Citat:
Ursprungligen postat av
FettoBob
Jag kan varken identifiera mig med det ena eller andra, och har lrt knna mnniskor som kan placeras i samma fack.
Nietzsches lidande frde honom till mentala djup; en nebuls plats full av poesi och insikter. Utan insyn i djupet gr man ltt vilse mot vgen till frvirring. ven Nietzsche tappade bort sig dr nere, och sg sanning i ett svart-vitt tnkande.
Nietzsche, precis som vilken dd gammal tnkare som helst, hade reagerat annorlunda av att vara vid liv idag, och sledes stimulerats p annorlunda vis. Mjligen var slavmoral och herremoral applicerbart i strre omfattning d som idag, men faktum kvarstr att skalan mellan motsatserna r obefintlig i hans uttryck.
Vad r din syn p Nietzsches begrepp?
Jag knde inte till hans begrepp eller jag har inte s stor koll p honom alls.
Vad som jag dock irriterar mig eller lttar mig , jag kan inte riktigt bestmma mig nnu r att jag har varit inne p ett liknande spr och skriver en hel del om det dr fast inte ur ett filosofiskt perspektiv utan antropologiskt observerande bildar mina teorier.
Det som dremot r av filosofisk karaktr r just definitionen av en slav.
Om man vill vara en slav r man d en slav? Eller r det just att man gs som gr att man r en slav?
Frenklat s ser jag det som i denna definitionen att en slav r en fljare och en herre r den som styr.
Likt penslarna r slavar men konstnren r herren.
Det r inte en frga om att leva i hgre standard, det r snarare att en del r som verktyg och de drivs av sitt egna anvndande.
En fotbollsspelare r driven att spela fotboll, det r inte en frga om att anvnda andra mnniskor utan att gra karrir fr att de r uppskattat av andra mnniskor.
Den som dremot r en herre r driven att sjlv klttra genom anvndandet av andras prestationer och inte sina egna och ser sig sjlv som den med vrde.
Detta karaktrsdrag r vldigt ovanligt och ligger under 1% , och det kan finnas en biologisk grund i botten.
Synen p hur man ser p mnniskor r inte samma som fr vriga, d man ser mnniskor som verktyg/redskap och inte har samma knslomssiga anknytning fr att det skulle utfra en begrnsning i rollen.
Man mste tnka p att i grund och botten s handlar mnniskans uppbyggnad av verlevnad och utveckling, s i ett tidigt stadie s r dessa karaktrer mjligtvis en stor frdel d de vrnar som sin egen verlevnad och s stt bygger upp en stabil grund ven fr vriga med sitt styrande.
Efter flera tusen r med kad population och till slut verbefolkning s blir det skit.
Dock r mnniskan fortfarande samma varelse och inte har utvecklats.
Vad som styr idag r samma som styr frut, det r just personer som ser mnniskor som redskap fr sin egna vinst, och mnniskor som fljer utan att fundera allt fr mycket p varfr.