Dagens ord

I Vetenskapsnyheter på Sveriges Radio användes ordet etologi. Kanske är det fler än jag som då och då måste repetera de där e-logierna (källa i första hand NEO):

egyptologi = vetenskapen om Egyptens fornkultur
ekologi = vetenskapen om de levande organismerna i förhållande till sin omgivning
endokrinologi = vetenskapen om de inresekretoriska körtlarna
entomologi = läran om insekterna
epidemiologi = läran om epidemier
epistemologi = kunskapsteori (kunskap om kunskapsstrukturer, metakunskap?)
etiologi = läran om orsaker t.ex. till brott el. sjukdom
etologi = läran om djurens beteende och orsakerna till det
etnologi = vetenskapen om folkkultur i alla dess yttringar (och hur kulturkrockar undviks)
etymologi = läran om härledning av ord och deras betydelse

Nej

Ett något torftigt dagens ord kan man tycka.

För att utveckla det hela kan man nämna att ordet ger ungefär 6 190 000 träffar på Google. Dess antagonist "ja" ger dock ungefär 8 730 000 träffar. Och så säger de att vi svenskar är så negativa, när ja vann med 2 540 000. Grattis Sverige!

Inte vet jag hur Mr. Herengus söker på Google, men beroende på restriktioner får jag mellan 14 och 870 miljoner träffar på "ja". Även i den lägre siffran ingår då tidningen JA = Jordbruksaktuellt, men det är väl OK. Det gör förstås stor skillnad om man får med tyska »ja» som förutom "ja" betyder "ju" – ju.

NEO:

marsvin subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
• typ av svanslös gnagare med kort, kraftig kropp, stort huvud och korta ben förekommande urspr. i Sydamerika; ofta anv. som sällskaps- och försöksdjur
HIST.: sedan 1638; efter ty. Meerschweinchen 'litet marsvin', till Meer 'hav' och Schwein 'svin'; jfr mar-, markatta

markatta subst. ~n markattor
• (typ av) smäckert byggd, afrikansk apa med lång svans och stora kindpåsar och ofta med karakteristiska teckningar i ansiktet
BET.NYANS: om ful el. besvärlig person [starkt vard.]: din gamla ~!
HIST.: sedan 1538; av lågty. merkatte med samma bet., eg. 'katt som kommit över havet'; jfr mar-

I sanning ett märkligt sätt att karakterisera djur, Europacentrerat och imperialistiskt. Ord är kulturhistoria. Termen "overseas" används fortfarande om sådant som är främmande, skrämmande, patetiskt, lockande eller på behaglig distans, vilket man vill.

Overseas Development Institute: www.odi.org.uk
The Overseas Private Investment Corporation: www.opic.gov

Jag begränsade mig till svenska sidor.

Ja och Nej

Idag vann "Ja" med 9 020 000 mot 6 120 000. Det blir bättre och bättre.

Idag när kylskåpet skulle fyllas inför helgen skulle jag åka och handla. En närstående dam ropade från balkongen:

-- Köp ett par liter långmjölk också!

Detta hände i södra Sverige och genom sammanhanget förstod jag att det gällde mjölk med extra lång hållbarhet, så kallad UHT-behandlad mjölk.

När jag bodde i en annan del av landet köpte jag gärna riktig långmjölk, men den är kanske utslagen av diverse yoghurtar även norröver ...

Och öresvin är väl sådana som turar över sundet, kantänka?

Pronomenet man avvänds ibland för folk i allmänhet, ibland för en underförstådd grupp och ibland för talaren själv. Det är praktiskt, särskilt i samtal, där man(!) kan kolla att lyssnaren förstår vem eller vilka man avser med man.

Oavsett miljön, tycker jag däremot att man skall undvika att låta pronomenet man syfta på olika aktörer i en och samma mening.

Göteborgs-Posten skriver idag:

Vid renoveringen av kyrkan i halländska Ränneslöv har man
kunnat konstatera vad man alltid har sett när man kommer
från Vallbergahållet — kyrktornet lutar.

Det första man syftar tydligen på byggnadsfirman/-arbetarna och de två följande man syftar på trafikanter.

Läsaren förlorar tid om pronomenet man syftar på olika personer i en och samma mening.

PS: Riktigt känsliga feminister kan tycka att pronomenet man utelämnar en viktig del av befolkningen. Med förlov sagt, det tycker jag är fel och överkänsligt. Även en kvinna kan säga »Man kanske skall borsta tänderna först!« och därvid avse sig själv. En korsordskonstruktör kan ange nyckeln »dam med man« och svaret blir STO, en feminin häst alltså.

dock fick "kanske" över 10 000 000 träffar, måste betyda att svenskar är väldigt osäkra

Jag betvivlar att det går att köpa långmjölk idag. I Västerbotten, där jag bor, kan man köpa långfil. Det är nästan samma sak.

Kanske stod det långfil på de paket jag köpte i Västerås och Leksand. Kanske finns inte den lite sega långmjölken i kommersiella förpackningar, men uppslagsboken antyder att långmjölk och långfil är samma sak, biokemiskt sett.