Snöänglar (SVT)

Avsnitt 5.
Tuttar: check.

Vilket värdelöst slut. Jag hade så höga förväntningar på sista avsnittet.

Hon var ju inte ens polis i tjänst när hon konfronterade Maria på tåget, hon var avstängd. Varför detta besök i häktet/fängelset när Jennifer rimligen borde ha släppts eller vara på väg hem.
Om man var mån om att få tag på Maria och babyn hon kidnappat borde det enda rimliga vara vara att ringa dansk polis, de har ju vida mycket bättre förutsättningar att få tag på Maria.

Hela historien är ett enda löst ihopkokat mischmasch. Men det räcker väl att det är grått och dystert hela tiden och att ett antal kvinnor hela tiden går omkring och ser lidande ut för att TV-kritikerna ska falla i trans.

Sämsta slutet någonsin. Serien var ju lovande, vad hände? Tyckte skådespelarna var sällsynt bra, men är så besviken på slutet!

Antiklimax, förstår inte varför svt ska spotta ut sig dessa mängder av gråa, långsamma, "mystiska" thrillers/draman/övernaturliga serier, som midnattsol, springfloden, jordskott, white wall,ängelby, blå ögon och allt vad de heter, ofta ok upplägg som blir för larvigt eller som de inte lyckas knyta ihop i slutet..

Ok serie som inte riktigt når ända fram. Tragiskt allting men så ser vår samtid tyvärr ut idag.

Jag fattar inte varför man envisas med att beskriva den här serien som socialrealism.

Är det realism att skildra poliser som slår varandra på käften i polishuset?

Hur realistiskt är det att en polis ironiserar under ett barnförhör?

Hur realistiskt är det med en (till synes välfungerande) höggravid tonåring som rymmer hemifrån, irrar runt på stan och accepterar hjälp av en okänd människa?

Hur realistiskt är det att svenskar och danskar kommunicerar problemfritt?

Hur realistisk är polisinsatsen (inklusive brottsplatsundersökning, husrannsakan, etc) där man griper Salle?

Hur realistiskt är det att Salle och taxigubben är fortsatt tajta kompisar?

Hur realistisk är jakten (och det polisförhör den utmynnar i) i sista avsnittet?

Hur realistiskt är fängelsebesöket sist i sista avsnittet; exakt vad sitter man för?

Apropå realism, och Lucas försvinnande i avsnitt 1, så råkade jag häromveckan bevittna en förälder vars spädbarn, för ett kort tillfälle, hade försvunnit.

Såg serien häromdan och den var alltigenom deprimerande. Inget jag lär se igen.

Två kvinnor har skrivit och regisserat och det kan man verkligen känna. Alla mansrollerna är helt koko. Antingen har de parkinson och kissar i byxan, ljusskygga ufon, eller våldsverkare. Patetiska signaler de vill skicka ut.

Den här vill man inte se en andra säsong av. bara grått och deprimerande och inte det minsta spännande.

Det var baserat på de tre första avsnitten då det handlade mer om Jennys och Selles liv och vedermödor. Det var också så länge serien var bra. Poliserna var rätt platta och trista.

Sedan är "realism" och "socialrealism" inte riktigt samma sak.

Allt är fejk av produktionen. Hon har inga silikonbröst.