Måste man ta lån för att leva drägligt i Sverige?

Som rubriken lyder. Måste man ta lån för att kunna leva ett drägligt liv i Sverige? Jag tror inte jag vet om någon som inte tagit lån och som har eget boende, bil etc.

Har några av er undvikit att ta lån och hur går/gick det?

Varför ska man/ska man inte ta lån?

Det beror på vad du tycker är drägligt liv.
Går utmärkt att hyra bostad och köpa en billig bil utan att behöva ta lån.

Personligen tycker jag lån är något bra då det möjliggöra investeringar och förändringar av sin livssituation. Utan lån skulle vi vara tillbaka till den tid när i stort sett endast ärvda pengar kunde förändra individens livssituation. Lån möjliggör också för statens investeringar i infrastruktur, vägar och för företags utveckling av mänskliga idéer, vilket är bra för den individuella kreativiteten. Som bonus ger det också skatteintäkter.

Så jag gillar lån.

Jag hade råd att köpa vårat hus då det begav sig för 15 år sedan, men valde att sätta pengarna I fonder istället, och lånade till huset.

Fondsparandet har gått som en nyårsraket... och värdet på huset ännu bättre.

Jag är också nyfiken på ts definition av "ett drägligt liv".

Det kan ju vara lite problematiskt att köpa bostad som ts var inne på om man inte är född med silversked i munnen.

Gör som oss judar, konsumera bara av oss själva så långt det går, vi har lärt bögar och feminister göra samma sak! Utrota fienden genom att inte anställa, inte konsumera, inte bekräfta, inte tilltala med namn, fälla nedvärderande kommentarer mot.
Då behövs inga lån, det sociala nätverket finns där man behöver det, det finns tom affärer och handel med två priser. Fienden ska alltid betala mer, några procent räcker, genomför det under hundratals år så blir det miljarder i egna nätverkets fickor.
Där det finns medlemskort finns det möjlighet till ojämlika priser och tro mig, vi utnyttjar det till max. ICA är ledande inom den metoden!

Det är en för bred fråga för att svara på.

Den som är miljardär kan leva helt OK utan lån. Även den som hyr en hyresrätt kan leva bra, utan lån. För normalinkomsttagaren som inte kan få en hyresrätt och inte har några ärvda pengar eller liknande, krävs ofta ett bostadslån för att kunna leva ett bra liv (d.v.s med en acceptabel bostad). Billån eller andra lån behövs oftast inte.

Senaste 25 åren har så mycket belåning som möjligt varit framgångsreceptet. Då bostadsmarknaden är ett nollsummespel om statusobjekt och bra lägen så vinner alltid den som är villig att belåna sig. Därmed inte sagt att det kommer vara så i framtiden.

Ja i Sverige ska du inte äga något.
Det är fult att äga.

Om folk har mer pengar än de egentligen har, så driver det upp priser på många saker å således blir det en kamp om vem som kan ta störst lån, istället för vem som ärver mest. Man förskjuter endast samma problem, lite längre fram.

Sen när lånen sinar, folket är så överbelånade p.g.a bil, hus, elektronik, resor m.m, så går hela ekonomin åt helvete och miljoner människor sitter i skuld långt över öronen. När saker måste säljas, har fåtal pengar å så har vi hundratusentals, till miljoner människor som för evigt lever i skuld.
_________________

Nej, få lever utan skuld. T o m förr gjorde de det, synd bara att förr gick det fortare att betala av p.g.a lägre priser. Nu är dräglig tillvaro så dyr och lånen så höga, att sannolikheten är stor för i princip alla som antingen vill fly storstaden i bra hus, eller bo mitt i staden, att lånet följer med ner i graven. Och mycket kan hända under de åren som kan kosta en ekonomiskt för livet.

Man kan däremot slå sig fri, ta ett industrijobb, ha 5 - 10 hundår där man tänker på de små utgifterna, inte de stora inkomsterna, ha lite flyt men mycket kunskap om aktier, fonder o.s.v, för att sedan ta ut det när man är äldre.

Men folk vill ju leva, gärna igår redan och lånen flödar så få väljer att verkligen göra ovan. Men utan skuld kan man vara, men det blir svårare ju högre kostnaden för ett drägligt liv är.

Jag har lånat när jag bytt bostad. Sedan har jag betalat av det lånet så fort jag kan. Det har hänt ett par gånger och då tagit något år. Procentuellt av marknadspriset har lånet blivit mindre för varje gång, men sist bytte jag till en dyrare ort så det kommer ta en handfull år att bli av med det denna gången.

Men däremellan har jag levt skuldfri i bostäder jag ägt, bortsett från mindre indirekta skulder i bostadsrättsföreningen jag köpt in mig i.

Så visst går det utmärkt att leva i Sverige utan lån. Det är en mycket befriande känsla att ha 90% av inkomsten disponibel till vad jag vill.

Jag fick snåla i ett par år för att komma hit, det var när jag köpte min första bostad. Det var det absolut värt, även om det var lite surt stundvis. Det blir en vana att inte spendera pengarna på meningslösa saker, och det sitter kvar som en reflex långt efteråt. Men aldrig fattigt, bara sparsamt.

Bo i en sunkig etta. 4000kr?
Köp en skruttig 740 för 10000kr?

Du kommer säkert ha flera tusen kvar i efter allt är betalt.