• 1
  • 2
2021-03-19, 11:05
  #1
Medlem
FettoBobs avatar
Jag kan varken identifiera mig med det ena eller andra, och har lrt knna mnniskor som kan placeras i samma fack.

Nietzsches lidande frde honom till mentala djup; en nebuls plats full av poesi och insikter. Utan insyn i djupet gr man ltt vilse mot vgen till frvirring. ven Nietzsche tappade bort sig dr nere, och sg sanning i ett svart-vitt tnkande.

Nietzsche, precis som vilken dd gammal tnkare som helst, hade reagerat annorlunda av att vara vid liv idag, och sledes stimulerats p annorlunda vis. Mjligen var slavmoral och herremoral applicerbart i strre omfattning d som idag, men faktum kvarstr att skalan mellan motsatserna r obefintlig i hans uttryck.

Vad r din syn p Nietzsches begrepp?
Citera
2021-03-19, 11:14
  #2
Medlem
Kalkeaudrors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FettoBob
Jag kan varken identifiera mig med det ena eller andra, och har lrt knna mnniskor som kan placeras i samma fack.

Nietzsches lidande frde honom till mentala djup; en nebuls plats full av poesi och insikter. Utan insyn i djupet gr man ltt vilse mot vgen till frvirring. ven Nietzsche tappade bort sig dr nere, och sg sanning i ett svart-vitt tnkande.

Nietzsche, precis som vilken dd gammal tnkare som helst, hade reagerat annorlunda av att vara vid liv idag, och sledes stimulerats p annorlunda vis. Mjligen var slavmoral och herremoral applicerbart i strre omfattning d som idag, men faktum kvarstr att skalan mellan motsatserna r obefintlig i hans uttryck.

Vad r din syn p Nietzsches begrepp?

r det slavmoralen och herremoralen som r begreppen som ska diskuteras? Det enda jag reagerar p r att det jmnt ska hittas ovesntliga poler och motpoler i heta politiska tider. r dessa moraliska sinneslgen statiska? r det ens vad som egentligen r p tapeten idag?...
Citera
2021-03-19, 11:25
  #3
Medlem
Asmodeusvults avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FettoBob
Jag kan varken identifiera mig med det ena eller andra, och har lrt knna mnniskor som kan placeras i samma fack.
Du kan med intill visshet grnsande sannolikhet placera dig sjlv och troligen ven de du mtt i slavmoralsfacket.

Det frmsta beviset r att du inbillar dig ser den tid du lever i nu har en annan, mer utvecklad moral nr det i sjlva verket r frmgan att styra pbeln utan vld och disciplin som r den stora frndringen.
Citera
2021-03-19, 11:28
  #4
Medlem
FettoBobs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kalkeaudror
r det slavmoralen och herremoralen som r begreppen som ska diskuteras? Det enda jag reagerar p r att det jmnt ska hittas ovesntliga poler och motpoler i heta politiska tider. r dessa moraliska sinneslgen statiska? r det ens vad som egentligen r p tapeten idag?...

Du fr tolka frgan fritt. Men begreppet jag tog upp har anvnts alltemellant den senaste tiden p filosofiforumet. Jag tnker att frgan r aktuell hr.

Jag frstr inte din frga huruvida sinneslgena r statiska eller ej. Men mnniskors sinneslgen ndras ju med tiden. Dremot ndras inte begreppen.
Citera
2021-03-19, 11:34
  #5
Medlem
magpests avatar
Herremoral = konsekvensetik mer exakt teleologisk etik
Slavmoral = kristen etik mer exakt deontologisk etik
Citera
2021-03-19, 11:41
  #6
Medlem
FettoBobs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Asmodeusvult
Du kan med intill visshet grnsande sannolikhet placera dig sjlv och troligen ven de du mtt i slavmoralsfacket.

Det frmsta beviset r att du inbillar dig ser den tid du lever i nu har en annan, mer utvecklad moral nr det i sjlva verket r frmgan att styra pbeln utan vld och disciplin som r den stora frndringen.

Jag kan omjligtvis placera mig i ngon utav de bda ndarna, utan att det resulterar i en dikotomi. Dremot hller jag med om ditt andra stycke. Det vita bladet en mnniska fds med r det samma som det alltid varit. Men vrlden som tecknar det vita bladet r dynamisk.
Citera
2021-03-19, 11:43
  #7
Medlem
InnesIs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FettoBob
Vad r din syn p Nietzsches begrepp?

Jag kanske gr utanfr Nietzsche sjlv nu, var ett tag sedan jag lste eller fokuserade just p uttrycken herre- och slavmoral, men jag tnker mig att de brande iderna r att den frsta handlar om att inte begrnsa sig och bli det man r (fr att anvnda uttrycket frn Ecce Homo) medan det andra handlar om att kuva sig med underkastelse. Som sdana begrepp r det skerligen eviga ungefr p samma stt som ett begrepp som frihet har en evig mening. Hur det frekommer i ett samhlle r dock helt beroende av tiden man lever i.

Att tillhra en specifik rrelse kunde kanske p Nietzsches tid vara ett tecken p underkastelse gentemot en rdande id. Idag kanske samma engagemang i samma rrelse skulle ses som en revolt mot dagens rdande ider (ven om man kanske fortfarande underkastar sig den egna rrelsen).

Sedan r mnniskor knappast s svartvita att men vljer den ena eller den andra. Vi alla tillhr nog bda sidorna i mer eller mindre balans. F mnniskor skulle nog tycka att den totala slavmoralen skulle vara bra, ej heller den totala herremoralen. Och vi fr inte glmma att det finns ett samspel dem emellan. Nietzsche skulle nog inte pst att alla mnniskor skulle, eller kunde, applicera herremoral. Han stod trots allt fr en aristokratisk radikalism med stort fokus p hierarki och elitism. Mnskliga samhllen, skulle han nog sga, r beroende av en liten klick som nrmar sig herremoralen medan majoriteten vervgande har karaktr som kan associeras med slavmoral.
Citera
2021-03-19, 11:59
  #8
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av FettoBob
Jag kan varken identifiera mig med det ena eller andra, och har lrt knna mnniskor som kan placeras i samma fack.

Nietzsches lidande frde honom till mentala djup; en nebuls plats full av poesi och insikter. Utan insyn i djupet gr man ltt vilse mot vgen till frvirring. ven Nietzsche tappade bort sig dr nere, och sg sanning i ett svart-vitt tnkande.

Nietzsche, precis som vilken dd gammal tnkare som helst, hade reagerat annorlunda av att vara vid liv idag, och sledes stimulerats p annorlunda vis. Mjligen var slavmoral och herremoral applicerbart i strre omfattning d som idag, men faktum kvarstr att skalan mellan motsatserna r obefintlig i hans uttryck.

Vad r din syn p Nietzsches begrepp?

Jag knde inte till hans begrepp eller jag har inte s stor koll p honom alls.

Vad som jag dock irriterar mig eller lttar mig , jag kan inte riktigt bestmma mig nnu r att jag har varit inne p ett liknande spr och skriver en hel del om det dr fast inte ur ett filosofiskt perspektiv utan antropologiskt observerande bildar mina teorier.

Det som dremot r av filosofisk karaktr r just definitionen av en slav.
Om man vill vara en slav r man d en slav? Eller r det just att man gs som gr att man r en slav?
Frenklat s ser jag det som i denna definitionen att en slav r en fljare och en herre r den som styr.
Likt penslarna r slavar men konstnren r herren.
Det r inte en frga om att leva i hgre standard, det r snarare att en del r som verktyg och de drivs av sitt egna anvndande.
En fotbollsspelare r driven att spela fotboll, det r inte en frga om att anvnda andra mnniskor utan att gra karrir fr att de r uppskattat av andra mnniskor.
Den som dremot r en herre r driven att sjlv klttra genom anvndandet av andras prestationer och inte sina egna och ser sig sjlv som den med vrde.

Detta karaktrsdrag r vldigt ovanligt och ligger under 1% , och det kan finnas en biologisk grund i botten.
Synen p hur man ser p mnniskor r inte samma som fr vriga, d man ser mnniskor som verktyg/redskap och inte har samma knslomssiga anknytning fr att det skulle utfra en begrnsning i rollen.

Man mste tnka p att i grund och botten s handlar mnniskans uppbyggnad av verlevnad och utveckling, s i ett tidigt stadie s r dessa karaktrer mjligtvis en stor frdel d de vrnar som sin egen verlevnad och s stt bygger upp en stabil grund ven fr vriga med sitt styrande.
Efter flera tusen r med kad population och till slut verbefolkning s blir det skit.

Dock r mnniskan fortfarande samma varelse och inte har utvecklats.
Vad som styr idag r samma som styr frut, det r just personer som ser mnniskor som redskap fr sin egna vinst, och mnniskor som fljer utan att fundera allt fr mycket p varfr.
Citera
2021-03-19, 13:18
  #9
Medlem
Theofrast.Bombasts avatar
Mnniskan R bde herre och slav, det som avgr hennes moral r vilket hon vljer att agera som.

Slavar vljer att slava fr Herrar (mnniskor). Herrar dremot vljer att slava fr Naturen.
Till syvende och sist r dock alla slavar. Naturen r allsmktig, Herren ver allt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Last_man
__________________
Senast redigerad av Theofrast.Bombast 2021-03-19 kl. 13:30.
Citera
2021-03-19, 13:31
  #10
Medlem
FettoBobs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Theofrast.Bombast
Mnniskan R bde herre och slav, det som avgr hennes moral r vilket hon vljer att agera som.

Slavar vljer att slava fr Herrar (mnniskor). Herrar dremot vljer att slava fr Naturen.
Till syvende och sist r dock alla slavar. Naturen r allsmktig, Herren ver allt.

Piskad av naturens grenar.
Citera
2021-03-19, 16:51
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Theofrast.Bombast
Slavar vljer att slava fr Herrar (mnniskor). Herrar dremot vljer att slava fr Naturen.
Till syvende och sist r dock alla slavar. Naturen r allsmktig, Herren ver allt.

Herrefolket slavar inte fr naturen, de sker betvinga naturen att tjna deras ndaml, alltsedan 1800-talet och den industriella revolutionen. Folk vljer nog i allmnhet inte att bli slavar eller anpassa sig till en slavmoral; det fljer med det sociala systemet, trycket. Konstruktionerna r mnga, rika fattiga, meniga officerare, krnverksamhet std, nrande trande etc. Herren ver allt, jo d, frr sa man: mnniskan spr, men Gud rr.
Citera
2021-03-20, 03:10
  #12
Medlem
Theofrast.Bombasts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av polox
Herrefolket slavar inte fr naturen, de sker betvinga naturen att tjna deras ndaml, alltsedan 1800-talet och den industriella revolutionen. Folk vljer nog i allmnhet inte att bli slavar eller anpassa sig till en slavmoral; det fljer med det sociala systemet, trycket. Konstruktionerna r mnga, rika fattiga, meniga officerare, krnverksamhet std, nrande trande etc. Herren ver allt, jo d, frr sa man: mnniskan spr, men Gud rr.
Trams. Allt i naturen slavar fr naturen. Man kan inte springa ifrn sig sjlv, och s har det alltid varit.
Mnniskor har haft herre-/slavmoral sedan mnnen satte p sig de dr skorna (mn i skor), allts alltid.
Att frvanska sanningen r det enda alternativet fr den som vet att den har fel, s har det ocks alltid varit.
Sjlvklart har mnniskan ocks alltid frskt anpassa sina omstndigheter efter sin vilja, det r inget som kommer med industrialiseringen. Dremot r den extrema och blinda slavmoralism du fretrder en postmodernitet.
Det r vl ingen slump att Nietzsches beskrivningar skrevs nr de skrevs? Han uppfattade bara det syndafall han sg.

Du kan ju ingenting om det du talar om! Du har bara frdomar och r sjlv bedvad av slavmoralismens vta tcke.
__________________
Senast redigerad av Theofrast.Bombast 2021-03-20 kl. 03:22.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in