Hej.
Jag valde att spendera knappt en timme på förmiddagen att försöka förstå adhd-problematik.
Det har inte varit något jag är intresserad utav, men jag valde att göra detta för att kanske kunna skriva något användbart till en bekant som har problematik med detta.
Något jag upptäckte är att hela s.k "diagnosen" är en metod på hur man flyr jobbiga känslor.
Det här är ingen diagnos!! Det här är en människa som har upplevt en dålig barndom!
Det tog mig alltså knappt en timme att lista ut vad adhd faktiskt är för något.
Medans läkare, sjuksystrar, psykologer och hela vården + samhället idiotförklarar dessa människor!!
Förklaring:
( Obs: Brainstorm, har inte finskrivit texten. )
En vana utav att fly verkligheten i tankar och ständigt undvika sig själv,
Vilket resulterar i att man blir rastlös och måste göra någonting hela tiden, man stressar omkring och undviker att vila och ta det lugnt.
Man tänker undermedvetet "När vi kommer fram och börjar med X så blir allt så härligt,", sen kommer man fram och börjar med X och sedan inser att det inte är någon skillnad från innan man började med X efter att det nya och alla sinnesintryck har lagt sig och inte är intressanta längre,
Man är fortfarande samma person med samma känslor inombords, man är dock inte medveten om att det är vad som sker, utan av vanebildning så börjar tankar börjar per automatik försöka finna lösningen på dom negativa känslorna som man tvingas konfrontera när man har fått slut på saker i den nya miljön att analysera och intressera sig för, lösningen som man är van vid är att börja tänka på ett nytt scenario, en ny miljö och något annat att göra för att "då kommer det bli bättre",
Så man stressar ständigt omkring och ska göra nya saker innan man ens har gjort det man planerade från början,
När man tänker och planerar framtiden, så får man en paus från sina känslor och skapar ett scenario/illusion,
Om du exempelvis tänker att du kommer få beröm för att du räddar livet på någon och verkligen lever dig in i detta scenario, så kommer du uppleva positiva känslor utav själva tanken på den verklighet du skapar i ditt huvud,
När man sedan flyr sina känslor en kort stund under planeringen som innehåller för höga förväntningar, så lär man sig att det är en fungerande taktik för att må bättre och undermedvetet så skapar man en vanebildning och ett beteendemönster utav att det enda sättet att må lite bättre är att det ska hända saker hela tiden,
Man misstolkar alltså situationen det är inte händelserna eller aktivitet som gör någon skillnad, det är nya intryck som man söker, något att ständigt hålla sig intresserad utav, man kan inte sitta i arresten och fly verkligheten, då inga nya sinnesintryck existerar där, det är därför samvetet ofta kryper upp hos människor först när dom hamnar i arresten, då dom konfronterar sig själva och vad dom verkligen tycker om sin brottsliga handling
Ett nytt sinnesintryck funkar som inspiration för tankar men när den processen är färdig så svalnar intresset för det nya och det blir väldigt svårt att skapa en stark inlevelse och försvinna i "analyser" av omgivningen och man rör sig sakta tillbaks till sig själv, och sina känslor,
Så du slipper återuppleva det traumat som utgör din identitet, bara tanken "är jag törstig?" använder sig utav din förståelse utav vem du är när du frågar dig själv om "Jag" är törstig, detta river upp negativa känslor om du har varit utsatt för trauma,
När man tappar intresse för ett externt sinnesintryck så kan man inte längre fly i det, så man blir expert på att söka ett nytt intryck med ny inspiration för att öka sin inlevelse i något utanför en själv och stärka flykten från obehaget.
Man kommer tillbaks till obehaget när detta sker och man har vant sig vid att lösa problemet med flykt, man flyger omkring i sina tankar om allt möjligt tills dess at inspirationen börjar sina och man sätter igång sin andra försvarsmekanism och beteende att söka en ny miljö och nytt bränsle(nya sinnesintryck) till tankar och funderingar.
Denna typen utav problematik och skapade beteendemönster leder även till att det blir mycket svårare att fokusera i ett stökigt klassrum, då man skriker på sig själv;
""Oj ett nytt intryck, du vet vad som är bäst att göra när det kommer nya intryck! Kolla massa starka intryck! Börja ta in dom, NU har du chansen att fly massvis, det är ju starka sinnesintryck med mycket information och dom är dom bästa att fly så intensivt som möjligt!""
Adhd tolkar jag även som något ett barn utvecklar när det inte får tillräckligt mycket kärlek och affektion samt uppmärksamhet när det är ett barn.
Detta skapar känslor där barnet inte älskar sig själv och undviker att veta av sig själv, när ens förälder undviker en och inte uppskattar en, så accepterar man att man inte är värd detta och känner att man helt enkelt inte förtjänar kärlek, man anser att man inte har något värde,
Detta är jättesvårt att bryta och tufft att hela, väldigt tufft, då det utgör en sån djup grund och tidigt uppfattning om verkligheten, sin perception och hur allt annat bygger på den förståelsen. Det är en stark del i den identitet man har.
En annan aspekt utav detta flykt beteende;
Man kan exempelvis hålla på att irritera sina kompisar och vara allmänt jobbig för att man behöver och söker uppmärksamhet(alla med ADHD gör inte detta), människor uppfattar det dock som att personen håller på och retas och behandlar dom dåligt,
Men personen med ADHD har fått lära sig at den enbart får uppmärksamhet om den beter sig på ett sätt som irriterar någon, man är även "beroende" utav dom känslorna som uppstår när någon säger till en och tillrättavisar, då man är uppvxät med att tvinga sig uppskatta denna typen utav känsla,
Då man är uppväxt med människor som inte älskar en och man har aldrig fått uppmärksamhet annat än när man gör något som kräver tillsägelse för att lära barnet och undvika att barnet skapar problem i ens egna liv,
Detta leder till att barnet trotsar och bryter mot regler för att få uppmärksamhet och relationen utvecklas till en hatkärlek, där barnet accepterar en föräldrar som ständigt skriker och klagar på en eftersom alternativet är att vara helt ensam, och föräldrarna blir allt mer irriterat på barnet och tappar sina känslor ändå mer,
Autism spektrum = ADD, ADHD, Asperger
Jag tror att alla dessa är symptom utav beteenden och metoder/lösningar på traumatiska och känslomässig problematik i tidig ålder som lägger grunden med att man tvingats ett behov av försvarsmekaniker för att inte skadas ändå mer.
Det krävs väldigt mycket självinsikt, självdisciplin och arbete för att förändra sitt beteende och sitt tänk, då det sitter så djupt och avgör hur du ser på världen och verkligheten starkare än tanken och känslor, det är din förståelse.
Det ända sättet att förändra förståelsen, är att använda sig utav beteenden och metoder som bevisar för en själv i sin upplevelse att dom är mer effektiva.
Exempel: Man kanske förstår att "äta hälsosamt är det bästa", men förstår man verkligen det om man inte äter hälsosamt? Nej hade man förstått det hade man ätit hälsosamt, för man förstår att det är bäst.
Det är på detta sättet som många människor lurar sig själva att dom förstår och vet mer saker än vad dom gör, bara för att man förstår ett koncept, så betyder det inte att man förstår vad konceptet innebär fullt ut.
Det är först när du har tvingat dig själv till att äta hälsosamt under en längre period och börjar få resultat av bättre mående, snyggare kropp, osv, som du skapar en förståelse på djupet utav vad det innebär att äta hälsosamt vilket resulterar i:
Att du inte har behov utav att tvinga dig till beteendet lika mycket, du gör det av egen vilja då du förstår fördelen , till slut är det en del utav dig när förståelsen är tillräckligt djup och du gör det per automatik utan att behöva fundera, tänka eller motivera dig till det.
Man måste alltså uppleva något för att kunna förstå det.
Man måste även tvinga sig själv till något för att få en möjlighet att kunna utveckla förståelse. Om du inte tvingar dig själv, så förstår du det redan.
När det kommer till adhd, så handlar det mycket om att bryta sina tankar när dom börjar åka iväg, att påminna sig om "nuet" och försöka lära sig att uppskatta "nuet", när man förstår på riktigt att "nuet" är det enda som man någonsin kommer uppleva och det enda som finns, så inser man att man inte har något annat val än att acceptera sin situation och göra det bästa utav den, alltid.
Det är ingen mening att fly, flykten gör "nuet" ändå jobbigare i längden.
Det kan även hjälpa att förstå att det är viktigt att börja älska sig själv och att man förtjänar att bli älskad, att man har blivit lurad av sin miljö, att man inte fick det man behövde och att man inte har gjort något fel, att den uppfattning man har om sig själv kommer från att man litade på en auktoritet som missbrukade sitt ansvar och inte hade förmågan att lösa ett personligt problem, att den inte är sann, att den grundar sig i att man litade på någon annan och att den inte har någon grund i sin egna förståelse eller sina åsikter, att det är något man kopierade på grund utav tillit som man inte borde haft.
Vad tror Flashback om min teori?
Uppfattar ni på Flashback ADHD som en diagnos?
Jag valde att spendera knappt en timme på förmiddagen att försöka förstå adhd-problematik.
Det har inte varit något jag är intresserad utav, men jag valde att göra detta för att kanske kunna skriva något användbart till en bekant som har problematik med detta.
Något jag upptäckte är att hela s.k "diagnosen" är en metod på hur man flyr jobbiga känslor.
Det här är ingen diagnos!! Det här är en människa som har upplevt en dålig barndom!
Det tog mig alltså knappt en timme att lista ut vad adhd faktiskt är för något.
Medans läkare, sjuksystrar, psykologer och hela vården + samhället idiotförklarar dessa människor!!
Förklaring:
( Obs: Brainstorm, har inte finskrivit texten. )
En vana utav att fly verkligheten i tankar och ständigt undvika sig själv,
Vilket resulterar i att man blir rastlös och måste göra någonting hela tiden, man stressar omkring och undviker att vila och ta det lugnt.
Man tänker undermedvetet "När vi kommer fram och börjar med X så blir allt så härligt,", sen kommer man fram och börjar med X och sedan inser att det inte är någon skillnad från innan man började med X efter att det nya och alla sinnesintryck har lagt sig och inte är intressanta längre,
Man är fortfarande samma person med samma känslor inombords, man är dock inte medveten om att det är vad som sker, utan av vanebildning så börjar tankar börjar per automatik försöka finna lösningen på dom negativa känslorna som man tvingas konfrontera när man har fått slut på saker i den nya miljön att analysera och intressera sig för, lösningen som man är van vid är att börja tänka på ett nytt scenario, en ny miljö och något annat att göra för att "då kommer det bli bättre",
Så man stressar ständigt omkring och ska göra nya saker innan man ens har gjort det man planerade från början,
När man tänker och planerar framtiden, så får man en paus från sina känslor och skapar ett scenario/illusion,
Om du exempelvis tänker att du kommer få beröm för att du räddar livet på någon och verkligen lever dig in i detta scenario, så kommer du uppleva positiva känslor utav själva tanken på den verklighet du skapar i ditt huvud,
När man sedan flyr sina känslor en kort stund under planeringen som innehåller för höga förväntningar, så lär man sig att det är en fungerande taktik för att må bättre och undermedvetet så skapar man en vanebildning och ett beteendemönster utav att det enda sättet att må lite bättre är att det ska hända saker hela tiden,
Man misstolkar alltså situationen det är inte händelserna eller aktivitet som gör någon skillnad, det är nya intryck som man söker, något att ständigt hålla sig intresserad utav, man kan inte sitta i arresten och fly verkligheten, då inga nya sinnesintryck existerar där, det är därför samvetet ofta kryper upp hos människor först när dom hamnar i arresten, då dom konfronterar sig själva och vad dom verkligen tycker om sin brottsliga handling
Ett nytt sinnesintryck funkar som inspiration för tankar men när den processen är färdig så svalnar intresset för det nya och det blir väldigt svårt att skapa en stark inlevelse och försvinna i "analyser" av omgivningen och man rör sig sakta tillbaks till sig själv, och sina känslor,
Så du slipper återuppleva det traumat som utgör din identitet, bara tanken "är jag törstig?" använder sig utav din förståelse utav vem du är när du frågar dig själv om "Jag" är törstig, detta river upp negativa känslor om du har varit utsatt för trauma,
När man tappar intresse för ett externt sinnesintryck så kan man inte längre fly i det, så man blir expert på att söka ett nytt intryck med ny inspiration för att öka sin inlevelse i något utanför en själv och stärka flykten från obehaget.
Man kommer tillbaks till obehaget när detta sker och man har vant sig vid att lösa problemet med flykt, man flyger omkring i sina tankar om allt möjligt tills dess at inspirationen börjar sina och man sätter igång sin andra försvarsmekanism och beteende att söka en ny miljö och nytt bränsle(nya sinnesintryck) till tankar och funderingar.
Denna typen utav problematik och skapade beteendemönster leder även till att det blir mycket svårare att fokusera i ett stökigt klassrum, då man skriker på sig själv;
""Oj ett nytt intryck, du vet vad som är bäst att göra när det kommer nya intryck! Kolla massa starka intryck! Börja ta in dom, NU har du chansen att fly massvis, det är ju starka sinnesintryck med mycket information och dom är dom bästa att fly så intensivt som möjligt!""
Adhd tolkar jag även som något ett barn utvecklar när det inte får tillräckligt mycket kärlek och affektion samt uppmärksamhet när det är ett barn.
Detta skapar känslor där barnet inte älskar sig själv och undviker att veta av sig själv, när ens förälder undviker en och inte uppskattar en, så accepterar man att man inte är värd detta och känner att man helt enkelt inte förtjänar kärlek, man anser att man inte har något värde,
Detta är jättesvårt att bryta och tufft att hela, väldigt tufft, då det utgör en sån djup grund och tidigt uppfattning om verkligheten, sin perception och hur allt annat bygger på den förståelsen. Det är en stark del i den identitet man har.
En annan aspekt utav detta flykt beteende;
Man kan exempelvis hålla på att irritera sina kompisar och vara allmänt jobbig för att man behöver och söker uppmärksamhet(alla med ADHD gör inte detta), människor uppfattar det dock som att personen håller på och retas och behandlar dom dåligt,
Men personen med ADHD har fått lära sig at den enbart får uppmärksamhet om den beter sig på ett sätt som irriterar någon, man är även "beroende" utav dom känslorna som uppstår när någon säger till en och tillrättavisar, då man är uppvxät med att tvinga sig uppskatta denna typen utav känsla,
Då man är uppväxt med människor som inte älskar en och man har aldrig fått uppmärksamhet annat än när man gör något som kräver tillsägelse för att lära barnet och undvika att barnet skapar problem i ens egna liv,
Detta leder till att barnet trotsar och bryter mot regler för att få uppmärksamhet och relationen utvecklas till en hatkärlek, där barnet accepterar en föräldrar som ständigt skriker och klagar på en eftersom alternativet är att vara helt ensam, och föräldrarna blir allt mer irriterat på barnet och tappar sina känslor ändå mer,
Autism spektrum = ADD, ADHD, Asperger
Jag tror att alla dessa är symptom utav beteenden och metoder/lösningar på traumatiska och känslomässig problematik i tidig ålder som lägger grunden med att man tvingats ett behov av försvarsmekaniker för att inte skadas ändå mer.
Det krävs väldigt mycket självinsikt, självdisciplin och arbete för att förändra sitt beteende och sitt tänk, då det sitter så djupt och avgör hur du ser på världen och verkligheten starkare än tanken och känslor, det är din förståelse.
Det ända sättet att förändra förståelsen, är att använda sig utav beteenden och metoder som bevisar för en själv i sin upplevelse att dom är mer effektiva.
Exempel: Man kanske förstår att "äta hälsosamt är det bästa", men förstår man verkligen det om man inte äter hälsosamt? Nej hade man förstått det hade man ätit hälsosamt, för man förstår att det är bäst.
Det är på detta sättet som många människor lurar sig själva att dom förstår och vet mer saker än vad dom gör, bara för att man förstår ett koncept, så betyder det inte att man förstår vad konceptet innebär fullt ut.
Det är först när du har tvingat dig själv till att äta hälsosamt under en längre period och börjar få resultat av bättre mående, snyggare kropp, osv, som du skapar en förståelse på djupet utav vad det innebär att äta hälsosamt vilket resulterar i:
Att du inte har behov utav att tvinga dig till beteendet lika mycket, du gör det av egen vilja då du förstår fördelen , till slut är det en del utav dig när förståelsen är tillräckligt djup och du gör det per automatik utan att behöva fundera, tänka eller motivera dig till det.
Man måste alltså uppleva något för att kunna förstå det.
Man måste även tvinga sig själv till något för att få en möjlighet att kunna utveckla förståelse. Om du inte tvingar dig själv, så förstår du det redan.
När det kommer till adhd, så handlar det mycket om att bryta sina tankar när dom börjar åka iväg, att påminna sig om "nuet" och försöka lära sig att uppskatta "nuet", när man förstår på riktigt att "nuet" är det enda som man någonsin kommer uppleva och det enda som finns, så inser man att man inte har något annat val än att acceptera sin situation och göra det bästa utav den, alltid.
Det är ingen mening att fly, flykten gör "nuet" ändå jobbigare i längden.
Det kan även hjälpa att förstå att det är viktigt att börja älska sig själv och att man förtjänar att bli älskad, att man har blivit lurad av sin miljö, att man inte fick det man behövde och att man inte har gjort något fel, att den uppfattning man har om sig själv kommer från att man litade på en auktoritet som missbrukade sitt ansvar och inte hade förmågan att lösa ett personligt problem, att den inte är sann, att den grundar sig i att man litade på någon annan och att den inte har någon grund i sin egna förståelse eller sina åsikter, att det är något man kopierade på grund utav tillit som man inte borde haft.
Vad tror Flashback om min teori?
Uppfattar ni på Flashback ADHD som en diagnos?
__________________
Senast redigerad av OlagligBlomma 2021-05-07 kl. 14:31.
Senast redigerad av OlagligBlomma 2021-05-07 kl. 14:31.
