Självmedicinering - Subutex

Man - 25-30 år.

Efter 10 år av en hård, destruktiv livsstil i bakgrunden av musikbanken i Stockholm, avtjänat fängelsestraff, våld, droger och allt som cirkulerar runt så har jag flyttat "hem" till en mindre stad. Under de senaste 10-15 åren har min vardag mer eller mindre innehållit alkohol eller narkotika på ett eller annat sätt. Allt från Tramadol till tyngre opiater, bensodiazepiner, alkohol, cannabis, kokain och amfetamin - Har alltid vart väldigt noga med att variera, dvs inte gå på en och samma substans för länge för att slippa ett fysiskt beroende, vilket dock resulterat i perioder av ganska tungt blandmissbruk och ibland har jag typ själv blivit förvånad när jag vaknat upp dagen efter och blickat tillbaka på gårdagen och insett att de flesta "Vanliga" människor skulle nog vart döda av en sådan cocktail droger som jag smällt i mig. Så har klarat mig från de värsta avhärdningarna (Även om jag såklart fått smaka på myntets baksida, jag också).

Med det sagt så blev jag nyss frigiven efter några månader på kåken - Vilket för mig var väldigt nyttigt. Hade tid för att tänka, komma igång med träning, vänja mig vid att vara nykter osv. Dock har jag gått på Subutex sen jag muckade - Som jag köpt "Olagligt", det tog bara några dagar så var jag på det men även där har jag tagit pauser nu efter jag blivit "Nykter". Dvs, jag kanske kör en vecka eller två i mindre doser men sen pausar jag en vecka och "Återställer" toleransen. Det är en av få substanser där jag lyckas hålla toleransen låg, inte skena iväg på och som jag kan använda obemärkt. Det är låga doser så jag är aldrig märkbart påverkad och jag känner igen mig själv mer än när jag är helt drogfri.

Med det sagt, är det hållbart i längden? Att köra på som jag gör? Finns det någon läkarhjälp att söka för någon utan vidare dokumenterad missbruksproblematik?

I de perioder jag använder Sub så mår jag bra, orkar träna, jobba, ha ett socialt liv och så vidare. Ja, jag mår med andra ord toppen.

Men den veckan jag pausar har jag inte någon större lust att göra så mycket mer än att ta mig till jobbet. Kanske tar jag mig till gymmet ett par gånger men inte mycket mer än så. Om någon vän eller familjemedlem vill hälsa på så är dom välkomna, jag ligger inte och svettas eller tänder av på något vis. Jag är bara "tråkig" och gör inget förutom de som är absolut nödvändigt. I de perioderna sysselsätter jag mig mest för att laga goda maträtter hemma eller kolla på serier/film/YouTube. Ensam.

Jag tycker den veckan är hemsk då jag är en social snubbe, gillar att umgås med människor etc, men kan absolut leva med det och hade jag haft kvar min sambo eller en partner (som jag sumpade efter 10 år av blandmissbruk, alkohol, kokain, ja, stackars hon som fått stå ut med så jävla mycket hemskt, som tur är vi fortfarande goda vänner trots allt) så hade nog den veckan varit lättare att utstå.

Antar att mitt liv i övrigt är ganska "Vanligt" idag, förutom att jag använder Subutex och väljer att nästan isolera mig lite då och då. Kan tilläggas att jag blir sämre på att upprätthålla en del relationer under den perioden och jag blir sämre på att svara i telefon, på sms, mail etc. Jag pratar med min familj och mina närmaste men "flirtar" med tjejer etc som finns i utkanten av min umgängeskrets hör inte alls av mig då och kan ibland reagera genom att bli besvikna då jag inte hört av mig på typ en vecka. Med andra ord så har nog ett mer eller mindre aktivt bruk av alkohol och narkotika sen jag var 15 fått min hjärna att ha svårt att vara glad och lycklig helt utan något hjälpmedel. Idag är sista dagen på min "pausperiod" och jag ser fram emot att åter igen ta en mindre dos Subutex och fortsätta leva.

Så vad tror ni, kommer detta för eller senare eskalera, kommer jag börja dricka igen? Använda andra droger eller öka doseringen avsevärt på lång sikt? Finns det någon som lever som jag dag, utan hjälp av läkare som får det att fungera?

Sub suger när man tar det genom LARO eller dagligen.
Jag tror det också är därför många på sub gillar tjack.
Men alla mediciner har bieffekter och det är starka doser. Efter 3 år kunde jag faktiskt trappa ner ända till temagesic 0.4 och va frisk. Slutade dock inte där.

Efter dödsfall och total krash av livet så brukar man ta sig upp efter ett tag. Jag kände att suben höll mig bak på många sätt. Man tar inte itu med känslor o går vidare, blev självcentrerad och fokuserade på fel saker. På jobbet märktes det.


Ingen jag känner som gått på sub mer är 5 år lever ett normalt liv. Kanske dom arbetar men socialt är det tufft. När livet kraschar är du glad över suben, men när du försöker gå vidare så är det svårt om du inte har familj och vänner som hjälper.

Lyckades sluta, tacka nej till LARO efter väntat 1 år. Det är som att dom vill man ska börja med heroin för det lyfter deras statestik.

Antående läkare så hjälper de dig inte....det finns flera klasser av läkare har jag märkt och en del vågar och vet men de kan inte göra så mycket så länge du inte är helt ren och även då är det svårt för psyiatriker att hjälpa med annat än piller.

Mitt råd är . sluta med subutexen , du kan använda kratom lagligt samt lite alkohol.
Efter det så ber du din läkare skicka remiss till psykolog. Sjukskriv dig 1-2 månader och motionera. Du kommer bli bättre efter 6 månader nykter bara du inte stänger in dig.

Om du är på väg att ta återfall så gör det och gå till dom som hållt på längst och se hur dom har det.

Så vad är din slutsats? Att det funkar runt 5 år och sen är det för sent?

Nej allt beror på hur du pundar. Slipper du jaga sub o stressa klarar du dig mkt längre, precis som folk som söker heroin. Men när du märker att du inte kan ha normala relationer med subutex så blir det mkt värre sen.

Om du har problem så gå till psykolog. Dom på LARO vill inte hjälpa dig, om du inte klarar dig utan det eller heroin.

LARO är ett experiment och från ett universitetssjukhus psyk. DU kommer klara dig bra om du har social kontakt, gemenskap, jobb och slutar med suben.

Vad jag har insett är att vara hooked på sub (ngt du kommer bli) är att det är som att sätta sig själv i fängelse. Lev nyktert är enda vägen att må riktigt bra. Efter något år med nykter livsstil så mår man bäst. Sen kan man lägga till lite alkohol på fester eller ngt, det gäller att leva normalt!

Då återställer man hjärnan. Tro mig du kommer bara må skit på sub i längden! enligt mig.

Jag körde mycket opiater i mina unga dagar. Mest Tramadol i början men även en del annat. Oxy, cocillana, metadon m.m.. Senaste 6 åren har jag självmedicinerat på Subutex och i början var det guld, jag fick t.o.m. lite extra energi av det och hade ork att jobba, diska, städa osv. Senaste 3-4 åren så har jag inte fått någon mer effekt än att jag sluppit den värsta avtändningen och oavsett om jag skulle skjuta i mig en 40mg buprenorfin så hade jag inte fått ut något mer än vad jag får från en enda 8mg. Bara att effekten skulle hålla sig något längre innan avtändningen blir förjävlig igen.

Jag vill komma in på LARO, jag hade då kunna använt pengarna till att köpa kläder, mat, nöjjen osv. Dessutom hade det gjort mig helt nykter istället för som nu då jag småknarkar annat ibland.

Vill du vara fysiskt beroende livet ut ?
Jag hade inte pallat!

Jag gick på LARO i tio år! Hade testat precis allt innan men jag lyckades aldrig att sluta på egen hand! Så jag har programmet att tacka för mycket utav det jag faktiskt åstadkommit i mitt liv.
Jag har lyckats göra karriär, träffat en underbar sambo och skaffat barn! Till slut efter 10 år så började jag ”glömma” bort vart jag kommer ifrån! Vilket jävla helvete till liv jag faktiskt har levt, så jag bestämde mig för att sluta eftersom jag ansåg att jag inte behövde medicinen längre...

Det gick i några månader och det slutade med ett ca 1 år långt återfall! Och jag förstörde så otroligt mycket för mig själv! Jag struntade i precis allt som var viktigt för mig! Svek min familj och gjorde allmänt puckade saker!

Nu har jag fått börja med Sub igen och allt känns mycket bättre! Jag känner mig inte lika tom längre! Men jag har det svåraste och jobbigaste framför mig! Att försöka reparera den skadan jag ställt till med, att bygga upp förtroende hos den personen som betyder mest och att bli en bra pappa!
Jag har aldrig mått så dåligt som jag gör efter detta återfall, och jag är helt övertygad om att jag inte skulle varit i den här sitsen om jag faktiskt stannat kvar i LARO! Det är skitsnack att folk bara fungerar i 5 år osv! Det viktigaste är att det känns rätt för dig..

jag är hellre beroende utav sub genom sjukvården i resten av mitt liv, att få jobba och spendera tid med dom jag älskar mest än att jaga opiater och riskera att dö i en överdos! Visst det suger att behöva vara kontrollerad utav sjukvårdspersonal osv men det är ett jävligt litet pris för att kunna få ett vettigt liv utan stress över att behöva skaffa pengar och droger!

om 1/10 faktiskt lyckas hålla sig drogfria och faktiskt lyckas göra något vettigt med sitt liv så är det värt allt slit i hela världen!

Hoppas det löser sig för dig i framtiden

Word på detta inlägg. Sålänge det känns rätt för dig. Jag själv går på 2mg Sub per dag svart dock men behöver aldrig jaga eller vara utan och är aldrig märkbart påverkad längre. Tidigare kunde en daglig basis av substansintag se ut såhär: 240mg Oxy, 1,5g Lyrica, 5mg Xanor, 150mg Elvanse och sen röka på det. Röker gör jag fortfarande en holk per kväll innan jag ska sova men thats it, det och den "lilla" Sub-biten på 2mg.

Har klivit av Subutex många ggr och vet att trappar jag ner i tre-fyra veckor så blir det inte alls farligt.
Detta ger mig bara en sorts knuff i röven precis som ovanstående beskriver. Jag känner inte längre behovet av att vara hög eller berusad på något sätt. Dock är jag utan mina 2mg så självklart blir jag håglös, uppgiven och deppig ett tag, men det går över och det bästa är att det kostar mig ~30:- om dagen att fungera och ha motivation till det mesta här i livet. Fått tillbaka min familj, mina närstående som ej pundar som jag tidigare stötte bort. Har börjat träna igen och fått åter mina gamla intressen tillbaka.

ALLT är relativt och individuellt. Kommer nog inte gå på Subutex livet ut men just nu känner jag att jag vill och behöver ha min lilla dagsdos, och jag vet att paragrafryttarna kommer komma fram nu och säga (-2mg är lika illa som 16mg att kliva av!) Ok! Tyck det du. Jag har som sagt varit utan Subutex i ett halvår under 2020 och efter 5 veckor var jag helt återställd. De var inte jättejobbiga veckor utan mest "tråkiga".

Gör det DU mår bra av och lyssna inte blint på den fruktansvärt dåliga konservativa "missbruksvården" vi har i detta land. Läs på själv, lyssna på din kropp och använd sunt förnuft.

Halloj!

Ville mest uppdatera alla i tråden:

Går fortfarande på Subutex i låga doser. Toleransen har inte eskalerat och jag mår bra… ett par mindre ”återfall” på benzo/alkohol har skett. Blivit någon enstak festkväll och något race på benso men inget allvarligt.


Jag hoppas detta håller i sig och så länge jag lyckas ta pauser mellan varven ser jag ingen anledning till att de eskalerar.

Har du läst något om kratom? Jag själv har haft ett långvarigt opiatmissbruk, allt från tramadol till fenta. Även blandmissbruk i vissa perioder. Har jag kratom hemma så håller det mig flytande. Sover bättre, mår bättre psykiskt, hjälper mot min smärtproblematik i ryggen. Är lagligt fortfarande och enkelt att beställa hem inrikes.

Jag hat försökt att gå samma väg som dig med sub, utan laro. Det slutar alltid i total misär med dunder abstinensen och en tur till psyket för avgiftning..