Kan ni se det vackra i det negativa och "fula"?

Hur förhåller ni er till det som "normalt" inte anses vara vackert? Kan ni se det vackra i det vi tillskriver som negativt, som negativa händelser i våra liv, negativa affekter och känslotillstånd och negativa upplevelser?

Är dystopiska händelser vackra? Kan död vara vackert? Kan olycka (känslan) bli vackert?
Eller förknipper ni ordet vacker med positivitet?

Nej jag kan inte se det vackra i det som är negativt.

Varför? Kan du se det "vackra" i något som enligt norm inte anses vara vanligt?

Det kan jag lekande lätt.
Första gången jag var riktigt hungrig och insåg att mat smakade godare då förstod man att lite problem är en krydda i tillvaron.

Mycket konst bygger också på att saker inte ska vara "för bra" utan att lite fulhet förhöjer upplevelsen. Exempelvis då som musikstilar som medvetet väljer en sämre produktion för att framhäva en känsla.

Utan negativetet i tillvaron som kontrast till det postiva i livet blir ganska smaklöst

Det händer. Livet är komplext.

Döden som sådan är det bästa som finns. Det är övergången som kan vara ohygglig.

Intressant, talar du från döden?

Död är för mig vackert, om det är det bästa som finns återstår att se.

Syftar du på imperfektion i konst? En människa då, kan en "trasig" person vara vacker? Trots ständig negativitet och olycka?

Livet är, varken mer eller mindre. Vad ser du det vackra i det här sammanhanget?

Är det för att vi som människor har ett behova att ständigt relativisera allt och tillskriva dem värden?

Man upplever inget som död och lider således inte.