Vad tycker ni är en rimlig hyra för en person?

Om man bor i hyresrätt, vad anser ni är en rimlig hyra för en person? Bör man alltid försöka hålla sig till 5-6000-spannet, eller följer ni snarare en % av lönen som måttstock?

Jag får ut runt 22 000 efter skatt och har 7650 i hyra då jag föredrar att bo i en trea och ha ett eget litet kontor istället för att trycka in datorn i vardagsrummet eller sovrummet. Anser ni att det är rimligt eller att jag är dum i huvudet som lätt kan få undansparat 2-3000 mer i månaden om jag bor billigare? Som referens sparar jag redan 3000 i månaden delat i fonder och sparkonto.

Det är en prioriteringsfråga och en rimlighetsbedömning sett till nettoinkomst.

Men jag skulle börja bli irriterad om jag satt själv i en hyresrätt och pröjsade över 7000 i hyra.

Jag hade nog siktat på 5-6000. Men det beror ju på. Det kan vara värt att gå upp både en och två tusenlappar beroende på som du säger, extra rum, schysst balkong, läge osv.

Men som en huvudregel för mig skulle jag aldrig tänka mig ha en hyra som överstiger 25% av min nettoinkomst om det inte är ett helt magiskt boende (som då får inkränkta på ”nöjes”-posten i min månadsbudget)

Vad gäller just ditt fall har du ju uppenbart råd med din hyra - och prioriterar du då ett stort boende så är det inga problem. Men du vet ju också att du skulle kunna investera 3000 extra per månad med ett billigare boende. Det blir mycket pengar i längden.

Edit: jag tror att jag har missförstått trådstarten. Vad avser frågan? Att inte bo i hyresrätt men ändå betala hyra? Är det andrahand som avses?

Precis som inlägget under mig låter det ju vansinnigt med en BR som kostar närmare 8000 i månaden när man är själv.

Bor du i hyresrätt?
7650kr låter mkt i månaden för en bostadsrätt.

Jag skulle nog göra samma prioritering. Kanske tänkt annorlunda om jag har ett sparmål som jag kan nå inom rimlig tid om jag väljer billigare bostad och sparar mer. Att spara ÄNNU mer pengar bara för att det skulle vara möjligt. Varför? Livet är här och nu. Och som min gamla mormor brukade säga om snåla personer ”det finns inga fickor på svepningen”.

Jag förstår tanken. Men samtidigt är det ju litegrann så att det är när man är ung och barnlös som man har möjlighet att verkligen lägga grunden för sin ekonomi på lång sikt.

Precis, hyresrätt handlar det om. Och jag är bara allmänt nyfiken på folks bristningsgräns kring hyra och hur de resonerar kring den.

Du skrev ju uttryckligen i trådstarten ”om man INTE bor i hyresrätt”, därav förvirringen

Du hinner ändra första meningen i trådstarten så blir det tydligt vad som avses. Många läser ju bara startinlägget innan de svarar.

Oj! Jag såg det nu. Fixade till det. Tack för påpekandet!

Max 1000 kr. Det finns egentligt inget skäl till att hyrorna i Sverige ska kosta mer än i Pakistan.
Samma tegel och murbruk här som där.

Måttstocken enligt mig borde vara att alltid sträva efter att få råd med en bostadsrätt.
Alla former av boende i hyresrätt bör vara tillfälliga, tex innan man lyckats samla ihop till en insats, studier på annan ort eller vid uppbrott från partner osv.
I dessa fall tycker jag inte att hyran spelar så stor roll så länge man kan sig och kan lägga undan en slant varje månad.

Skönt att det blev utrett.

Men som tidigare sagts - för min del handlar nog mycket om själva boendet. Är det inget speciellt så skulle jag nog försöka hålla mig till 6000, vilket ungefär är 20% av min nettoinkomst. Är det däremot ett ”drömboende” skulle jag nog vara beredd att kliva upp både en, två och kanske till och med tre tusenlappar i månaden. En absolut smärtgräns skulle nog vara 10.000 i månaden - men då pratar vi adresser där 10.000 inte alls skulle räcka till