Inget arv från älskad syster skapar tveksamhet om systerkärleken

Hej!

Min flickvän har vuxit upp med sin halvsyster, de har varit väldigt nära. När systern insjuknade för 10 år sedan har min tjej alltid varit där för henne.
Tjejens halvbröder (systerns bröder) har inte brytt sig mycket och varit väldigt frånvarande. En av dem blev mördad för 6 år sen, ute ur leken.

Frisk igen, sjuk igen, frisk igen, sjuk igen. Alltid har tjejen varit där med sin syster som hon växt upp med. Och som verkade älska varandra.

Nu har systern vandrat vidare och i arvet var tjejen inte ens nämnd. Allt skulle gå till helbröderna och fadern, varav en broder varit död länge så det delas mellan en bror och fadern.

Någon som har erfarenhet hur man ska tänka här?
Ett helt liv av systerkärlek och sedan inte ens nämnd.
Det är såklart inte pengarna som gör ont, utan att hon inte förstår om systern verkligen älskade henne, verkar ju tveksamt.

Jävligt sorgligt, uppskattar all hjälp hur man kan tänka här.

Ifall hon inte skrivit testamente så blir ju utfälldes likt det du beskriver.

Vem var det som tog kontakt och sa att ett testamente hade upprättats?

Usch stackars tjej.

Finns väl inget o säga egentligen mer än att vi ofta inte tänker på dom som står oss närmast.

Förmodligen tänkte hon inte så långt med tanke på att dom träffade varandra varje dag.

Då får hon se saker såsom att systern har ett lyckat liv o pengar till hands. Hon är då ingen som behöver hjälpas.

Men om hon tänker efter så vet hon nog själv att det är klart att hon är älskad.

Öppnade dom upp sig för varandra? Pratade dom om allt? Isåfall var hon förmodligen både älskad o väldigt uppskattad.

Halvsystern har förmodligen uppskattat din tjej och hennes stöd, men eftersom hon är halvsyster så har hon kanske inte sett henne som syster, utan som resultatet av sin pappas snedknullande, men trots det blivit bra vänner. Riktiga syskon har gått före en bra kompis.

Skrev hon testamente något sånär nyligen innan hon dog? I så fall förstår jag om din tjej är ledsen över detta.

Om detta bara vara arvslagstiftningens utfall utan att den nu döda systern alls gjort något åt saken så tycker jag inte det är något att tänka på, och var det ett testamente skrivit för länge sedan där det här med ställa upp etc inte hänt ännu är det iaf inte lika illa.

Inte så konstigt att man inte vill skriva testamente kanske, även om man är sjuk, man vill kanske inte tänka så. Sen vet jag inte om hon hade några resurser att tala om heller?

Kan det inte handla om att helbröderna och fadern är mer ekonomiskt behövande? Jag skulle i alla fall hellre ge arv till fattiga och behövande än till rika släktingar.

Sedan är det väl lite märkligt om man nu är så nära att man inte mer pratat om arv och vad som skulle hända efter döden? Kanske att halvsystrarna inte var så nära heller.

Kanske gammalt testamente.

Du har väldigt fel i ditt resonemang. Bara för att man är helsyskon så betyder inte det att man är vänner.

Fan vad trist.

Kolla upp om hon verkligen utelämnade halvsyrran med flit, eller om det vanliga arvet, med original besättningen, föll in.

Jodå, testamente var skrivet. Det som är det jobbiga är att min tjej inte var nämnd alls, och ett par skithögar fick allt, varav en varit död länge.

Deras fader, som fick lejonparten, vilket är förståeligt.
Testamentet lästes dock efter att hon dog i våra armar.