Citat:
Ursprungligen postat av
SkepticalHippo
Jag kan svara utifrån min egen situation som urartade på samma sätt som TS: Nej, det kommer varken direkt eller "poff". Det kommer smygande med en liten landvinning från partnerns sida per tillfälle. Då 100 saker gåtts igenom under lång tid och reglerna för dessa har satts så inser man plötsligt att man är lurad medan det under tiden kunde verka som tillfälligheter, en dålig dag eller tillfällig instabilitet. Det är ungefär samma förlopp som personer beskriver då de fastnar i en sekt.
I mitt fall så var partnern snarare en dröm under de första åren. Han var motsatsen till kontrollerande, svartsjuk och aggressiv. Efter att vi fick barn ändrades det i ganska rask takt. Det var som att den ökade pressen från att vara förälder samt känslan av tt jag nu var fast med honom fick honom att släppa allt han visste om hur man beter sig. Det började redan komma rejäla varningstecken under graviditeten men det blev värre efter födelsen. Han slog mig första gången redan 4-5 månader efter att sonen var född.
Det där är inte bara dömande utan även naivt som fan. Tror du att någon skulle stanna om det var tydligt från start att det kommer gå åt helvete?
Jag fick hjälp av Stödcentrum på kommunen att lämna. Jag tycker att TS ska ta kontakt med liknande instans i sin kommun (det finns på alla orter, kopplat till socialtjänsten) och be om att få komma på stödsamtal. Jag var redo att lämna först ett år efter stödsamtal. Jag fick då låna en liten lägenhet via dem under första månaderna tills jag kunde hitta eget boende. Vi har idag 50/50 vårdnad och det går bra. Alla katastroftankar jag hade innan jag lämnade har visat sig oriktiga. Det var det bästa jag gjort.
Jag förstår och jag har bevittnat liknande situationer tidigare.
Jag förstår även att detta är din sanning och att du vill upphöja den till absolut sanning.
Jag tänker tyvärr inte gå dig till mötes där du framhäver dig själv som ett ovetandes offer utan ansvar.
För det första så är människor inte Dr jekyll and Mr hyde. Du föll för den här snubben för hade egenskaper du gillade. Även om han inte var fullt utblommad kontrollfreak så fanns tendenserna där från börja. För att bibehålla din självbild som ett offer utan ansvar förstår jag om du vill fortsätta förneka detta. Jag kommer tyvärr inte ändra min uppfattning för det.
För det andra undrar jag vad som triggade igång hans utblomning till kontrollfreak. Du lämnar lite att förtälja och det är inte rimligt av mig att spekulera fritt baserat på andras relationer. Frågan är dock om du kommer våga avslöja något som riskerar göra att du delvis hålls ansvarig för omständigheterna? Troligen inte. Vi lämnar det helt enkelt höljt i dunkel där jag bibehåller min statistiska uppfattning om dig och orsakerna.
Och på din fråga "Tror du att någon skulle stanna om det var tydligt från start att det kommer gå åt helvete? " svarar jag: ja. 1000 gånger ja. Att du försöker vara lustig genom att ställa frågan retoriskt vittnar om din naivitet inför kvinnor, eller människor överlag för den delen. Men det är inte helt oväntat, det stämmer in på din självbild som ett offer utan ansvar.
Men för all del, kalla mig naiv om det är vad som krävs för att bibehålla din geocentriska världsbild.