 000 (2)
4. Hanna Öberg, skidskytte, 1 339 000 (1)
5. Sandra Näslund, skicross, 1 268 000 (11)
6. Britta Johansson Norgren, ski classics, 900 000 (ny)
7. Ebba Andersson, längdskidor, 767 000 (4)
8. Jonna Sundling, längdskidor, 736 000 (15)
9. Maja Dahlqvist, längdskidor, 721 000 (17)
10. Linn Persson, skidskytte, 568 000 (8)
11. Frida Karlsson, längdskidor, 526 000 (12)
12. Ida Dahl, ski classics, 496 000 (16)
13. Martin Ponsiluoma, skidskytte, 459 000 (3)
14. Emil Persson, ski classics, 424 000 (7)
15. David Mobärg, skicross, 406 000 (ny)
16. Mona Brorsson, skidskytte, 361 000 (13)
17. Kristoffer Jakobsen, alpint, 318 000 (ny)
18. Max Novak, ski classics, 259 000 (ny)
19. Anna Magnusson, skidskytte, 222 000 (ny)
20. Anna Swenn Larsson, alpint, 221 000 (ny)
Inte direkt munter läsning för de som håller på med traditionell skidåkning och FIS har en utmaning här.
Gustaf Berglund och Eric Rosjö har ju dessutom varit tydliga med att de skulle kunna leva på sin idrott på ett helt annat sätt om de byter till långlopp, samma med Calle.
Pengarna lockar till långlopp
För det är just pengarna som lockar en del åkare till långlopp. Åkare som är med i den tredje landslagsgruppen (Team Svenska Spel) har ingen större ekonomisk uppbackning.
– Skulle jag bara titta rent ekonomiskt skulle jag ha betydligt bättre förutsättningar om jag skulle jag gå med i ett långloppsteam, säger Berglund.
Eric Rosjö, som tillhör samma landslagsgrupp och åkt en del världscup, har gjort fyra lopp i Visma Ski Classics den här säsongen.
– För egen del är det inget snack, då hade jag kunnat leva på idrotten utan problem, det kan jag inte göra nu.
– Sedan får man se på vilken dröm som är starkast, men ekonomiskt är det inget snack, där finns pengarna, säger Rosjö till SVT Sport.
Skulle du kunna tänka dig att satsa helhjärtat på långlopp i framtiden?
– Ja, jag ska absolut inte stänga några dörrar, det får man ta år för år, men mina stora mål har alltid varit VM och OS och så känner jag även nu, sedan får vi se när det händer, men det kommer säkert bli långlopp, men beror lite på hur det går.
Calle Halfvarsson: ”Har fått bra erbjudanden”
Calle Halfvarsson har själv inte åkt något långlopp i år, men förstår varför åkare i de lägre landslagsgrupperna väljer att köra. Han har själv lockats, men inte tackat ja.
– Men skulle man få mycket bättre erbjudanden så…. Då måste det vara någorlunda jämförbart från landslaget för att jag ska fortsätta med det, säger han till SVT Sport.
Om du bara tänkte på pengarna skulle du redan ha bytt då?
– Ja, det skulle jag, jag har fått bra erbjudanden.
– Där har det en liten bit kvar, förbundet alltså.
SVT har släppt sin sammanställning över vilka vinteridrottare som drog in mest prispengar i fjol:
1. Sara Hector, alpint, 1 964 000 (10)
2. Elvira Öberg, skidskytte, 1 937 000 (6)
3. Sebastian Samuelsson, skidskytte, 1 451 000 (2)
4. Hanna Öberg, skidskytte, 1 339 000 (1)
5. Sandra Näslund, skicross, 1 268 000 (11)
6. Britta Johansson Norgren, ski classics, 900 000 (ny)
7. Ebba Andersson, längdskidor, 767 000 (4)
8. Jonna Sundling, längdskidor, 736 000 (15)
9. Maja Dahlqvist, längdskidor, 721 000 (17)
10. Linn Persson, skidskytte, 568 000 (8)
11. Frida Karlsson, längdskidor, 526 000 (12)
12. Ida Dahl, ski classics, 496 000 (16)
13. Martin Ponsiluoma, skidskytte, 459 000 (3)
14. Emil Persson, ski classics, 424 000 (7)
15. David Mobärg, skicross, 406 000 (ny)
16. Mona Brorsson, skidskytte, 361 000 (13)
17. Kristoffer Jakobsen, alpint, 318 000 (ny)
18. Max Novak, ski classics, 259 000 (ny)
19. Anna Magnusson, skidskytte, 222 000 (ny)
20. Anna Swenn Larsson, alpint, 221 000 (ny)
Inte direkt munter läsning för de som håller på med traditionell skidåkning och FIS har en utmaning här.
Gustaf Berglund och Eric Rosjö har ju dessutom varit tydliga med att de skulle kunna leva på sin idrott på ett helt annat sätt om de byter till långlopp, samma med Calle.
Pengarna lockar till långlopp
För det är just pengarna som lockar en del åkare till långlopp. Åkare som är med i den tredje landslagsgruppen (Team Svenska Spel) har ingen större ekonomisk uppbackning.
– Skulle jag bara titta rent ekonomiskt skulle jag ha betydligt bättre förutsättningar om jag skulle jag gå med i ett långloppsteam, säger Berglund.
Eric Rosjö, som tillhör samma landslagsgrupp och åkt en del världscup, har gjort fyra lopp i Visma Ski Classics den här säsongen.
– För egen del är det inget snack, då hade jag kunnat leva på idrotten utan problem, det kan jag inte göra nu.
– Sedan får man se på vilken dröm som är starkast, men ekonomiskt är det inget snack, där finns pengarna, säger Rosjö till SVT Sport.
Skulle du kunna tänka dig att satsa helhjärtat på långlopp i framtiden?
– Ja, jag ska absolut inte stänga några dörrar, det får man ta år för år, men mina stora mål har alltid varit VM och OS och så känner jag även nu, sedan får vi se när det händer, men det kommer säkert bli långlopp, men beror lite på hur det går.
Calle Halfvarsson: ”Har fått bra erbjudanden”
Calle Halfvarsson har själv inte åkt något långlopp i år, men förstår varför åkare i de lägre landslagsgrupperna väljer att köra. Han har själv lockats, men inte tackat ja.
– Men skulle man få mycket bättre erbjudanden så…. Då måste det vara någorlunda jämförbart från landslaget för att jag ska fortsätta med det, säger han till SVT Sport.
Om du bara tänkte på pengarna skulle du redan ha bytt då?
– Ja, det skulle jag, jag har fått bra erbjudanden.
– Där har det en liten bit kvar, förbundet alltså.
Nu är iofs skandinavska cupen inte jämförbart med IBU-cupen. Det finns också en helt annan struktur inom skidskyttet än inom längd.
Helt klart, tog det mest som ett exempel på hur det ser ut. Kör du bra i skidskyttets andradivision drar du ändå in okej med pengar vilket knappast kan sägas vara fallet inom längdåkningen.
Helt klart, tog det mest som ett exempel på hur det ser ut. Kör du bra i skidskyttets andradivision drar du ändå in okej med pengar vilket knappast kan sägas vara fallet inom längdåkningen.
Fast hade längdåkningen haft en öppen europacup (som IBU-cupen är) hade det antagligen varit större prissummor än vad som nu är i skandinaviska cupen.